fredag
Går till Vaxholm för lite stöd-köp. I hamnen har man infört ”morings-linor”, på flygfotot i plottern var det bojar. Vet inte vad ni läsare tycker om moringslinor, men jag tycker de är bedrövliga. Man måste ända in till bryggan innan man kan fiska upp den slemmiga linan. Är man ensam blir det ännu svårare. Vid sidvind hinner båten driva tvärs. Jag lägger mig längs med, längst ut på pontonen. Det är inte mer är en handfull båtar så det är ingen trängsel. Då jag förtöjt klart står en kvinna på bryggan och säger: ”Hejsan!”. ”Hej du” säger jag. ”Här har vi moringslinor” säger kvinnan. Jag börjar anan att det är hamnvärden. ”Ja jag ser det” säger jag, ” Vem har hittat på något så dumt”? ”Ja du får inte ligga längs med”. ”Varför inte det?” frågar jag. ”Det är ju inga båtar här”. ”Då kommer det bara an till och en till och en till. Sedan är hela bryggan full med båtar som ligger längs” säger hamnvärden. ”Då gör vi så här” säger jag. ”Du tar den där slemmiga linan och går till aktern, så förtöjer jag i fören!”. ”Förtöja får du göra själv” säger hamnvärden.
Det slutar med att jag får ligga längs med i 20 minuter. Och nästa gång måste jag förtöja med morings-linorna, säger hamnvärden. ”Det blir nog ingen ’Nästa Gång'” säger jag.
Stödköpet tar bara en kvart då butiken ligger mitt i hamnen. Sedan får jag en fin segling ut till ”Jolpan”, där det är fullt. På alla bra ställen!. Jag går vidare till gästbryggan mitt emot Finnhamn. Här finns även fina klippor med bergöglor, där jag hittar en bra plats. Vid bryggan ligger bara en Bavaria. Jag får en fin kväll med grillen på berget.
