Köloptimering

Skrevs den av

Denna artikel är ursprungligen skriven för Smaragdbladet, senare omarbetad och publicerad i tidningen Segling. Nu i tredje upplagan för RB111. Att ha en köl som är lika fin som seglen blir allt vanligare i en entypsklass. Allt fler seglare intresserar sig för kölen och dess profil. Jag tänkte här göra en enkel beskrivning hur man fixar kölen. RB111 har lyckligtvis en blyköl vilket gör arbetet mycket enklare. Om man vill börja arbetet redan på hösten kan det vara ide att bygga ett hus runt kölen. Lättast är att bara svepa en press runt stöttorna, men vill man ha det lite mer ordentligt kan man använda frigolit och masonit. Med en värmefläkt kan man sedan hålla varmt trots minusgrader på utsidan.

 

Mallar

Nästa arbete blir att tillverka kölmallar. Bäst är att göra dem direkt på en bit plywood då en kopia av en pappers mall är något osäker.

I en del klassregler står angivet vilken profil som gäller för köl och roder, även vilken tjocklek respektive sektion på kölen skall hålla. Tabell 1. visar längden i procent från 0-100 enligt klassregeln.

Tjockleken ”t” är måttet vid varje längdmått också i procent. Alla dessa procenttal multipliceras med längden på den profil som skall tillverkas, och vi får L mm och t mm. På detta sätt kan man tillverka extra mallar, mellan sektion 1-2 och 2-3. Även mallar till rodret.
Dessa finns i Tabell 2.

På en bit plywood, ca 10 cm längre än profilen, och 35 cm bred, ritas en centrumlinje. Linjen dras 5 cm innanför kanten. En annan linje ritas på tvären, 5 cm innanför kanten. Denna linje är profilens framkant, ”nosen”.

Från denna linje avsätts nu alla längdmått. Vid varje längdmått avsätts vinkelrätt mot centrumlinjen tjockleken ”t” . I nosen ritas en cirkel med radien enligt tabellens ”nosradie”.

Vid varje punkt fäster man en liten spik. En latta böjs utanför spikarna och en linje ritas efter lattan. Nära nosen kan det bli svårt att böja lattan så man kan bli tvungen att rita lite på frihand, så linjen turar in med nosradien. Drag ur spikarna och såga efter linjen med en sticksåg. Lämna lite putsmån. Putsa mallen och fyll i centrumlinjen på mallens båda sidor. Vid ändarna bildas en hake som gör att mallen passar där längden stämmer på kölen. Det underlättar att ha två profiler på samma skiva, så nästa sektion ritas på samma sätt på skivans andra kant. Förstärk mallen på längden med en list på mitten.

 

Hyvling och slipning

Nu skall kölen börja bearbetas. Börja med att slipa bort all gammal färg.

Rita upp alla sektionerna parallellt med kölsulan. Kanten mellan skrov och köl syns bra när det är kondens på kölen.

Rita en linje i mitten på kölens framkant.

Alla dessa linjer kan man behöva fylla i under arbetets gång. Sedan skall bakre delen hyvlas. Hyvla bakkanten först med en surformhyvel tills den är rak och platt. Sedan hyvlas sidorna bak med en elhyvel tills den bakre delen blir jämn och rak. Bakkanten skall vara minst 10mm tjock. Prova med mallarna så att det inte finns några knölar mellan nosen och bakkanten. Dessa hyvlas i så fall bort, men inte mer än nödvändigt. Det är jobbigt att spackla och slipa som du kommer att märka.

Spackling

Nästa fas blir spacklingen. Först måste man bestämma om man skall använda polyester- eller epoxy-spackel. Polyester bör inte spacklas tjockare än 5-7mm. Väljer man polyester, köper man polyester löst och blandar själv med microballonger. Epoxyn som är att föredraga köper man färdig. Det går åt mycket spackel, mer än man kan tro, så det kan vara ide att jämföra priserna. WC Watertite är lättarbetat men något dyrt. EPOTEX, säljer ett epoxyspackel som heter NM, som prismässigt överträffar WC, men är något tyngre att slipa. Priset på WC 5kg/3 liter är 1198:- och NM 206 1.9kg/1.4 liter är 225:-(jan-99). Literpriset blir då 400:- resp. 160:-, till NM 206 fördel. Det kan gå åt upp till 15 l, beroende på hur dålig kölen är. 1mm höjd på 1 m2 är lika med 1 liter.

