fredag
Vi har nu jobbat en vecka efter vår sommarsegling och det är dags för första helgsegling. Vi har planerat för en liten kräftskiva i morgon. Vi seglar upp till vår klubbvik där vi träffar goda vänner. Det blir mycket prat på bryggan om sommarens äventyr.
Morgondagens väderprognos är lite osäker så var vi skall hålla kräftskiva får vi bestämma i morgon.
lördag
Vi bestämmer efter bad och frukost att vi håller kräftskiva på Björkö – Birka. Vinden skall bli syd-sydost och vi kommer få fin lä på Björkö.
Vi seglar i svaga vindar med lite kryss genom Skeppsbacka sundet och kommer så småningom ut på Björkfjärden. Då bleker det ut helt men vinden kommer strax tillbaka från syd. Vi får fin kryss ner till Björkö där vi får en plats på insidan av bryggan. Lasse i Linjett kommer strax efter och får platsen bredvid. Lite senare kommer Anders och Ebba. Vi bjuder över alla på kaffe och tårta och lite ”medicin”. Skepparen på Cavella (dvs. jag) fyller år i dag.
Lite senare, före kräftorna, blir det en liten drink ombord Zofia. Sedan dukar vi på ett bord uppe på berget. Anders har varit upp med hylsnyckelsatsen och dragit alla bultar i bordet.
Vi får en fin kväll med lyktor. Vinden har ökat men vi har fint lä bakom några träd och buskar. Vid 23-tiden bryter vi upp och går till båten. Vi bär ombord våra korgar. Jag öppnar ruffluckorna och Ewa kliver ner i ruffen. ”Plask”! -”Herre Gud. Det är vatten i hela båten” Skriker Ewa. Vi brukar skämta om att ”Sänka skepp” på våren då vi bär ner alla grejor och vattenlinjen försvinner.
MEN NU ÄR DET PÅ RIKTIGT!
Jag kastar mig på länspumpen med handtag i sittbrunnen. Ewa står med vatten upp till fotknölarna och börjar ösa med första bästa, som är ett enliters-mått och tömmer i vasekn.
”Det är en pump som går” säger hon. ”Stäng av alla pumpar” svarar jag. Ewa stänger brytaren på panelen och lyfter på durkarna för att komma åt bättre. ”Här är en slang loss” säger Ewa. ”Jaha. Vilken då” frågar jag. Det visar sig att det är en av slangarna som jag monterade under semestern. Då det var mycket alger i vattnet ville vi förhindra att får in sjövatten. Så i Västervik köpte jag lite slang och kopplingar och drog om vattnet.
Jag passade då på att montera en kran på sjövattenslangen som går till toaletten och det är där som slangen glidit av slangstosen. Då startar sjövattenpumpen, och fyller sakta kölsvinet med vatten.
Jag pumpar och Ewa öser under en halvtimme. När Ewa lyft undan durkarna så övergår hon till att ösa med hink i stället för enlitersmått. Man brukar skämta och säga att den bästa länspumpen är en ”rädd man med en stor hink”.
När man pumpar för hand så kanske man gör 60 slag i minuten till att börja med. Efter en stund så orkar man inte mer än 30-40 slag/minut. Med vår pump blir det 25-30 liter /minut. Inte så mycket visar det sig. Nu har vi ändå stoppat inflödet. Tänk om det varit en bottengenomföring eller ett hål i skrovet.
Vi jobbar på i en timme. Handpumpen suger bara i det aktersta facket mellan bottenstockarna. Ewa öser därför vatten ömsom i vasken och ömsom till facket med pumpen. Nu är allt vatten borta men det är fuktigt i facken bredvid. Det får vi ta i tu med i morgon. Jag fäster slangen som lossat med dubbla slangklämmor. Dimensionen på slangen och slangstosen matchar inte riktigt varandra. Stosen är 12mm och slangen 12,7 mm.
Vi stänger alla kranar och pumpar innan vi går och lägger oss och fortsätter att torka saker i morgon.
Vi hade tur som inte var ifrån båten längre. Om vattnet hade stigit mer så hoppas jag att det hade blivit kortslutning i kontakten till pumpen och säkringen gått. Då hade pumpen stannat.
Det här måste jag fundera över.
Konsekvensanalys är ett bra ord.
