Lighthouse Sjökort – Update 2.

lördag

Jag har äntligen fått ett svar från Raymarine om varför Lighthouse Sjökort visar stora områden med bara ljusblå färg. Jag skall försöka sammanfatta deras svar här.

Problem med ”Blåa rutor”.
Sjöfartsverket presenterar sina kort med en blå nyans från 0-3m och en ljusare blå nyans mellan 3-6m. Hydrographica presenterar 0-2m med mörk blå nyans och 2-3m med en ljusare nyans. Det är då inte möjligt att presentera båda dessa varianter med endast två blåa nyanser. Därför blir allt över 3m ljusblått i den delen som Hydrographicas information finns. Raymarine är medvetna om att presentationen inte är optimal men ser i dagsläget inget sätt att lösa detta utan att man måste bearbeta datat. Det är en avvägning mellan att visa datat ”snyggt” eller ”säkert”. Och då tycker man i dagsläget att det är säkrast att inte göra någon egen lösning. Man vill inte hetsa fram en förändring som kan påverka trovärdigheten utan att ha provat ut den och kommer därför inte att ändra något under sommaren. 

Problemen med att kort inte går att aktivera gällde den första tillverkningsserien och alla återförsäljare är informerade och kort i lager med detta fel har bytts ut. Om problem ändå uppstår så kontakta Raymarine på: support.se@raymarine.com 


Sedan har jag fått en kommentar från Hydrographica, hur de tycker att mans kunde lösa detta, vilket man även föreslagit Raymarine.

Användaren kan själv ställa in sina färger i förhållande till djupkurvorna men det är ju inget man ändrar under färd. Hydrographica har föreslagit till Raymarine att man har ytterligare en mörkare färg för djup mellan 0-2m och att man i Hydrographicas data har vitt vatten utanför 3m-kurvan. Eftersom Hydrographicas data saknar 6m-kurva fylls allt vatten utanför 3m med den ljusblå färgen i nuläget. Det skulle inte vara något problem för Raymarine att ändra färgen i Hydrographicas data till vitt-vatten utanför 3m kurvan. Då skulle det se snyggare ut. (min kommentar).

Jag provade åter igen med Lighthouse-korten och ändrade djupkurvornas färgsättning. Då kan jag få Hydrographicas ytor att bli mörkblå 0-2 och ljusblå 2-3m.

Men, och det är viktigt, då tappar man ljusblå nyanser för djup 3-6m vilket kan innebära att man missar ett område med tex 3,2m ute på stora vatten. I grov sjögång vill jag i alla fall undvika att segla över ett sådant områdeL

Jag har lagt upp ett litet filmklipp där man kan se detta och skillnaderna mellan Lighthouse och Navionics.
Du får själv avgöra vad som är bra eller dåligt. Lighthouse eller Navionics. Allt jag har provat är gjort i en Raymarine Axiom 12″ RV från 2018, uppdaterad med den senaste programvaran från Raymarine.

Med denna information gör jag nu uppehåll i min rapportering om detta!

Orust – Styrsö – Varberg

onsdag

Vi startar tidigt i dag. Vi tror att vinden ökar i eftermiddag och vi vill komma ner någonstans utanför Göteborg. Styrsö eller Donsö.

Väckning 04:00 och avfärd 04:20. Det blir för motor ner till Tjörn och Almöbron.

Bron invigdes 1981 som ersättning för den tidigare bron, Almöbron, som rasade 1980 efter att ha blivit påseglad av fartyget Star Clipper. 8 människor miste livet.

Det blåser mindre än vi trott så det blir full stor och fock då vi hissar på. Vinden är NW 3-5 när klockan är 7. Vi får fin segling hela dagen med slör och läns. Efter Öckerö börjar fler båtar att dyka upp. Och när vi faller av mot Göteborg är det en strid ström och fullt med blåa sträck över hela plottern.

Vi har tittat på en svajvik på östra sidan av Donsö men när vi kommer i höjd med Styrsö så bestämmer vi oss för att gå in till hamnen Bratten som borde ha bra lä för V. Vi hittar en grönskyltad Y- boms-plats på utsidan av bryggan.
På Styrsö är det förbjudet att köra bil. Så alla åker elbil/golfbil eller cyklar. Och det finns två infartsparkeringar i hamnen fulla med golfbilar.  

Vi går en lov i hamnen och jag hittar naturligtvis en restaurang som har räkmackor. Kl 19 har de något jippo så vi bestämmer att gå dit vid 16-tiden.

Vi tar en långpromenad efter stranden ner mot Donsö

Elbilar swishar förbi hela tiden och vi viker av på en stig upp mot utsiktsberget. Fina promenadstigar i blandad natur. En enastående utsikt högst uppe på berget.

Donsö sett från utkiskberget på Styrsö

Här är ordnat med rastplats med bänkar och bord. Vägen vi går ner, är så bra att många gått upp hit med barnvagnar. 

Vi går och duschar i båten för här hittar vi inget servicehus. Inte heller något sätt att betala hamnavgiften. ”Det är väl gratis” säger killen på hamnkrogen då vi frågar. 
Vi slöar i sittbrunnen fram till 16 och går sedan för att äta våra räkmackor. Stängt!
Nu har man satt upp en skylt att pga jippot senare så håller man stängt mellan 16-18. ”Men våra räkmackor då”?
Vi frågar runt lite och det finns ett cafe i hamnen på andra sidan ön som också har räkmackor. Som till och med skall vara bättre, enligt han vi frågade. 
Minst en 20 minuters promenad. Vi hyr varsin cykel och trampar iväg mot Båtebackens Café.

Backe upp och ner och kringelikrokar. Men vackert. 
7 minuter senare så är vi i Sandvikshamnen och hittar Båtebacken Cafe. 
I köket råder det tydligen kaos så vi blir ombedda att sitta ner ute och vänta så tar de strax upp beställning. När inget hänt på en halvtimme och senare anlända gäster kommit ut med sina öl så får jag gå in och fråga om de glömt oss. 
De ber om ursäkt och skyller åter på kaos i köket. En barnfamilj före oss har tydligen beställt många pannkakor. 
Jag säger att vi skall ha två räkmackor, en öl och en vatten. Någon i köket säger till servitrisen att ”Det finns en räkmacka kvar sedan i går och en gjord i dag”!
Jag ber speciellt om två nygjorda och går ut med ölen. 
Strax kommer två räkmackor. Med all säkerhet är den ena den från i går!?

Vi äter under tystnad medan pannkaks-barnen vid bordet bredvid håller låda.

En kort cykeltur till baks och 150:- för två cyklar i en timme. Det vart en dyr räkmacka med betyg 2 och cafét får betyg 1!
Vi somnar vaggade av turbåtarnas vågor som har trafik långt in på kvällen. Vid 23-tiden hör jag en turbåt och regn på däck, sedan slocknar jag. 


torsdag

I dag skall vi ta ett nytt hopp söderut, till Varberg. Vinden utlovas vara N-NW och 6-9 m/s. När vi skall lägga loss kommer regn. Vi avvaktar lite. Sedan kommer 10 m/s rakt in i hamnen. När vinden lagt sig… Ja då kommer en turbåt. Vi kommer i alla fall i väg till sist och går söder ut förbi Donsö. Vi tar ut en kurs ner innanför Nidingen. Vi lägger ofta en punkt i plottern och trycker ”Gå till”. Sedan kontrollerar vi utefter kurssträcket att det inte finns några farligheter och att det blir OK vindvinkel. Sedan får autopiloten styra och vi ägnar oss åt att trimma segel och lyssna på ljudböcker. Efter någon timme växer vågorna fast de kommer från V-NV. Det blir en gungning färd.

Utanför Öckerö Kalv eller Loteskär får jag se en båt med segel ligga och hugga mot klipporna i land. Ett försegel fladdrar vilt i vinden. Jag ringer omedelbart 112 och begär Sjöräddningen. Operatören velar en lång stund och jag frågar om hon vill ha positionen. Jag säger också att om det finns personer ombord är de i livsfara. Efter en stund kopplar hon vidare till en sjöräddare. Sjöräddaren meddelar att det är ett ”känt” ärende. Inga personer finns kvar ombord och med försäkringsbolagets försorg skall båten bärgas. Puhh. Undrar vad besättningen varit med om. Båten blir troligen ett vrak.