Börja nu att spackla en ås vid varje sektion. Den kan göras 5-7 cm bred. Spackla hellre i flera omgångar då allt överflöd måste slipas bort. Använd en riktig ansiktsmask vid all spackling och slipning. Detta är mycket viktigt. Slipa nu varje ås så att den stämmer med mallen. Var åter igen noga med att mallens centrumlinje ligger mitt i nosen. Använd 40-80-papper på en rondell och en oscillerande maskin.

När alla åsarna är färdiga kan man spraya åsens yta med en avvikande färg. T.ex. svart billack. Detta underlättar vid kommande slipning. Det blir lätt att se att man inte slipar för mycket på åsarna. Åsarna är grunden till ett bra resultat, så lägg ner lite extra krut på inslipning av åsen.

Nu börjar det roliga. Bredspackling mellan åsarna.
Till detta kan det vara bra att använda några aluminiumplåtar eller styva spacklar. Lägg på rikligt med spackel mellan två åsar och drag av med aluminiumplåten vilande mot åsarna. Spackla flera gånger om du skall bygga upp ett tjockt lager.

Slipning

Nu återstår slipning och eventuellt målning. Slipa först med 40-80- papper och var noga med att inte slipa för djupt i åsarna. Slipa sedan till ca 220-papper. Använd alltid ansiktsmask. Var extra noga med kölens främre del.

Nu återstår endast målning och slipning till slutfinish. Lämpligen med en epoxy-grundfärg, T.ex. Le Fant nylonepoxy. Måla 4 lager och låt härda mellan varje. Om du har byggt ett hus och har varmt kan du kanske slipa efter en vecka, annars kan det ta längre tid. När färgen härdat och om vädret tillåter kan det nu vara läge att riva huset.

Vattenslipa med 220-papper till att börja med. Gå sedan till finare papper, 400-papper brukar räcka. För att retas med tvivlande varvsgrannar och dina kappseglingskonkurrenter kan du slipa ner till 1200-papper. Men detta påverkar psyket och armarna mer än farten.

 

SAMMANFATTNING:

Du behöver:

  • kölmallar
  • elhyvel + surformhyvel
  • ca 15 liter spackel
  • spackelspadar och aluminiumplåt
  • rondellslip och oscillerande slip
  • torrslippapper 40-220 våtslip 220-400 (1200??)
  • EN ORDENTLIG ANSIKTSMASK

Arbetsgång:

  • rita upp sektionerna och hyvla bakkanten
  • spackla åsar vid varje sektion
  • slipa åsarna exakt efter mallarna
  • bredspackla mellan åsarna
  • slipa, slipa, slipa
  • måla grundfärg (tex. epoxi)
  • slipa, slipa, slipa, slipa !!!???
  • Måla bottenfärg

Tid: 50-100 timmar

Efter allt detta får du skylla på något annat än kölen när det går dåligt...

Kölprofil Smaragd
Köl- & Roder-profil Smaragd

 

Kölprofil RB111

 

 

 

 

Bänkskivor

Skrevs den av

Gamla pentryskivorna

Jag hade länge tyckt att pentryt kändes lite mörkt och gammalmodigt. De svarta bänkskivorna bidrog till det.

De hade dessutom en del fula märken efter något varmt som ställts på dem.Jag bestämde mig för att byta ut dem till vita perstorpskivor. Då de befintliga skivorna var kantade med teaklister som dessutom var skruvade och pluggade så tog det emot att riva hela pentryt. I stället bestämde jag mig för att limma de nya skivorna uppe på de gamla. Det var då angeläget att passa in de nya bitarna EXAKT efter befintlig yta.

