Dynor

Efter 20 år var det dags att byta dynor och tyg. Efter lite reserch på mässor så hade jag en bra uppfattning om priset.

Ett företag som jag fick bra kontakt med var Flatmo. De erbjuder förutom att tillverka kompletta dynor även att leverera material
Det fanns en del pengar att spara på att sy själv.
Efter lite resonerande med Inge så kom vi fram till följande lösning:
Jag skulle själv malla på styvt papper och sedan skulle Flatmo skära till allt skumgummi, leverera det tillsammans med material.
Tyg, baksidetyg, klädda knappar och blixtlås.
När man mallar själv så får man själv stå för eventuella misstag om det inte passar. Den risken fick jag ta.

Jag skaffade riktigt tjock täckpapper. Dynorna skulle bli 10cm tjocka. De gamla var 7,5cm. Därför gör man också en kloss som är 10cm.
Med den skall man mäta offset i överkant där skrovet lutar. Man ställer klossen med underkant mot basinrede-skrovsida och mäter avståndet från kloss till skrovsida i överkant.
Detta mått skriver man på mallen med jämna mellanrum.

När allt var levererat (för övrigt hem till dörren) var det bara att ta fram symaskin och sax. Min dåvarande flickvän tyckte det var vansinnigt att börja klippa i tyg för över 7.000:-

Tyget är Marks Pelle Vävare.

Någon har sagt, – att kan man snickra så kan man sy. Bara att vara noga med mått och tillskärning och sedan sy med exakt en centimeters sömsmåm överallt.

Köksgolvet fick duga som måttplats.

 

Allt tyg skars till med en centimeters tillägg. Sidobitarna klipptes som remsor 12 cm breda. 10 cm dyna + 2 cm. Det var enkelt.

Undertyget fick ett blixtlås utefter ena kanten för att få i själva dynan. Sedan var det bara

att sy ut-och- in. Med exakt 1 cm sömsmåm.

Det färdiga resultatet med knappar och lite vadd under tyget.