Nästa kurs blir lite mer åt SO och vi siktar på ön Klåback. Vinden ökar lite mot eftermiddagen och dyningen utifrån havet ligger kvar hela dagen. I inloppet till Varberg genar vi lite innanför några prickar, rullar in och tar sedan ner storen. 

Vi går in till den inre gästhamnen där det finns platser med röd/grön mellan pålar och längs med vid kajerna.

Ganska fullt. Vi cirklar lite och hittar en tom kajplats. Men det är mitt i vinden. Vi fendrar av ordentligt och fickparkerar mellan två andra båtar i ett utrymme som exakt rymmer en Linjett 35. Norrmannen i båten bakom berömmer vår fickparkering och han i motorbåten framför inser, när Ameronas stäv närmar sig hans badbrygga, att han har 3-4 meter tomt framför sinn egen båt och flyttar fram lite. Enligt norrmannen var kajen helt tom en halvtimme innan vi kom. 

Nu fyller det på med fler båtar och vi får en dansk och en holländsk båt utanpå. Allt går bra och vi lägger ut ”Kanal-plankan” och extra fendrar mot kajen.

Efter dusch i sittbrunnen, en kall öl och sedan middag går vi upp på stan. Det är ett otroligt folkvimmel, Konsert på en liten scen och en stor scen som är under uppbyggnad. I morgon kommer Thomas Ledín. På stan är det tivoli och mycket restauranger öppna. Vi strosar runt och stödhandlar lite på ICA.

Något märkligt bryr oss under kvällen men får klarhet så småningom om. Vi har haft lite missvisande instrument under dagen. Vindriktningen har varit rätt i numeriskt värde på det ena Nexus-instrumentet men det andra har visat 30-60º fel. Sedan har kardinalerna visat helt galet i Nexus. De har visat VNW fat vinden varit N. 

När jag på kvällen försöker reda ut vad som är fel blir vi ännu mera brydda. Vi har en Nexus HPC-kompass i Nexus-systemet. Där sitter också en nGPS-antenn och vindgivaren. I SeatlkNg sitter en kompassgivare med 8-axligt gyro plus en GPS-antenn. Interfacet mellan dessa två heter GND10 och är en Garminprodukt. allt har fungerat tidigare men i dag visar det inte rätt. Men nu visar alla kompasserna plus handkompassen och telefonen ca 100º fel. Vad är detta? På plottern visar båtsymbolen att båten ligger med stäven rakt ut från kajen. Allt är galet. Jag tar handkompassen och går upp på kajen. 10m upp så svänger kompassen runt och visar rätt. Något mycket magnetiskt finns i kajen. Jag ger upp min felsökning för det är meningslöst. Strax efter frågar norrmannen mig och dansken: ”Har ni problem med kompasserna? Min visar helt galet”.

I morgon då vi lämnar kaj så får vi se hur det är med riktningar och annat. Då siktar vi på Falkenberg. Båtarna utanför har annonserat att de går vid 8-tiden. Det blir bra. 

Runt Orust

måndag

De prognoser vi läst tyder på lite blåsigare väder på tisdag och även dagar längre fram. Det och lite annat gör att vi väljer att ta en sväng inåt kusten, runt Orust och Tjörn. Vi hittar en hamn på SO sidan av Orust, Svanevik, som vi tänker besöka. Vägen dit blir in förbi Ellös. Där försökte vi tanka men det var så blåsigt så vi väntar till Henån. Vidare via Malö Strömmar och Björnsund.

Farten genom vattnet var 5,4kn med vinden i ryggen men över grund endast 3,6 där det strömmade som mest.

Uddevallabron 2019. Foto: Johan Rosén, Wikipedia

Vi passerade flera orter med kända varv, Hallberg Rassy i Ellös, Bröderna Martinssons i Henån och även Vindövarvet. Efter Björnsund rullade vi ut focken och senare hissade vi även revad stor. NO om Orust fanns en del musselodlingar och upp emot Uddevalla såg vi den stora Uddevallabron

Vi kryssade vidare förbi Ljungskile och ner till Svanesund. Bokat hade Ewa gjort via hamnkaptenen men det var inte så stort tryck på platserna här inne. Priset var även hälften mot Marstrand och Gullholmen. Jag läste på nätet att i samband med kappseglingar i Marstrand så dubblas priserna. Alltså närmare 1.000:-/natt

I lite begynnande regn så lade vi till mellan ett par Y-bommar i båtklubben/marinan. Middag under tältet i sittbrunnen blev en otroligt god laxbit inhandlad hos fiskaren på Gullholmen

 

Kvällen tillbringar vi i kajutan. Jag med Gotland Runt klipp i iPaden och Ewa kollar nyheter på TV;n.

I morgon städ-dag 🙂

 

 

Gullholmen

söndag

I dag har vi haft varierad segling till Gullholmen. Lite regn. Lite vågor från havet. Men slör och läns 3-8 m/s

När vi kom fram till hamnen så stod hamnvärden ute på piren och välkomnade. Det är man inte van vid. Han talade om var ”DockSpot Nr-2” var. Därefter vände vi ut och förberedde med fendrar och tampar. Allt gick bra ”trots” moring-lina.

Efter dusch, inköp och snabb-titt i hamnen gick vi till Hamnkrogen för en, ja vad då?

Räkmacka så klart! Hamnkrogen ligger här

Med en lokalproducerad öl.

Efter krogbesöket blev det en rundvandring så här följer ett bild kollage.

 

Fina hus som ligger tätt

Snickrglädje runt fönstren

Alla hus är vita med rött tak. Men pumpen var gul.

Gullholmens IP, södra läktaren

Utsikt över hamnen

Utsikt från Tull-berget

Trång-byggt. Hur målar man fasaden?

Mysiga gränder

Fina rosor

Krig

Rundvandringen avslutades med glass i hamnen. Skepparen vart anfallen av ett tiotal oblyga gråsparvar som bokstavligen försöker slita glassen ur mina händer. Glassen hamnar upp och ner på min telefon som låg uppslagen på bordet. Det blir en kamp mellan mig och fåglarna om resterna av den kraschade, hembakta, våffelstruten. Det vart oavgjort och jag fick äta den sista glassen direkt ur handen medan motståndarna ivrigt pickade i sig det som droppade på bryggan.
Jäkla fåglar! 🙂

Gungig färd till Björuddens Marina (Båtklubb)

lördag

Vi har haft en gungning natt men jag har sovit som en stock. Ewa lite oroligare. Vi satte upp vårt ankarsegel i går och det for från sida till sida innan vi sträckte upp det hårt med winchen. Det gör verkligen nytta såg vi nu på morgonen då vi tog ner det. Under natten har det blåst 9-12 med lite vridning till väst så det gick in lite svall i viken. Det finns ett uttryck ”iar” här nere. Vet inte om det stämmer på dessa vågor. Men kanske.

Vi tar upp ankaret som legat ute med 30m kätting på 4m djup, 7x djupet. Men det kändes bra med mycket kätting. Vi tar två rev direkt då vi hissar och när vi kommer ut så rullar vi ut lite av focken. Ewa navigerar och vi lägger ut någon waypoint och ”Gå till” i plottern som stöd. Lite annorlunda här på västkusten med navigeringen. Det blåser nu 10-13m/s och vi kan precis sträcka första biten i rejäl sjöhävning. Det har ju blåst denna riktning sedan midnatt.

Vi tar de små lederna upp mot Kyrkesund och vi passerar många orter som vi bara hört talas om: Åstol, Klädesholmen, mycket smal led innanför Hjärterö. Där gick det inte att mötas och vi kom i 6 knop med bara dubbelrevad fock. Som tur var så mötte vi bara två seglare för motor och de var artiga nog att vänta tills vi passerat.

Sedan passerade vi Skärhamn. Några krysslag med focken halvt utrullad upp mot leden in till Kyrkesund.

Det är här det är stor trängsel under kappseglingen Tjörn Runt. Finns mycket roligt att se på Youtube 🙂

Efter Kyrkesund och Ängeviken kunde vi falla av in norr om Tjörn till dagens slutmål, Björholmen, där vi bokat en plats via Dockspot. Det är så man får göra här på västkusten för att vara säker på att få en plats.
Egentligen ganska trist att inte kunna vara spontan.

