{"id":119,"date":"2012-05-14T22:43:31","date_gmt":"2012-05-14T20:43:31","guid":{"rendered":"http:\/\/rb111cavella.wordpress.com\/?p=119"},"modified":"2024-09-19T17:18:33","modified_gmt":"2024-09-19T15:18:33","slug":"koloptimering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.synology.me\/cavella\/koloptimering\/","title":{"rendered":"K\u00f6loptimering"},"content":{"rendered":"

Denna artikel \u00e4r ursprungligen skriven f\u00f6r Smaragdbladet, senare omarbetad och publicerad i tidningen Segling. Nu i tredje upplagan f\u00f6r RB111. Att ha en k\u00f6l som \u00e4r lika fin som seglen blir allt vanligare i en entypsklass. Allt fler seglare intresserar sig f\u00f6r k\u00f6len och dess profil. Jag t\u00e4nkte h\u00e4r g\u00f6ra en enkel beskrivning hur man fixar k\u00f6len. RB111 har lyckligtvis en blyk\u00f6l vilket g\u00f6r arbetet mycket enklare. Om man vill b\u00f6rja arbetet redan p\u00e5 h\u00f6sten kan det vara ide att bygga ett hus runt k\u00f6len. L\u00e4ttast \u00e4r att bara svepa en press runt st\u00f6ttorna, men vill man ha det lite mer ordentligt kan man anv\u00e4nda frigolit och masonit. Med en v\u00e4rmefl\u00e4kt kan man sedan h\u00e5lla varmt trots minusgrader p\u00e5 utsidan.<\/p>\n

 <\/p>\n

Mallar<\/h3>\n

N\u00e4sta arbete blir att tillverka k\u00f6lmallar. B\u00e4st \u00e4r att g\u00f6ra dem direkt p\u00e5 en bit plywood d\u00e5 en kopia av en pappers mall \u00e4r n\u00e5got os\u00e4ker.<\/p>\n

I en del klassregler st\u00e5r angivet vilken profil som g\u00e4ller f\u00f6r k\u00f6l och roder, \u00e4ven vilken tjocklek respektive sektion p\u00e5 k\u00f6len skall h\u00e5lla. Tabell 1. visar l\u00e4ngden i procent fr\u00e5n 0-100 enligt klassregeln.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tjockleken ”t” \u00e4r m\u00e5ttet vid varje l\u00e4ngdm\u00e5tt ocks\u00e5 i procent. Alla dessa procenttal multipliceras med l\u00e4ngden p\u00e5 den profil som skall tillverkas, och vi f\u00e5r L mm och t mm. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan man tillverka extra mallar, mellan sektion 1-2 och 2-3. \u00c4ven mallar till rodret.
\nDessa finns i Tabell 2.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

P\u00e5 en bit plywood, ca 10 cm l\u00e4ngre \u00e4n profilen, och 35 cm bred, ritas en centrumlinje. Linjen dras 5 cm innanf\u00f6r kanten. En annan linje ritas p\u00e5 tv\u00e4ren, 5 cm innanf\u00f6r kanten. Denna linje \u00e4r profilens framkant, ”nosen”.<\/p>\n

Fr\u00e5n denna linje avs\u00e4tts nu alla l\u00e4ngdm\u00e5tt. Vid varje l\u00e4ngdm\u00e5tt avs\u00e4tts vinkelr\u00e4tt mot centrumlinjen tjockleken ”t” . I nosen ritas en cirkel med radien enligt tabellens ”nosradie”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vid varje punkt f\u00e4ster man en liten spik. En latta b\u00f6js utanf\u00f6r spikarna och en linje ritas efter lattan. N\u00e4ra nosen kan det bli sv\u00e5rt att b\u00f6ja lattan s\u00e5 man kan bli tvungen att rita lite p\u00e5 frihand, s\u00e5 linjen turar in med nosradien. Drag ur spikarna och s\u00e5ga efter linjen med en sticks\u00e5g. L\u00e4mna lite putsm\u00e5n. Putsa mallen och fyll i centrumlinjen p\u00e5 mallens b\u00e5da sidor. Vid \u00e4ndarna bildas en hake som g\u00f6r att mallen passar d\u00e4r l\u00e4ngden st\u00e4mmer p\u00e5 k\u00f6len. Det underl\u00e4ttar att ha tv\u00e5 profiler p\u00e5 samma skiva, s\u00e5 n\u00e4sta sektion ritas p\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5 skivans andra kant. F\u00f6rst\u00e4rk mallen p\u00e5 l\u00e4ngden med en list p\u00e5 mitten.<\/p>\n

 <\/p>\n

Hyvling och slipning<\/h3>\n

Nu skall k\u00f6len b\u00f6rja bearbetas. B\u00f6rja med att slipa bort all gammal f\u00e4rg.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Rita upp alla sektionerna parallellt med k\u00f6lsulan. Kanten mellan skrov och k\u00f6l syns bra n\u00e4r det \u00e4r kondens p\u00e5 k\u00f6len.<\/p>\n