Mallar

Så här gjorde jag. Vid vasken vart det nödvändigt att först ta bort kranen och vasklådan.Lådan satt hårt i butylgummi och var svår att få bort. Man fick inget bra tag i kanten men tillslut var den loss. Därefter slipades alla teakliter, runt om, trärena och den svarta bänkskivan mattades ner och allt dammsögs och rengjordes.

Mallar gjordes först i kartong efter varje yta. Det går lätt att med saxen få till mallarna. Blir det fel så gör man en ny. Därefter sågades alla bitar till i 9mm spånskiva. (Någon hade lämpligt slängt en hel skiva i vårt grovsoprum). Skivorna putsades så att de passade exakt.

Ytan längst in till vänster har ett öppningsbart lock som måste passas in. Höjden mellan skåpet och bänkskivan gjorde att det inte skulle gå att fräsa kanten på plats. Därför måste hålet tas upp i förväg. På den tillsågade spånskivan mättes hålet upp från respektive kant. Därefter använde jag locket som mall. Ritade och sågade ca 1 cm innanför kanten. Sedan sprayade jag svart färg på undersidan av mallen, närmast kanten.

Ett ritsverkytg tillverkades av en bit cykeleker. Slipades spetsig och bockades i 90 grader. Med mallen på plats kunde jag nu från översidan ritsa på undersidan av kanten. Ritsen syntes bra i den svarta färgen. Därefter sågades kanten ca 2mm innanför ritsen. Ytterligare en spånskivemall gjordes lika, men med hålet ca 5mm större. Därefter vart det ett besök hos snickaren för inköp av material. Den första hade svårt att få fram perstorpsfaner i mindre bitar. Han ville undvika att köpa in en hel skiva. Det slutade med ett besök hos Pondus Snickeri där man sågade perstorpen efter mina spånskivemallar med ca ½ mm putsmån runt om. Perstorps laminatet är ca 2mm tjockt. Tillbaka i båten putsades perstorpen med slippapper att passa så bra som möjligt på respektive yta. En tunn tråd lades under skivan för att de lättare skulle gå att lyfta upp vid varje försök. Till slut passade alla bitar så bra som jag kunde få till det. För ytan med locket gjordes följande. Perstorpen lades på plats med mallen (den med 2mm mindre hål) ovanpå. Hålet ritades av på den vita ytan och allt togs hem i garaget.

Den extra mallen med för stort hål placerades underst och perstorpen passades in efter den övre mallen och ritan. Allt fixerades, vändes och var nu som en dubbelmacka med perstorpen i mitten. Med en kantfräs (frässtål med rakt skär och med kullager nederst) frästes hålet i perstorpen. Den undre mallen var referens som kullagret fick följa och extramallen överst fungerade nu som stöd för fräsens sula. Vid test i båten stämde allt och jag hade några mm putsmån. Nu slipades spånskivemallarna av i alla kanter så att de glappade lite. Detta för att de senare skulle användas som limpress och inte fastna i kanterna. För säkerhets skull satte jag i några försänkta skruvar underifrån mallarna. Detta för att ha något att ta tag i när mallarna skulle lyftas upp. Detta skulle visa sig vara ett smart drag då en av mallarna senare fastnade.

Listverket runt varje yta tejpades med blank masktejp ca 2mm upp från den gamla skivan (motsvarande tjockleken på perstorpen). Perstorpens översida tejpades närmast kanterna. Spånskivorna som nu skall vara limpress, tejpades på kortsidorna och underkanterna närmast ytterkanten. Allt detta för att de inte skulle fastna i limmet.

 

Limmning

Efter en rejäl dammsugning blandades lite epoxilim. Jag använde NMs färdiga lim som blandas 50-50. Strök ut limmet på de svarta ytorna och lade på perstorpsbitarna och sedan spånskivan ovanpå, som press. Ett antal tyngder lades uppe på spånskivan i form av verktygslådor, skruvlådor och annat tungt.