Den bokade platsen visade sig vara upptagen av en tysk båt. Vi påtalade att vi bokat platsen. ”Det har jag också” sa tysken. Men det var i går och bokningar gäller bara till kl 12 och nu var klockan 12:40. Också en nackdel med dessa bokningar. Inget för den spontane. Kanske hade vi fått en plats ändå här. Utan att boka.

Fint ställe, lugnt och vackert. Vid 16-tiden kom en kort regnskur men då hade vi redan klarat av promenad i omgivningarna och glass.

i morgon skall det blåsa lite mindre och vi har åter bokat en plats i nästa hamn Gullholmen. 445,50 kostar det i gästhamnen. Utan el. Dyrare än Lilla Bommen mitt i Göteborg. Och där ingick elen. Bara att gilla läget!

Men vi hoppas på en fin men lite kortare segling i morgon.

Lyrestad – Sjötorp, Kanalen slut

lördag, Dag-18

Sovmorgon efter midsommarfirande. Tomas och Anna åker ungefär då vi stiger upp. Strax efter Lyrestad finns en järnvägsbro. Troligen inte ”stambanan” då den står helt öppen långa tider. När vi kommer dit så står några cyklister och studerar rälsen. Vi får ”Röd-Vit” signal och lägger oss på vänt. Signalen blir röd, röd-vit och åter röd. Cyklisterna ropar något om att det är fel på rälsen. Vi går i land vid väntbryggan och går och tittar på bron.

Den ena sidan på broklaffen ligger 15cm under sitt rätta läge. Kommer det ett tåg så kommer det troligen att spåra ur. Kanske bron inte går att öppna?

Jag ringer Göta Kanals Journummer och meddelar detta.

Plötsligt ringer klockan och det blir röd-vit igen. Det knarrar och gnisslar och plötsligt går bron upp. Vi inväntar inte grönt utan vi kör så fort den är helt öppen. Vi ser att den brohalvan som var för låg i stängt läge vilat på ett par hydraler. Troligen har de gett efter så att broklaffen låg för lågt. Nåväl vi struntar nu i vilket utan kör mot Sjötorp.

Det vi har kvar är nu Sjötorp 1-8 som består av först 7-8 som är en dubbelsluss. Där är det öppet men vi får vänta på tre båtar som nu är strax efter oss. Vid ”Smörgåsekröken” som omnämns som en trång kurva möter vi förstås två båtar. Men dem såg vi på AIS;en så vi visste att de kom.

Nästa sluss, Sjötorp-6 är en enkel-sluss. Här börjar vi prata med en av de tre andra båtarna som är kompisar alla tre. De är från Vättern och det visar sig att vi har en gemensam bekant i Domsand som är deras hemma-hamn.
Där finns en RB111, som vi hade tidigare, som jag pratat och mailat med tidigare. De tre båtarna är på väg för vidare färd till Danmark och går samma väg tillbaks i början av augusti.

Nästa sluss är en dubbelsluss, Sjötorp- 4-5 och en bro. Sedan är vi i den övre hamnbassängen i Sjötorp. Där har vi bestämt att stanna för att tömma toa och tanka. Det är nu 29º i luften och 22º i vattnet. Vid dieselpumpen får man ringa ett nummer så kommer de och öppnar pumpen. 36,7liter går det i till en kostnad av 1148:- 😫 Det är 32:-/liter. Alltså nu är det i princip tre liter för en hundring. Tur att vi skall segla från i morgon.

Efter bad går vi runt i Sjötorp och tittar. Vi passar på att äta varsin räkmacka och tar en kall öl.

Vi har i morgon en dubbelsluss med bro och en enkelsluss innan vi är nere i Vänern. Dessa promenerar vi förbi och sedan till ett Sjöfartsmuseum. Det är egentligen stängt men det var ”tank-killen” som också sköter museet så vi får gå in ändå.

Nu är vi ganska matta efter mat, dryck och värme så vi rundar av med varsin glass innan vi återvänder till båten. När vi förtöjde så var det skugga av några höga träd men nu är solen obamhärtig. Sol-skyddet kommer upp och efter mera bad så slappar vi i sittbrunnen med olika ljudböcker i öronen.

Hajstrop – Lyrestad & midsommar

torsdag

Vi trodde ju att vi var smarta i går kväll då vi gick från Töreboda till Hajstorp på eftermiddagen. Det var ju bara två broar och ca 2M. Det var ju fint i Hajstorp. alldeles tyst och lugnt. Fågelkvitter och inga bilar som vi hörde.

Vi startade på torsdagen strax efter nio. Här var det i dag den trevliga slussvärden från Tåtorp, Mats. Han har jobbat i 40 år vid kanalen och fick guldklocka förra året. Lite som i en av kanal-filmerna. Han började strax innan han fyllde 16 år och hade även förfäder som jobbat vid kanalen. Trevligt möte!

När vi slussat ner i Hajstorp övre så meddelades det över kanalbolagets radio, de har en egen VHF frekvens, att det var fel i nästa sluss. Hajstorp nedre. Vi fick därför ligga kvar inne i slussen för att det inte finns någon väntbrygga mellan dessa två slussar. Efter en stund meddelades att det var el-fel och jourhavande elektriker var kallad.

Efter två timmars väntan inne i slussen så fick vi  fortsätta vår färd. Slussvärden berättar att förutom det man ser här på bilden så är slussportarna ytterligare ca 3m under ytan. Fantastiskt bygge Göta Kanal.

Nu följer ett antal dubbel och trippel-slussar innan man kommer till Norrkvarn där det är två enkel-slussar. Därefter en enkel-sluss och två broar. Då är vi i Lyrestad. Här har vi tänkt fira midsommar för att jag läst i kanalbolagets information att det är midsommarfirande med hembyggdsföreningen och musik på kajen kl 20 på kvällen.

Jag och Thomas går en promenad till Mercedes-museet, ”Mercedesladan”. Det är Mats och Maritha Harryson som samlat på sig ett antal bilar, alla utom en, är Mercedes. Vi guidas av Mats i den fantastiska samlingen. Vi strosar runt någon timme eller två och lyssnar på alla fantastiska historier om bilarna. Alla är skattade, försäkrade och går att köra. Mats och hans fru luftar några om året. Ibland vid bröllop eller så.

Tillbaks i hamnen blir det bad, glass från kiosken ombord hjulångaren Nordevall där man får besöka maskinrummet med ångmaskin mm.

Och så avslutar vi dagen med minigolf. Trevlig, varm och solig kväll.


fredag & midsommarafton

En av kompisbåtarna hastade vidare redan i går och vi blir bara två kompisbåtar som ligger kvar och firar midsommar. Men Vi får en fantastisk dag med sol, värme och svaga vindar. Jag får ett långt samtal med ”kaptenen” på båten bakom som jobbat inom sjöfarten och seglat på både Västkusten, Kanalen och Mälaren, yrkesmässigt. Han ger många tips och råd om västkusten där de bor på en ö utanför Göteborg, inför vår fortsatta färd där.

Efter bad dukar vi för sill-luch med tillbehör på bänkar och bord som finns på en udde invid kanalen.

Efter mera bad, det är 22 i vattnet, så vilar vi lite innan midsommartårtan avnjuts med bubbel i Ameronas sittbrunn. Inte mycket båtar har passerat i kanalen i dag och det är väl så att de flesta firar midsommar i någon hamn. En luring var ju att det midsommarfirande jag läst om var inte här i Lyrestad, utan orten innan, Norrkvarn. Men vi var alla överens om att det gjorde inget för vi fick en fantastisk trevlig dag.

I morgon kan kanalresan vara slut för den här gången för vi kommer nog gå till Sjötorp som är sista ort åt det här hållet. Sedan väntar Vänern!