Rita en linje i mitten p\u00e5 k\u00f6lens framkant.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Alla dessa linjer kan man beh\u00f6va fylla i under arbetets g\u00e5ng. Sedan skall bakre delen hyvlas. Hyvla bakkanten f\u00f6rst med en surformhyvel tills den \u00e4r rak och platt. Sedan hyvlas sidorna bak med en elhyvel tills den bakre delen blir j\u00e4mn och rak. Bakkanten skall vara minst 10mm tjock. Prova med mallarna s\u00e5 att det inte finns n\u00e5gra kn\u00f6lar mellan nosen och bakkanten. Dessa hyvlas i s\u00e5 fall bort, men inte mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt. Det \u00e4r jobbigt att spackla och slipa som du kommer att m\u00e4rka.<\/p>\n

Spackling<\/h3>\n

N\u00e4sta fas blir spacklingen. F\u00f6rst m\u00e5ste man best\u00e4mma om man skall anv\u00e4nda polyester- eller epoxy-spackel. Polyester b\u00f6r inte spacklas tjockare \u00e4n 5-7mm. V\u00e4ljer man polyester, k\u00f6per man polyester l\u00f6st och blandar sj\u00e4lv med microballonger. Epoxyn som \u00e4r att f\u00f6redraga k\u00f6per man f\u00e4rdig. Det g\u00e5r \u00e5t mycket spackel, mer \u00e4n man kan tro, s\u00e5 det kan vara ide att j\u00e4mf\u00f6ra priserna. WC Watertite \u00e4r l\u00e4ttarbetat men n\u00e5got dyrt. EPOTEX, s\u00e4ljer ett epoxyspackel som heter NM, som prism\u00e4ssigt \u00f6vertr\u00e4ffar WC, men \u00e4r n\u00e5got tyngre att slipa. Priset p\u00e5 WC 5kg\/3 liter \u00e4r 1198:- och NM 206 1.9kg\/1.4 liter \u00e4r 225:-(jan-99). Literpriset blir d\u00e5 400:- resp. 160:-, till NM 206 f\u00f6rdel. Det kan g\u00e5 \u00e5t upp till 15 l, beroende p\u00e5 hur d\u00e5lig k\u00f6len \u00e4r. 1mm h\u00f6jd p\u00e5 1 m2 \u00e4r lika med 1 liter.<\/p>\n

B\u00f6rja nu att spackla en \u00e5s vid varje sektion. Den kan g\u00f6ras 5-7 cm bred. Spackla hellre i flera omg\u00e5ngar d\u00e5 allt \u00f6verfl\u00f6d m\u00e5ste slipas bort. Anv\u00e4nd en riktig ansiktsmask vid all spackling och slipning. Detta \u00e4r mycket viktigt. Slipa nu varje \u00e5s s\u00e5 att den st\u00e4mmer med mallen. Var \u00e5ter igen noga med att mallens centrumlinje ligger mitt i nosen. Anv\u00e4nd 40-80-papper p\u00e5 en rondell och en oscillerande maskin.<\/p>\n

N\u00e4r alla \u00e5sarna \u00e4r f\u00e4rdiga kan man spraya \u00e5sens yta med en avvikande f\u00e4rg. T.ex. svart billack. Detta underl\u00e4ttar vid kommande slipning. Det blir l\u00e4tt att se att man inte slipar f\u00f6r mycket p\u00e5 \u00e5sarna. \u00c5sarna \u00e4r grunden till ett bra resultat, s\u00e5 l\u00e4gg ner lite extra krut p\u00e5 inslipning av \u00e5sen.<\/p>\n

Nu b\u00f6rjar det roliga. Bredspackling mellan \u00e5sarna.
\nTill detta kan det vara bra att anv\u00e4nda n\u00e5gra aluminiumpl\u00e5tar eller styva spacklar. L\u00e4gg p\u00e5 rikligt med spackel mellan tv\u00e5 \u00e5sar och drag av med aluminiumpl\u00e5ten vilande mot \u00e5sarna. Spackla flera g\u00e5nger om du skall bygga upp ett tjockt lager.<\/p>\n

Slipning<\/h3>\n

Nu \u00e5terst\u00e5r slipning och eventuellt m\u00e5lning. Slipa f\u00f6rst med 40-80- papper och var noga med att inte slipa f\u00f6r djupt i \u00e5sarna. Slipa sedan till ca 220-papper. Anv\u00e4nd alltid ansiktsmask. Var extra noga med k\u00f6lens fr\u00e4mre del.<\/p>\n

Nu \u00e5terst\u00e5r endast m\u00e5lning och slipning till slutfinish. L\u00e4mpligen med en epoxy-grundf\u00e4rg, T.ex. Le Fant nylonepoxy. M\u00e5la 4 lager och l\u00e5t h\u00e4rda mellan varje. Om du har byggt ett hus och har varmt kan du kanske slipa efter en vecka, annars kan det ta l\u00e4ngre tid. N\u00e4r f\u00e4rgen h\u00e4rdat och om v\u00e4dret till\u00e5ter kan det nu vara l\u00e4ge att riva huset.<\/p>\n

Vattenslipa med 220-papper till att b\u00f6rja med. G\u00e5 sedan till finare papper, 400-papper brukar r\u00e4cka. F\u00f6r att retas med tvivlande varvsgrannar och dina kappseglingskonkurrenter kan du slipa ner till 1200-papper. Men detta p\u00e5verkar psyket och armarna mer \u00e4n farten.<\/p>\n

 <\/p>\n

SAMMANFATTNING:<\/h3>\n

Du beh\u00f6ver:<\/p>\n