Efter ett dygns härdning så togs tyngderna bort och spånskivorna skulle lossas. Trots all tejp hade spånskivorna fastnat i kanterna men till slut var de loss. Nu återstod fräsning av vaskens hål. Ett hål som var mindre än vaskurtaget, hade tidigare fräst upp i den lösa perstorpen och den borttagna biten använts till det lösa locket i den andra skivan.

Några trälister lades ut för att få samma höjd som träramen runt för att få stöd för fräsens sula. Kantfräsen kom åter till pass. Kullagret i botten fick följa kanten på den ursprungliga bänkskivan.

Limrester på kantlisterna togs bort med skrapa och slippapper. Sist togs tejpen på perstorpen bort och det färdiga resultatet var inte långt borta.
Ytterligare puts av limrester och sedan fernissades teaklisterna runtom med först blank fernissa som fyller bra och sist matt fernissa.

 

Det färdiga resultatet.

På dessa bilder återstår lackning av trälisterna runt skivorna. Det vart betydligt snyggare än de svarta skivorna.

Autopilot

Skrevs den av

Inför denna säsong 2011, funderade jag över Autopiloten. Vi skulle ju gå Göta Kanal och sedan runt kusten.

Autopiloten vi använt var en Autohelm 2000+, kallad ”Helmer”.

Den hade inte riktigt kraft och snabbhet att styra båten i lite hårdare vind och sjö.
Så vad fanns det för alternativ? En kompis med Linjett 35 hade bytt till Raytheon SPX5, och var helnöjd.
I våras fanns den modellen på extrapris från Hjertmans men kostade ändå 12.000 SEK

Jag kollade en del på nätet och hittade den i England för ca 8.500 SEK Jag beställde en men den levererades aldrig.Det visade sig att man inte hade den i lager förrän fram på våren så jag avbeställde den.Fortsatte leta på nätet. I USA fanns den för 5.800 SEK sedan tillkom frakt.Vilket vart ca 7.000 SEK det tog några dagar och jag fick mail från firman som tyckte jag borde ändra fraktsätt till UPS. Dyrare men då var den försäkrad och skulle gå att spåra på internt. OK, nu var vi uppe i 8.000 SEK men ändå betydligt billigare än här hemmaNästa morgon kollade jag på UPS. Den hade landat på Arlanda runt klockan sex på morgonen och 07:15 var den på UPS i Bromma. Vid niotiden ringer en tjej från UPS och talar om att de tänker köra ut paketet före lunch, ”men det tillkommer ju lite avgifter först…”

Jaha??? -”Moms och Tullavgift”. ”Det gör det alltid från USA”. 2.000 SEK till.

Nåväl vi löste det genom telefonen med Visa-kortsnummer mm.
Strax efter kom ett mail med kvitto på avgiften. Nu var vi uppe i ganska precis 10.000 SEK. Paketet dröjde till sena eftermiddagen men de hade sorterat fel och ringde och beklagade.

Installation

Nu var det dags för installation. Autopiloten består av fyra delar: Databox med gyro, kompass, manöverenhet/instrument och själva motorn/dragstången.

Dragstången hade lite andra monteringsmått än tidigare 2000-modell men det vart ett nytt hål i sargkanten och en förlängningsbit från den gamla piloten.

Instrumentet fick en given plats i huvudskottet där det fanns ett hål från en gammal GPS.
Hålet täcktes nu av en ventil men den var bara att ta bort.

Här ser man alla instrument lätt överskådligt

Huvudenheten fick plats i skåpet vid navbordet.

och kompassen under salongssoffan…

Den första provturen började med att dragstången inte rörde sig ur fläcken. Efter lite meckande skiftade jag kablarna ( plus och minus) och då gick den.
Konstigt för det var kopplat enligt manualen.

Nu skulle ett inledande sjöprov göras med båten i cirkel för att deviera kompassen och göra en hel del andra inställningar, vilket den gör automatiskt efter ett antal girar hit och dit.