Göta Kanal – inledning

tisdag

Vi åker i dag endast till Söderköping där vi skall träffa en kusin och bli bjudna på lunch. Vi hinner även med en guidad tur runt Söderköping där Ewas kusin står för guidningen.


onsdag

I dag kör vi vidare. 09:20 ser vi endast en båt vid bron väster om Söderköping så vi lägger loss snabbt och hinner lagom fram till öppning 09:30. Den andra båten får vi följe med resten av dagen. Vid Loddby-bron passerar vi den andra kompis-båten som tagit en vända på intilliggande golfbana. Det är soligt och varmt och jag blir lite för solbränd på alla kroppsdelar på vänster sida, mot söder.

Det går faktiskt bra att sitta och styra med fjärrkontrollen till autopiloten där kanalen inte slingrar så mycket. Men man måste hela tiden vara allert. Bara två möten på hela dagen. Natthamn Norsholm.


torsdag

Vi lägger oss i kö för slussen i Norsholm. Här finns också en järnvägsbro som är en del av stambanan. Tror jag. Därför är broöppningstiderna begränsade till vad tågklareraren godkänner. Vi får styra upp kön lite då vi är två båtar som lagt oss vid kajen och väntat medan nyanlända ligger och cirklar framför slussporten. Vi får alla att förstå att det är kö bakom oss som gäller. Efter någon halvtimme blir det ”röd-vit” på signalen och vi får köra in som andra båt. Sedan blir det 35 minuters väntan på tågbron.

Roxen kommer näst. Vi passar på att dra ur motorn lite efter allt puttrande i 4,8 knop. Vi tar en genväg över sjön och Ewa oroar sig för djupet. Alla sjökort är samstämmiga och det är mellan 3-6m.

Nere vid Bergs slusstrappa tar kompisar emot och det blir åter en stunds väntan då passagerarbåtar skall upp. Vi får hjälp av kompisarna med tamparna så både Ewa och jag kan vara ombord. 7 slussar senare tar vi hamn i bassängen ovan slusstrappan. Ewa badar och jag duschar. Golfarna anländer lite senare och det blir gemensamhetsfika på kvällen medan vi smider planer för nästa dag. Påbjudet blir att vi redan 08:30 skall lägga oss vid väntbryggan till de övre slussarna för att komma iväg tidigt. Det blir inte som vi tänkt oss.


fredag

8.30 hade nästan alla andra i gästhamnen flyttat sig till vänt bryggan och det såg ut som att vi skulle få slussa i den tredje gruppen, men då hade klockan blivit 10 och passagerarbåten Wasa Lejon skulle avgå mot Borensberg, och så – det hördes musik någonstans ifrån och när jag vänder mig om ser jag att en stor Brigg eller något annat stort gammalt fartyg är på väg upp i slusstrappan bakom oss. Vad lustigt- vi hade så sent som i går pratat om det där skeppet som åker runt på ostkusten och sjunker andliga sånger – Shalom – heter den och vi har skrivit om den förr när vi varit på Öland – Den glider under sång och musik genom hela hamnbassängen och får förtur in i slusstrappan, och vår väntan blev förlängd med ännu en halvtimme, eller nåt.

Vi kommer in i samma slussgrupp som Tomas och Anna och har sällskap hela dagen. Vi har två dubbelslussar, en massa broar och två akvedukter att ta oss igenom tills vi kommer till Borensberg där vi vill stanna, Vi får stanna för ett möte vid en sluss och får backa vid en bro då Willhem Tell och Wasa lejon plötslig dyker upp bakom en krök… vi kommer lite väl nära kanten och får bottenkänning i kölen och på rodret. Reidar ropar och frågar William Tham varför de som är i yrkestrafik inte har någon AIS- den är trasig svarar matrosen på båten…

Den sista slussen är en handdriven sluss, som resenärerna gärna får hjälpa till att öppna och stänga med väldigt liten vattennivåskillnad som slutar med en rullbro och sen är vi framme i Borensberg och lägger till vid den alldeles nya delen av bryggan som är så ny att den inte ens fått el och vatten ännu. Tomas och Anna åker vidare till Borenshult.Efter ett dopp och lite middag tar vi en promenad på byn med Anders och Ebba, men i kväll är vi så trötta det har varit en lång och varm dag så vi försöker komma i säng lite skapligt tidigt.

lördag

När vi vaknar vid 8 har många redan lämnat bryggan, vi tänker att de ju nu sitter i kö på andra sidan av den lilla sjön så vi tar det lite lugnt och äter frukost och fixar morgonbestyren. När en båt som legat vid toasugen åker, åker vi dit och suger septitank och fyller på vatten och medan vi gör det så kastar Shalombåten loss och glider förbi oss mot Borenshult. idag har de laddat lite extra på däck dagen till ära- det är ju lördag sitter 5-6 man där och spelar på mässingsinstrument… ja det låter ju lite roligt när de åker iväg genom kanalen spelandes på sina bastubor och trumpeter…

Ute på den lilla sjön Boren lägger vi ut vår kurs mot en röd prick vi ska passera- då får vi meddelande om att vi inte har någon pilot och skärmen låser sig. Det blir att navigera efter paddan idag igen. I går hade vi problem med att plottern stängde av sig hela tiden, Reidar trodde han löst problemet, nu gör vi en rensning av casch minnet och gjorde en fabriksåterställning. Så fick vi ställa in alla inställningar vi vill ha och efter en omstart verkar det som att det fungerar igen.

Borenshults slusstrappa är fem slussar som tillsammans har ungefär 15 meters nivåskillnad. När vi kom dit låg en tysk båt vi slussat med tidigare och väntade och mitt i trappan var Shalombåten. På AiS en såg vi att det låg båtar på vänt ovanför trappan så vi förstod att vi skulle få vänta en stund. Medan vi väntade åt vi lunch- grillkorv och bröd och Reidar laddade hem en uppdatering till plottern för säkerhets skull om vi får fortsatta problem. Men med den här utsikten gör ju inte det så mycket.

 

Eftersom vi redan låg och väntade på höger sida om slussen var det bara för mig att kliva av båten och ta tamparna när det var dags att gå in. idag fick vi ligga längst fram så det blev en bit att gå innan jag kunde få fast öglorna i ringarna. Det var ganska höga sidor och när båten var fast och jag ställde mig vid aktern så jag inte så mycket av vad som hände där nere.

Under tiden slussningen pågick har vinden från V ökat och det var inte lika varmt att stå på kanerna och vänta idag. Vi har bestämt oss att gå till Motala Verkstad och gå och titta på utställningen om kanalens historia så vi lägger till vid den lilla kajen vid dockan. Tyvärr är Verkstadsmuséeumet inte öppnat för säsongen- det gör de på måndag men kanalutställningen kommer man in till med hjälp av korten till gästhamnservicen.

Vi åter en tidig middag- bakad potatis och skagenröra vid Mallhuset och tar en promenad och tittar på hur det ser ut här. Det verkar vara en lite lugn ort men man kan tänka sig hur mycket folk det funnits här en gång i tiden när Verkstaden var i full blom.

En kväll då vi telefonerar med nära och kära och kolla av läget hemmavid, och skriver i kapp oss här på bloggen medan vindpustarna gungar oss.

Oxelösund – Bråviken – Mem

lördag

Den försvunna väskan har nu kommit till rätta. Skepparen börjar nog bli närsynt eller dement. Sonen letade i huset. Ingen väska. Åkte och kollade i den parkerade bilen. Där stod väskan i baksätet! 🙂

Så barn och barn-barn gjorde en utflykt till Oxelösund för att leverera väska och avnjuta en lunch på hamnkrogen i fiskehamnen.

Vi gick på förmiddagen en kort bit för motor från Ålö in till fiskehamnen. Vi strosade runt i hamnen och tittade på alla (projekt-)båtar. En del i vattnet och några på kajen.

Vi tar en till runda när barnen kommer innan vi går till restaurangen.

Sedan vart det pannkaks-kalas-lunch på Hamnkrogen.

Efter Lunchen åker barnen hem mot Stockholm och vi seglar vidare ner i Bråviken. Först lägger vi till i en liten vik på Mosskär men när vi någon timme senare får vind i sidan går vi ett kort stycke vidare till Gränsö och svajankrar i lä.


söndag

Vi börjar morgonens segling med att dra i linorna för rev-2. Vinden skall i dag vara 3-12 så när vi hissar på så tar vi också in två rev vilket skulle visas sig vara klokt.

Vi upptäcker massa konstigheter med de nya Lighthouse-sjökorten i plottern där det blir stora fällt med allt i ljusblått. Vi får kryss efter Arkösund ner mot Stegeborg och till slut så har vi de där 12m/s och regn rakt i nosen. Det blir motor sista biten och vi byter till baks till våra gamla Navionics-kort i plotter.

I Stegeborg ligger redan två kompis-båtar men det finns inga gästplatser kvar. Efter lite cirklande lägger vi oss på nocken på en av bryggorna med uthyrda platser. Blir bra trots allt. Regn av och till under kvällen men vi får en promenad i alla fall mellan regnskurarna.

Jag upptäcker vad problemet är med Lighthouse-korten. Där det finns en special, 10.000-del eller en special från tex. Hydrographica, så visas dessa blåa rektanglar. Mycket irriterande och jag rapporterar till Raymarine som en ”Sjökorts-förbättring”.


måndag

Kompisbåtarna dra iväg vid 9-tiden mot Mem och vi kommer i väg någon timme senare. För motor i dag.

I Mem ligger ett tiotal båtar och väntar. Från i morgon öppnar Götakanal säsongen på riktigt. Nu har det bara varit öppet för konvojer. Vi får en solig eftermiddag då vi förbereder allt för kommande 58+4 slussar.

Lång-promenad efter kanalbanken med de andra. På kvällen kommer Juno på väg mot Stockholm. De gör 4-dagars-kryssningar från Göteborg. Men de fastnar ovan slussen i flera timmar. Det visar sig på tisdagsmorgonen att en slussport gått sönder. Kommer vi i väg i dag?

Allt ordnar sig och efter köande i incheckningen så kommer vi i väg vid 10:30-tiden.

Nu startar Kanal-resan.

Förbättrat storsegel inför ”länge-segling”

lördag

I år har vi planerat att ”länge-segla”. Inte långsegla. Planen har varit att starta i början av juni, gå Göta Kanal, med start 14/6.
När vi kommer till Göteborg har vi tänkt att gå norr ut på Västkusten, kanske lite in i Norge och sedan till baks hemåt via Danmark. Hemkomst i slutet av augusti. Inget är skrivet i sten men vi har i alla fal köpt Göta Kanal-biljetterna. De inköptes redan i december. Då med 25% Rabatt.

Planering för seglingen pågår för fullt men en infekterad tand har pausat allt. Tänk att tandvärk kan vara så jobbigt 🙁
Men vi hoppas det skall lösa sig och att vi kommer iväg i tid.

När vi riggade i våras så satte vi på vårt gamla storsegel. Tapedrive S-Glas från UK. Jag har alltid tyckt att seglet är för bukigt men det är i alla fall slitstarkt.

Så i år har jag trimmat riggen lite annorlunda. Mer mastkilning i bakkant i däcksringen, lite lösare fioler och hårdare toppvant. Allt detta för att få lite mer krum på masten. Sedan var jag till Boding (Trots en UK-stor 🙂 ) och köpte hårdare lattor. De befintliga är skarvade av en hård och en mjuk del.

De nya lattorna är hårdare och i ett stycke. Alltså jämnhårda. Detta gjorde en otrolig skillnad. Nu ser den ju riktigt bra ut.

Vi har också skaffat ytterligare ett UK-segel som jag hittade på Blocket. Ett ankarsegel. Vi gillar ju att ligga på svaj och detta hissat i akterstaget minskar båtens pendlande väsentligt. Vi har hunnit testa några gånger och det fungerar bra.

En ”Kanal-planka” har också tillverkats och hänger nu redo i mantåget. Den skall vi ha mellan fendrar och kaj vilket underlättar då kajkanten eller bryggan är ojämn, pluss att den skonar fendrarna också.

Det är mycket kvar att fixa innan avfärd men det är ett kärt nöje.

 

Nya kistbänkslock del-3

söndag

När limningen härdat så var det dags för nåtning. Då limningen inte blivit helt perfekt så justerade jag spåren genom att fräsa med en 4mm fräs

Då såg det ut så här. Man kan se en skarv på några ställen men det var för att spara på materialet. Där skall styrbords toft delas då den är i tre delar.

Innan nåtning så tejpade jag mellan spåren för att få lite mindre att skrapa och slipa bort senare.

Jag har sedan jag renoverade däcket en elektrisk fogspruta, Milwauke, som är väldigt bekväm att använda. Det går att använda både ”korv” och patron. Nåtmassan jag använder är Biltemas och innan nåtning så målar man primer i spåren för bästa vidhäftning.

Så här såg det ut efter nåtning

När jag nåtade så passade jag på att hjälpa en seglarkompis att nåta om ett par teaksatser till en Contrast 33 som inte vart monterade då han byggde båten. För 40 år sedan! Nu skall det bli extra fint på sargkanterna på den till våren.

Sedan skrapade jag bort överflöd och därefter slipade jag med både bandslip och rondell,

Båda teaktofterna var gjorda någon centimeter bredare och även längre. Jag placerade den nya teaken uppe på de gamla bitarna ock körde av vissa kanter med en kopieringsfräs. Därefter rundade jag av kanterna med en avrundningsfräs. Styrbordstoftens teak delades i de tre delar den består av. En liten bit längst fram, därefter locket till kistbänken och akterut locket över det lilla facket.

Alla kanter där det fanns synlig plywood förslöts med förtjockad epoxi. Jag hade för detta skaffat infärgning i brunt men det gav inte något bättre resultat. När kanterna härdat monterade jag några tunna lister på undersidan som det var gjort ursprungligen på babords toft som ligger direkt mot plasten. Dessa lister fick jag senare hyvla till rätt tjocklek för att toften skulle ligga plant mot underlaget.

När jag kommit så långt var det dags att åka ner till båten för att prova att allt var rätt, vilket det måste vara eftersom de är exakta kopior av originalen. Men gångjärnen skulle skruvas fast och där vill jag inte chansa att kopiera de gamla hålen.

Allt vart rätt utom ett av beslagen för låsning som kom några millimeter fel. Som tur var på undersidan på babordstoften som man aldrig lyfter på. Hålen får fyllas igen med Epoxi och nya hål borras på rätt ställe.

Allt skruvades loss för att tas hem för en sista puts med finare papper. Jag tänkte även fernissa undersidan på styrbordstoften och den korta främre biten på babordssidan. Dessa två ligger direkt mot plasten med den tunna listen som distans och blir lätt fuktskadade. Här var jag lite tveksam men rådgjorde med seglarkompis i annan 35;a och vi kom fram till att det nog är bra.

Nya kistbänkslock del-2

söndag

Sågning

För att utnyttja teakplankorna optimalt gick det inte att göra dimensionerna exakt som tidigare. På de gamla locken var alla lister lika breda ca 56mm. För att få en uppfattning om hur jag bäst skulle utnyttja materialet gjorde jag en ritning i CAD;en. Ett sågschema. Plankan att utgå från var 105 x 34 mm
1. såga av en bit på 45mm. 2-3. klyv dessa till 3 st på 9,3mm som sedan hyvlas ned så alla får samma tjocklek, drygt 8mm.
4-5. Såga av ytterligare en 45×9,4 Sist sågas en 55×18 kantbit. Klingan i min såg tar 3mm i snitten

Ur plywooden sågas bänklockets profil ut minus 15mm där det skall vara kantlist.

 

Sedan börjar jag med att göra kantlisterna

Mäter upp vinklar i hörnen och delar med 2

Listerna sågas med en gammal hederlig geirsåg efter de vinklar jag mätt upp

Jag lägger inget mellanrum i fogarna för nåt då jag i stället kommer att fräsa dessa spår med en 4mm pinn-fräs

När alla kantlister är klara så limmar jag dem med epoxi

Därefter börjar jag att såga till de lite smalare bitarna innanför kantlisterna. Jag har små passbitar som är 4mm tjocka som distanser för nåten

På BB sida limmar jag hälften först men senare på SB-sidan limmade jag alla på en gång

Nästa steg blir nåtning

 

 

 

Nya kistbänkslock del-1

lördag

Har Rosättra fuskat?