Funktion

Hur har det fungerat sedan då? Helt perfekt. Nästan. Den är otroligt snabb och exakt. Lite för ettrig ibland med det har jag ändrat i inställningar. Den kan styra efter GPS (Track) om man vill, helt perfekt. Lite vinglig om man kör efter Nexussystemet men otroligt bra direkt mot plottern som är en Garmin 3010C. Med en knapp kan jag ändra så den läser från Nexus eller Plotter. Det här är lite överkurs men otroligt funktionellt.

Mot nexus kan den gå efter vindvinkel. Den seglar otroligt bra. Man kan kryssa och ställa in skenbar vindvinkel till ex. 28grader. Och då seglar den så. Man kan slå från SB till BB genom att trycka +1 och +10 samtidigt. Sedan lägger den sig på samma vinkel på andra bogen.

Just nu går vi för motor över en lugn Hanöbukt. ”Rayan” styr på ”Track”… Spikrakt.

Man kan enkelt ändra ”Respons” som är en parameter för hur exakt den skall jobba. Efter sjöprovet vart det värdet 5 men jag ändrade till 4. Man kan tillfälligt öka eller minska efter omständigheterna.

På det hela taget vart det mycket bra. Priset vart 2.000:- lägre än extrapriset runt nyår och Raytheon har World wide garanti.

Båtdata

Skrevs den av
Reviderad 2013-03-24

Båtdatablad SRS

Allmänt
Båttyp RB111
Tillverkare Rivalbåtar AB Södertälje
Konstruktör Roland Bergström
Tillverkningsår 1986 (1983-2002)
Numer SWE 24
Lystal / SRS 1.20 / 1,195 1,160

Mått & Vikt
Längd 11,10
Längd i vl 9,40
Bredd 2,70
Djupgående 1.75
Depl 5,2
Kölvikt 2.3 ton bly

Motor
Motor Yanmar 2GM 18Hk. S-drev
Alternativt Yanmar 3GM, Volvo, Lombardini

Rigg
Selden, Isomat Partialrigg. 7/8- del. Mast stående på däck. Ett par bakåtsvepta spridare.
Alternativt Partialrigg med två par raka spridare och backstag

Segel
Stor 30.0 m2
Förlik P 13,0 m
Bomlik E 4,1 m
Genua 33.0 m2
Förlik T 12,5 m
LP 5,2 m
J 3,7 m
Fock 106% 23.5 m2
Förlik T 12,5 m
LP 3,95m
J 3,7 m
Fock ST 21 m2
Förlik T 12,5 m
LP 3,25m
J 3,7 m
Spin 76.0 m2
SL 12,1 m
SBR (max ½-bredd) 7,45 m
SPL 3,7m

Tankar
Vattentank 70 l
Bränsletank 40l
Septiktank 55l

Innermått
Ståhöjd 1.82

Övrigt
Antal kojer 6

Instrument

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

Jag har alltid gillat att ha instrumenten i blickfånget utan att de skymmer sikten föröver. Dessutom har jag alltid gillat Silvas instrumentserier. I dag heter de Nexus.

 