Jag har både rengjort med såpa och slipat på tofterna i sittbrunnen. Vid senaste, försiktiga, slipning så såg tofterna plötsligt konstiga ut. Med missfärgning.

Det visade sig att tofterna är gjorda av plywood och inte homogen teak. Fusk? Eller så gjorde man så 1991. Båten är ju faktiskt 30 år och allt håller inte för evigt. Inte ens om det är tillverkat av Rosättra.

Nåväl. Nu var det bara att bita i det sura äpplet och försöka komma på hur de var gjorda för att se hur de kan snyggas till.

Det visade sig att det är en plywoodskiva som klätts med en homogen teakbit i framkant. Sedan är skivan spårad och spåren fyllda med nåt. Kanterna på plywooden är sedan målade med brun topcoat som försegling.

Jag bestämde mig för att göra nya tofter. I alla fall byta ut den skadade. Jag bestämde mig för att göra en variant av de nuvarande där jag lägger homogen teak på en plywood. 9mm plywood och därpå 9mm teakribbor. Limmade med epoxi borde de bli tillräckligt styva. Och så nåt emellan listerna.

Så jag började leta teak. Inte lätt att få tag i här i Stockholm. I Göteborg finns Calexico wood https://calexicowood.se. Vid samtal med dem så fattade jag som att man inte kunde få handla direkt av dem som privatperson men kunde få handla genom Fredrikssons Trä i Stockholm. När jag slutligen fick offert på det jag behövde så tillkom frakt till min hemadress med 1.600:- Inte som jag förstått från början. Notan skulle sluta på drygt 9.000:- för teak och plywood. Då var det material till de längsgående tofterna.

Jag avvaktade med den offerten och sökte vidare. På Blocket hittade jag en som sålde teakplankor i Örebro. 35x100x2500mm till bra pris. Teaken var från 1990 vilket borde matcha Amerona som byggdes 1991.

Detta var ett bättre alternativ en Calexico. Så jag planerade för en resa till Örebro på fredagen, vilket vart den värsta dagen vädermässigt så här långt i höst. Underkylt regn/snö och 0ºC. Resan gick trots det bra och jag köpte 4st plank som jag tror kan räcka till hela sittbrunnen. Plywooden köpte jag någon dag senare på SeaSea i Segeltorp. 9mm mahognyplywood. Nu var kostnaderna uppe i 5.900:-

Jag klöv upp den första plankan i två lika delar 35×48 Sedan hyvlade jag dessa till 35×46. Jag sågade också upp en bredare bit ca 19×57 som skall bli till den bredare ramen i ytterkant.
35×46 sågade jag sedan ner till 3st 9,5×46 och hyvlade ner till 9×46. Då har jag 19×57 till ytterkanten som plywooden skall fällas in i och 9×46 till de inre.

tisdag

I dag skruvade jag bort tofterna och tog hem till garaget för att malla av på plywooden.

Service av Furlex-rullen

fredag

Kan man säga att när båten är täckt, färdig och vinterkonserverad, då börjar nästa säsong 2022 🙂

I samband med avmastningen så upptäckte en seglarkompis att det var repor i förstagsprofilen. -”Det är nog från mastkranen” sa jag. Men vid närmare kontroll så upptäckte vi att det var repor symmetriskt på båda sidor av profilen. Och på två olika höjder. Det vi kom fram till var att det måste vara från toppsvirveln. Den hamnar på olika höjd beroende på vilken fock jag har.

Reporna sammanfaller med två skruvar som finns i toppsvirveln.

Jag plockar bort toppsvirvel och den nedre svirveln där trumman sitter och tar hem allt till förrådet.

Börjar med att plocka isär toppsvirveln, vilket visar sig inte vara så enkelt. De två skruvarna snurrar bara, utan att lossna. Det visar sig när jag tittar på en ritning att det finns två infällda muttrar innanför som ligger i ett fyrkantigt uttag. På bilden som är från en Furlex 200S är det ritat en 6-kants-mutter

Efter att ha värmt skruven med en låga och sedan stuckit in en smal syl i kanten som mothåll, så lyckades jag få dem att släppa. Muttern hade alltså snurrat i urtaget i plasten.

Jag tillverkade två nya muttrar som var lite tjockare och 1mm större i sidorna för att de skulle sitta bättre
.

När jag undersökte skruvarna så kan man inte se att de har stuckit in och repat profilen men det finns metallspån där så det kan inte vara något annat.
När jag frågade Selde’ns så var de helt ovetande och hade aldrig stött på detta tidigare. Jag kapade skruvarna från 12mm till 10mm.

När plastdetaljen var borttagen så var det inte så svårt att plocka isär lagren. Man lossar först låsringen och tar bort två brickor. Därefter tar man försiktigt bort alla kulor.


När jag senare gav mig på den nedre svirveln vart jag osäker på om jag skulle klara av att ta isär den. Eller rättare, att få ihop den.
Jag försökte tvätta lagren utan att ta isär något, men insåg att det inte skulle gå så bra.

Så jag tog försiktigt isär bit för bit. För att ha någon referens för återmonteringen så filmade jag allt. Det vart till slut filmen nedan.

Skadan i profilen skall jag försöka att slipa av och kanske spackla i någon form av epoxi i repan.
Men det får bli när det är lite varmare.

Vintervila

Upptagning och vintertäckning

Så var då säsongen 2021 slut. Förra hösten så hade vi ju en anlagd brand på varvet och alla traktorer och en vagn förstördes i lågorna. Vi skaffade därför till i våras en ny vagn från Rodeberg i Holland. På bilderna nedan kan man se skillnaden mellan vår gamla ”mellanvagn” och den nya till höger.

Så var det då dags för Amerona att göra den sista färden för i år, upp på varvsplanen. Men först skall hon tvättas.

När man bokar ”privat” upptagning har man en timme på varje båt och tvätt ingår.

Traktorföraren är duktig på detta.

Så stod hon till slut avpallad och stöttad.

Jag gjorde en lättare polering med maskin innan täckning. Det är lättare innan pressen kommer på.


Nästa dag var det dags för täckning. Båthuset är sålt så i år blev det vanlig däckställning.

Jag kompletterade med en ”akterrunda”. Pressen bak vart en tillfällig lösning med en skräp-press jag hade liggande.

Några dagar senare fick däcket en omgång med Golden teak Sealer inför vintervilan.

Motorn konserverades, toaletten fick lite frostskydd och allt färskvatten pumpades ur med hjälp av en impellerpump från Biltema kopplad till VV-beredarens dränering.

Nu, Kan säsongen 2022 Börja!

 

Justering av aktre ankarspel

fredag

Det började med att jag skulle återmontera den tråd som man lindar runt ankarlinan för att få sensorn till automatiskt stopp att aktiveras. Då ankarspelet som är ett Lewmar 2000 levererades så medföljde en bit koppartråd. Med tiden blir den nött, förstörd och lossnar.

Jag läste på lite om olika materials förmåga att påverka en induktiv givare. Detta tog jag ur en tabell för induktiva givare och beskriver (enkelt) avståndet för olika metaller till givaren. Oavsett värdets storhet så ser man att Rostfritt Stål är bättre än koppar och mässing. D.v.s klarar ett större avstånd till givaren.

Kromnickel  Sn x 0,90
Rostfritt stål  Sn x 0,85
Mässing  Sn x 0,50
Aluminium Sn x 0,45
Koppar  Sn x 0,40

Så slutsatsen vart att jag skulle hitta rostfri tråd i lämplig diameter. Biltema så klart. Eller Clas Ohlson. Den som Biltema hade passade bra. Fanns tyvärr bara i 25m längd men den kanske kommer till användning för något mer.

Jag sänkte ned ankaret så att det hängde strax under vattenytan och ritade ett tusch-streck på linan ungefär vid givaren. När jag nu hade lindat på några varv av tråden runt ankarlinan var det dags att prova. Givaren reagerade inte och när jag kröp ner i facket bak så såg jag att den låg långt från linan. När jag satt där och justerade givaren så kom jag att tänka på ett tips jag fått av generalagenten om montering av spelet. Det skall vara ett visst mått av ”fall” från ankarspelet ner till botten av lådan där linan samlas upp. Det är ibland svårt att uppnå. I mitt fall så skulle motor och kablar gå att sätta högre upp för att uppnå det, men då passar inte fästet på insidan av akterspegeln.

Jag provade ändå att sätta den så högt upp som möjligt. Det var tungt att sitta där i facket och balansera allt då övre bulten skulle i så jag delade motor och linhjul. Nu såg jag att det skulle kunna gå att sätta den så här om man kunde göra om eller komplettera fästet.

Jag åkte hem till förrådet och letade i ”rostfria-lådan” och hittade en kraftig rostfri plåtbit. Kapade med vinkelkapen, borrade två hål och åkte sedan till baks till båten.
Väl på plats kunde jag märka ut för det tredje hålet och även borra det.

Plåtbiten är mycket kraftig. Ca 6mm tjock. Nu kom motorn betydligt högre och linan fick bättre fall ner i stuvfacket.

Därefter kunde jag återmontera motorn. Nu i en ny vinkel så den kom undan lite bättre i facket.

När linan matades i så såg jag att den låg mot skrov och beslag i överkant.

Kunde man trycka ner linan lite innan den går in i kabilaret? Jag tittade vad Benns hade för lösa trissor och hittade en bred som var till en genuatravare. Tillverkade ett fäste i rostfritt och monterade denna ovan linan mot skrovflänsen med 4 plåtskruv.

Så här såg det ut med rullen på plats

Jag provade att köra linan ut och in för att testa att spelet skulle stoppa då RF-tråden passerade. Det fungerade ibland och ibland inte. Nu hade inte givaren riktigt rätt vinkel mot linan så jag gjorde två små träkilar med 10º vinkel och ett 20mm hål. Nu gick det att justera givaren till lämplig höjd.

Vid ankring i hamnar de följande dagarna så har det fungerat och ankaret har stannat strax under vattenytan. Jag lindade på ytterligare en omgång med tråd som ett första stopp då ankaret är 1,5m under ytan som en extra säkerhet.

Lombardini – Nollställa ”Oil-Service”

torsdag

Inför semestern hade den nya motorn gått knappt 60 timmar och den räknas då som inkörd. Det var dags för byte av motorolja och filter. Jag hade ett filter i reserv men köpte ytterligare ett. De finns på Hjertmans.

Efter sommaren så började summern att tjuta varje gång man slog på nyckeln. Den varnade för ”Oil-Service”. Det normala intervallet är 125 timmar eller en gång per år. Nu var ju oljan bytt vid 55 timmar så nästa byte borde ju vara vid 180 timmar.

Men hur vet motorn att man bytt olja? Jo man kan naturligtvis nollställa indikeringen i instrumentet. Efter att ha konsulterat handboken där det stod att man när ”Service” visades skulle hålla in båda knapparna i mer än 10m sekunder. Men det fungerade inte!?

Jag konsulterade Arken Teknik och Patrik där är alltid snabb att svara. Det visade sig nu vara en bugg i de senaste elektronikboxarna, ECU, så man skulle nollställa och sedan köra motorn en timme så timräknaren stegade upp ett.

Nu fungerade inte det heller trots flera försök. Jag tog då kontakt med Sangiorgiosein i Italien som tillverkar instrumenten och fick följande svar:

  • Slå på nyckeln
  • Stega med vänster knapp till ”Setup” INTE SERVICE
  • Tryck och håll in båda knapparna i mer än 10 sekunder
    • Efter tre sekunder visas en meny, men håll kvar. Efter 10 sekunder visas en ny meny med bla. Oil.Serv
  • Välj med vänster knapp Oil.Serv
  • Bekräfta med höger knapp
  • Välj med vänster knapp Reset
  • Bekräfta med höger knapp
  • Sedan Exit, Exit
  • På grund av buggen skall man nu INTE stänga av nyckeln utan starta motorn och köra i mer än en timme så att timräknaren ökar med Ett
  • Därefter kan man stänga av motorn och nu är Servicemeddelandet borta

Jag gjorde för tydlighetens skull en film på detta som finns på Youtube

 

Till våren kommer Lobardini att ha fixat denna bug och kommer med en uppdatering alternativt ett nytt kort till ECU;n. 

I samband med upptagning om någon vecka blir det ytterligare ett oljebyte och jag får upprepa proceduren. Men nu vet jag hur man gör.

Laddning av LiFePo4

fredag

Under semestern fungerade Lithiumbatterierna bra. Ibland stängde BMS;en av pga för hög cell-spänning. Gränsen var satt till 3,65V. Vilket blir 14,6V. Generatorn laddade direkt mot både startbatteri och Li-cellerna. Mellan dessa satt ett BEP skiljerelä. Skiljereläet känner spänningen på båda sidor vilket gjorde att relät låg till nästan jämnt då Li-cellerna oftast ligger på 13,2V.
Därför hade jag använt möjligheten att endast aktivera reläet då motorns nyckel är till.
Jag funderade på att åter koppla in min Sterling Alternator-to-Battery-charger. Den kopplas mellan generatorn och batterierna. En ingång och två utgångar. Generator in och Stertbatteri och förbrukarbatterier. Den ger mycket mer laddning genom att ”lura” generatorn att batterierna är djupt urladdade. Därmed laddar generatorn mycket mer som laddaren sedan gör om till ”smart” laddning i flera steg.

Anledningen att jag inte använde den från början var att det fanns en risk att överbelasta generatorn.
Efter semestern så provade jag ändå att koppla in den eftersom den i alla fall har en viss intelligens som generatorn saknar.
Jag installerade den i stuvfacket styrbord om motorn. Detta för att enklare kunna koppla tempsensorn på generatorn som ett extra skydd.
Allt verkade fungera bra då jag åkte ut för en vecka i skärgården. När vi åkte från Harö efter att ha legat två dagar utan laddning så laddade det med ca85A. Bra! Då blir batterierna snabbt laddade. Vi gick för motor mot Stavsnäs där Ewa skulle hoppa av. Plötsligt blir hela båten strömlös. Allt slocknar!

Jag förstår genast att det är BMS;en som kopplat från förbrukarna. Men varför?

Efter två minuter kopplas allt in igen

Jag kollar i appen och ser att det finns ett felmeddelande om hög temperatur. En cell har passerat 45° C. Och där finns en gräns. Både laddning och förbrukare kopplas ifrån.

Jag ställer upp gränsen till 50° C för att få större marginal.  Följande dagar provar jag olika laddprofiler på A2Bc. När jag lämnar Fifong för motor händer samma igen.
Efter mycket googlande och ha läst flera artiklar så har jag förstått att den bästa/säkraste laddningen får man med en Battery-To-Battery Charger. Den bästa är enligt flera den från Sterling. Den finns i två modeller BB1230 och BB1260. De kan ta 30 alternativt 60A från batteriet som matar laddaren. Och kan ladda med ca 25 / 50A.
Man kopplar som vanligt generatorn till Startbatteriet. Sedan kopplas BB1260 mellan start och förbrukarbatterierna. När motorn laddar startbatteriet startar automatiskt laddaren och laddar förbrukarna enligt vald profil. Det finns nio profiler plus Custom.

Jag beställer en sådan i 60A version från Busse-Yachtshop i tyskland. De hade bästa pris vad jag kunde hitta. Beställde på onsdagen och paketet kom vid lunchtid på fredagen. Snabbt!

Jag fick nu ta bort den endast två veckor gamla installationen. Koppla in generator och startbatteri som vanligt och sedan montera den nya BB1260 i facket bredvid batterilådan.

Det får bli ovanpå invertern med stark kardborre.

Det levereras också med en tempsensor (Den gula) som skall sitta på batteriets minus-pol.

Efter uppstart så går jag in i Setup och väljer LiFePo4 som profil. Sedan provstartar jag motorn. Trots att cellerna är över 90% så laddar det initialt med >50A. Bra. Temperaturen stiger nu inte lika mycket som tidigare.

Detta verkar så här långt vara rätt lösning för att ladda Lithiumbatterier. Kommande helg får jag testa lite mer.

En mycket bra artikel om laddning av Lithium och då med denna laddare
finns på: Marine How To

Ljud eller O-ljud

.
söndag

Under sommaren har ett missljud ökat från nya motorn. Det har låtit som ett ”skramlande” ljud som inte gått att härleda.