Mitt första silva instrument var nog en vanlig kompass. Tror den hette: 1000 Sedan vart det de digitala 200 som var en logg. Under Smaragd-tiden seglade vi en semester med en annan Smaragd och de hade Silva 2000 och 3000 som var logg och lod. Efter semestern minns jag att jag direkt gick och köpte ett Silva 2000. Nåväl utvecklingen har sprungit iväg och i dag heter de Nexus NX och NX2. Men de skall alla monteras på ett vettigt sätt så de går att se och man kommer åt knapparna. Redan då jag hade Smaragden så gjorde jag en instrument-panel som integrerades i skjutluckan. Dels för att det skymde sikten om den monterades ovan luckan och dels för att man kan dra den till sig för att bättre nå knapparna. Den gjorde jag i plast i en hemsnickrad form. Samma lösning vart det på min nästa båt en Omega 30 med den skillnaden att jag gjorde den i böjlimmad mahogny-faner. När vi skaffade RB111;an så var det klart att det skull göras på samma sätt. Först får man planera fronten för att se att de instrument man tänkt sig får plats. Tre instrument blir ganske lagom. Man kan få in fyra men då får man göra en större panel med skarpare böjningar i ytterkant. När fronten var bestämd så gjorde jag en jigg med klossar i olika höjd där faneret skall böjas över. Mahogny-fanér finns i Stockholm tex på Pondus snickeri. 1,5mm mahogny är ganska lagom om man lägger ihop 5 lager. då blir tjockleken ca 8mm med epoxy emellan. I smaragden var det plast och den var dimensionerad för att hålla för en tappad spinackerbom som förvarades utefter storbommen. Fanéret mättades med epoxylim och lades i en trave över formen. Sedan är det bara att spänna ner med tvingar. Allt görs lite större än slutmåtten för att kunna kantsåga och putsa. När limmet härdat så är det bara att passa in på skjutluckan och därefter passa in fronten. I bakkant på konsollen limmades några klossar att fästa baksidan i. Även framkanten fick ett par klossar för fronten som är inskjuten lite så taket blir som en keps. Instrumenten monteras sedan genom fronten och genom den tidigare kanten på skutluckan. Inkopplingen blir mycket enkel då Silva Nexus har ett ”buss”-system med endast en 4-trådig kabel. Kabeln fästs i lucköppningens mitt på ena sidan så att kabeln är helt sträckt vid öppen och stängd lucka. Kabeln går under innertaket och vidare ner till ”Servern” dit alla givare kopplas. Mycket enkelt. Slutligen demonterades allt och lackades för att sedan slutmonteras. De första åren var fronten svart men numera fernissad.

Till Granskär

Skrevs den av

God Morgon

Morgonen startade med regn. Och Ring så Spelar vi, förståss. Det är ju lördag.

Vi tar lite sovmorgon innan frukost. Regnskurarna blir färre och färre och vi ser blå himmel ibland.

Efter frukost läser vi lite och plötsligt spricker det upp. Ewa tar disken och jag gör ”klart skepp”.

Vi har lite underskott i batteribanken så vi går för motor en liten bit först. Det blåser N 3-5m/s och vi gör ett par slag ut mot ”Vråkan”. Där blir det sträckbog mot Ytterholmens fyr. Vi har satt slutmålet till Granskär. Där har vi inte varit i år.

Regn

Strax kommer det regn från Härjarö-hållet och vinden ökar till 10m/s. Vi loggar nästan 8 knop.
Före Ytterholmen upphör regnet och det mojnar. Vi sträcker med inskotade segel vidare upp i farleden. Ganska snart blir det helt blekt och vi startar motorn igen. Vi får lite energi i kylen och batterierna. Vi har tänkt ut en bra plats på Killingen, men där ligger redan en motorbåt. Det är den enda båt vi ser men vi tar ett hak alldeles bredvid. Helt lugnt och sol.

Lunch

Efter tilläggning får skepparn en kall öl och en macka.

Lunchmacka med kall öl

Vi tar en eftermiddags-lur. Konstigt att vi har minus i sömnbanken också. Eller var det med inverkan av ölen som vi somnar…?

Kväll

På kvällen mulnar det åter men det kommer bara några regnstänk. Det gör inget för vi har kapellet uppe. Jag grillar Entrecoté medan Ewa fixar tillbehören. Vi äter i sittbrunen och Ewa har riggat datorn som TV så vi tittar på ”Inte smartare än en femte-klassare” medan vi äter.

Grillen på G

Blåsig fredag

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

Vi hade planerat för helgsegling. Väderutsikterna var inte de bästa. Blåsigt och regnigt.

17 m/s som mest…

Nåväl, nu hade vi ju handlat och packat ner en del. I veckan var vi nere och monterade vår nysydda sprayhood.

Planen vart att hitta en vik att svajankra i eftersom vinden skulle vrida tidigt lördag morgon. Det fick bli ”Prickviken”. Vi tömde kylen hemma och drog iväg. Jag hade tankat diesel i veckan och vatten fanns det 40 liter.

Matbrist

Vi kom bara runt udden på John-Pers holme då Ewa sa. -”Skulle vi inte ha någon mat med oss?”. -”Du hade ju gjort en paj” svarade jag. Någon lördagsmiddag hade vi inte. Köttet kvar i frysen hemma. Vi vänder åter till hamnen. Tur att vi inte kommit längre. Vi kommer på att det går snabbast att ta bilen upp till Blackeberg och Hemköp.

Ewa återvänder efter en halvtimme med entrecoté. Under tiden har jag värmt pajen i ugnen så vi tuffar iväg för motor för att enklare kunna äta samtidigt. Vi ser regnmoln runt omkring oss men vi klarar oss från blötan. På Lambarfjärden ökar vinden, 13, 14, 15 och sedan har vi 17m/s rakt i sidan och en tallrik rykande paj i knät. Vi styr upp lite mot vinden för att minska krängningen. Snart är vinden nere i 12m/s och minskar till 6 ganska snart.

Rembrott

Rembrott på generatorremmen.
Den var lite ”fransig” vid sjösättning.
Höll inte…

Vi tuffade på för motor och plötsligt upptäcker jag att en röd lampa lyser ilsket på motorkontrollen. Panelen är lite väderbiten så det är lite svårt att snabbt se vad som larmar. GEN står det, så vi har väl ingen laddning. Inte så allvarligt då motortemperatur och annat är OK. En snabb titt i motorrummet bekräftar misstanken, generator-remmen av.
Inget akut så vi fortsätter som tidigare.

Vi passerar Norrsundet och kör vår vanliga tävling: ”Hur många båtar ligger det där”?
Jag gissar två och Ewa ingen. Ewa vinner.

Vi svänger in i ”Prickviken” strax efter och svajankrar i lä av Dävensö.
Så här dags har hockey VM startat dagens match mellan Sverige och Ryssland. Vi är måttligt intresserade men radion har varit på och TV4-play gick att få in på Samsung-plattan. 3-1 till de blå-gula. Vilket senare slutade 3-7???

Regnmoln över Dävensö

Vi myser i ruffen medan vindbyarna kommer och går. Somnar i soffan och kryper senare ner i kojen. Det är varmt och skönt och vi orkar läsa en stund innan vi somnar.

Ny sprayhood

Skrevs den av — 1 kommentar ↓

Efter 10 år hade det blivit dags för en ny sprayhood. Förra gången var den befintliga så dålig så den skulle ändå kasseras i vilket fall som helst. Så jag använde den som mall genom att sprätta upp alla sömar.

Denna gång  var den befintliga inte helt kass men läckte. Ewa försökte inpregnera den förra våren med Aquapella blå. Den vart väldigt flammig och endast marginellt tätare.

Vi började jobbet redan i höstas genom att malla av den befintliga. Jag köpte en rulle med riktigt grov byggplast. Vi laddade upp med en rulle packtejp , tuschpennor och limklämmor. Vi hade båten vid bryggan på landet och började krypa runt sprayhooden för att svepa över med plasten. Efter en stund insåg vi att det vore enklare att ligga längs en brygga men vi har aldrig provat om djupet räcker till. Vi provade och det gick bra.

Efter någon timme och lite lappande så hade vi en kopia  i plast. Alla befintliga sömmar och knappar märkte vi ut med spritpenna.

Nu 2012 efter sjösättning var det dags att ta tag i detta projekt igen. Vi hade ett hopvikbart bord som vi lånat i båtklubben för en privat fest. Detta bord skulle få bli sybord i garaget. Ett par bockar, en bräda och två masonitskivor vart klipp/skärbord. Mallen i plast skars upp efter markeringarna för sömmar. Några tvärstreck hade vi gjort vid mallningen för att senare få exaktare passning mellan mallbitarna.

Uppsprättade sömmar

Efter lite letande i garderober och lådor på vinden så hade jag skrapat ihop nästan all kapellväv utom till den biten som skulle bli taket. Efter en tur till Östersjökompaniet, som nu hade flyttat till ny adress, hade jag fått ihop kederlist, kantband, en del beslag och plastfilm till fönster. Men inte kapellväven. Jag skulle naturligtvis ha exakt samma som stuvbitarna hemma. Det visade sig snart att den var köpt på Erlandssons Brygga. En tur dit också.
Jag började med frontbiten och sydde dit fönster, kantband och en del förstärkningar. Det finns bra instruktioner på Frewis hemsida hur man syr fönster. Dubbelhäftande tejp var en otroligt bra hjälp. Att spraya nål och tyg med teflonspray visade sig vara effektivt. Särskiljt då man skulle sy genom tejpen. När sidostycken och tak skulle sys var det bra att få hjälp av Ewa. Vi turades om att sy olika delar.

Till helgen var det dags för första prov på båten. Då var underkanten kvar att sy. Vi tog bort den gamla sprayhooden från bågarna och monterade den nya. Det visade sig snabbt att allt inte stämde. Fram med en brytbladskniv och sprätta sömmar.

Vi drog ihop tygbitarna och gjorde nya markeringar med penna.

Uppsprättade sömmar

Hem till garaget och så ihop bitarna igen. Vi kom på att det var lättare att skära ut kapellbitar snarare än att använda sax.
Denna sprayhood skulle få band i bakkant för fastsättning i stället fär knappar. Då kan man spänna ner bakre bågen ordentligt och hela kapellet blir mera sträckt och stadigare.
Efter ytterligare en kväll i garaget var det i dag dags att göra det slutliga provet. Det enda som återstod var att slå i öljetterna för knapparna.
När vi monterade kapellet på bågarna visade det sig att de främre knapparna behövde flyttas lite. Det räckte att vända knappen 180 grader och bara göra ett nytt skruvhål. Efter någon timme var allt på plats och vi kunde nöjda beskåda vår nya sprayhood.
En bra tillfredställelse att ha gjort allt själva och tillsammans.
Några rynkor vart det men de kanske försvinner efter en tid då allt sträckt sig.

Färdig sprayhood

KBS – ALHOLMEN

Skrevs den av

Kort helgsegling till Alholmen

Frisk byig västvind. Vi tar ett rev vid Hässelbyholme. Vid Gåseborg är vinden nere i 4 m/s så vi slår ut revet. Inte några seglare ute över huvud taget bara fiskegubbar. Vi får kryss vid Norrsundet. Vinden är åter uppe i 10-11m/s och vrider 100gr emellanåt. Vid Malmhuvud har vi fått nog. Rullar in och tar ned. Väl förtöjda vid vår brygga blir det rostbiffmackor som Ewa slängde ihop.

En kall öl får man också.

Jag hjälper Pappa med diverse jobb. Vi förstärker dragkulan på traktorn och monterar ventilationsfläkt på vinden.

Ewa städar och läser.

ALHOLMEN – MÄLSÅKER

Skrevs den av

Lördag morgon. Vaknar och har sovit otroligt gott. Solen skiner och det är ganska lugnt i vår vik. Lä vid bryggan. Vi går upp till husen för att tillverka en trälatta till kapellet. Kapellbågen har blivit kvar hemma i garaget. En trälatta satt där urspungligen. Vi sågar upp en lämplig bit furu och hyvlar den. Sågen krånglar. Har gjort det länge och jag hittar flet. MASSSVIS med träflis, spån och hela bitar ligger nere i skyddskåpan. Efter rengöring fungerar allt igen. Vi hinner hjälpa pappa med batterilddning och lite annat före avfärd.

Fin kryss ut över Björkfjärden. Vinden är SV 3-7m/s. Vi sätter kursen mot Mälsåker. Väl där ankrar vi långt in vid träbryggan och sätter upp kapellet. Strax därefter kommer Johan och Lena med Linjett 35;an och vi får trevligt sällskap hela kvällen. En promenad där vi får se en modern skogsmaskin fara fram över ett kalhygge.

”Markplanering” kallas det, upplyser en boende. Det skall bli nya träd som skall få en bra start.

Grillar på kvällen och sedan blir det ost och kex ombord Linjetten.