Arken teknik ordnade med ett par mjukare motorkuddar som jag bytte för några veckor sedan.

Bytet gick på en timme. Motorn hängdes upp i en talja och motorkudde och fästet i motorblocket lossades

Allt återmonterades med samma höjd på motorkuddarna som tidigare

Trotts detta så fanns en skramlande ljud kvar. Mera markant med växeln i och drivning framåt.

Vid motorinstallationen så monterade jag aldrig gummidamasken som sitter runt drevet i botten på båten. Jag gjorde i stället som tidigare att jag plastade två skivor i glasfiber, formade efter drevet med 7mm spalt och laminerade fast i botten. Sedan spacklade jag kanterna. Så hade jag på förra motorn och slapp på så sätt oroa mig för att gummit till slut lossnar.

I slutet på semestern misstänkte jag att spalten var för liten och att drevet helt enkelt nuddade kanten. Jag dök ner med en 5mm borr och den gick inte att få in mellan drev och plastkant!

Det här kunde vara anledningen till detta missljud. För att bekräfta mina misstankar före säsongens slut så bestämde jag mig för att ta upp båten och kolla detta före den ordinarie upptagningen. Med goda klubbkompisar ordnades traktor och vagn fram i dag. Traktorn hade svårt att komma upp från rampen då den var ”slipprig” men till slut stod båten på land.

Och Ja! Det var som jag trodde. Avståndet mellan drev och plastkant var som minst ca 3mm.

Jag hade förberett med en mängd verktyg och maskiner för alla eventualiteter. Så fram med dremeln och kapskiva.

Och sedan slipstift

Därefter limmade vi dit den avsedda gummi damasken med kontaktlim efter slipning och tvätt med aceton.

Efter en stunds torktid så var det åter dags att sjösätta. Traktorföraren kände att det var ganska vingligt med masten på och den lilla vagnen så han hade ställt båten i en liten udda pose.

Efter sjösättning var vi mycket spända på utfallet. Jag startade. Och lyssnade!

Vilken skillnad. Inget skrammel!

Efter att ha städat undan verktyg, parkerat traktor och vagn och låst grindarna, gav vi oss ut på en provtur Ewa och jag. Ewa säger direkt -”Vilken skillnad. Nu är det ju nästan helt tyst”.

En lyckad söndag. Nu väntar en vecka i skärgården med deltagande i Linjettförbundets 32;års jubileum på Harö.

”Lura” din Isotherm ASU

.
måndag

Efter installationen av Lithiumbatterier uppstod ett nytt fenomen. Kanske inte en nackdel men det skapade lite högre strömförbrukning. Nämligen att vår kyl, en Isotherm med ASU-funktion började gå på nedfrysning mest hela tiden. Detta för att Lithiumbatterierna oftast ligger på en spänning runt 13,3-13,4V.

Isothermen skall ju ha den smarta funktionen att när man har laddning, dvs. gott om ström, så skall kylpaketet frysas ner extra mycket för att sedan leverera kyla långt efter motorn stoppats.

Det vart i alla fall väldigt kallt i boxen. Så kallt att tom ölen frös. -”För låg alkoholhalt”, sa en kompis.

Läste lite olika forum på nätet där några hävdade att det fanns potentiometrar i styrboxen som kunde trimmas om. Detta var inget som generalagenten Thermoprodukter kunde bekräfta. I stället rekommenderade man deras nya kylaggregat som inte lägre heter ASU (Automatic Speed Upp) utan nu ITC (Intelligent Temperature Control). För ca 11.000:-

Exakt vilken teknik man nu använder har jag inte satt mig in i men de skall vara anpassade för Lihiumbatterier. Det fanns ingen anledning att byta för detta. Alternativet är att köra på läge manuell i så fall.

Men ASU har tidigare spart ström. Så här är beskrivningen på ASU-funktionen:

I läge ”NORMAL • AUTO”:
Gröna lampan tänds omgående och visar att ström är tillkopplad och följande kylprogram kopplas in:
– Då motorn går och spänningen i elsystemet, mätt vid kylkompressorns elektronikdel, är över 13,2 (26,4) volt startar kompressorn och arbetar för att frysa ner och ”ladda” kylmagasinet. Kompressorn startar inom 30 sekunder och går till en början på lågvarv med gul lampa ”Economy” tänd. Efter ca. 30 sekunder varvar kompressorn upp 75 % och röd ”Freeze” lampa tänds.

Jag lade mer energi på att klura ut en lösning till nuvarande kyl. Om man kunde sänka spänningen något till kylen men ändå få en höjning över tröskelvärdet då motorn går, så kanske det kunde vara en lösning? Kunde man bygga någon egen elektronik som fattar när motorn går?
Men man vill ju även ha den automatiken med landström inkopplad eller då solpanelerna laddar mycket.

Till slut kom jag på det. Trodde jag! Man sätter en diod i serie med pluskabeln. En diod sänker spänningen med ca 0,7 V. Men kommer man då över tröskel-värdet då motorn startas?

Men en så kallad Shottky-diod sänker spänningen med 0,3-0,5V lite beroende på typ.

Efter lite letande hittar jag följande diod

VISHAY – VT2045BP-M3/4W – Schottky-likriktare, 45 V, 20 A

Hittade den även på Farnell i England. Som inte säljer till privatpersoner 🙁 .
Den går att beställa här

https://www.digikey.se/en/products/detail/vishay-general-semiconductor-diodes-division/VT2045BP-M3-4W/3102972

Kapseln är av typen TO220 vilket betyder att den har en metall-fläns med hål för att montera mot kylfläns.

 

Den klarar 20A för att kylen kan dra 15A i startögonblicket. Efter några dagar kom paketet och jag monterade den på en liten aluminium-plåt, lödde på två kablar, stripade dessa och satte på två kabelskor.

Ner till båten för att testa. Kylen var på och röda dioden lyste för nedfrysning. Trots att det var mulet och ingen laddning från solpanelerna fanns. Batterierna höll 13,3V. Stängde av kylen, drog ur plus-kabeln från styrboxen och kopplade in dioden i serie.

Startade kylen i läge auto och väntade. Inget frysläge. Gick ut och startade motorn och efter ca 1 minut så tände den röda lysdioden för ”nedfrysning”.

Kommande helgen så hade vi lite sol och bra laddning från solpanelerna och även då gick den på frys kortare stunder.

Nu hade jag åter den automatiska funktionen som ASU skall ge. Till en kostnad under 100:-

Kan man säga att jag sparade 11.000:- ??? 🙂

 

Vattenbrist

.
fredag

Sista ”semesterdagen”. I alla fall för Ewa. Vi skall ta en kort etapp från Slandö Kalv till vår klubbhamn Norrsundet. Vi får fin segling och rundar Adelsö i slör. Vid Skeppsbackasundet möter vi en av ”Grusbåtarna” som kör stenkross från Förbifart Stockholm till Löten. Det blir ett bra tillfälle att smitta ur farleden och in i lä bakom en udde för att rulla in och ta ner storen. Det är bara ”runt hörnet” till vår klubbvik.

När storen är vikt så startar vi motorn. Det låter mycket i avgasröret och komme inget vatten!? Efter lite kontroll av sjövattenfilter och okulärbesitktning i motorrummet så bestämmer vi att segla in till bryggan.

Vi fendrar av och hänger även ut en stävfender. När vi rundar udden så ser vi att det finns plats på utsidan av bryggan med boj i aktern. Efter att ha lagt till börjar felsökning på motorn.

Jag stänger kylvatenkranen på drevet och provstarter motorn samtidigt som jag häller ner vatten i filtret. Den suger ingenting. Då skruvar jag av locket på vattenpumpen. Impellern har bara två av sex vingar kvar!?

Men var finns de andra fyra vingarna?

Sjövattnet har följande väg: Från kranen i drevet- till vattenfiltret – vattenpumpen – vakumventilen och sedan in i motorn.

Jag ringer till Patrik på Arken Teknik som är generalagent för Lombardini och får omedelbart svar: Där slangen går in i motorn sitter värmeväxlaren. Längre än dit kan inte impeller-vingarna komma.

Jag lossar slangarna från pumpen och returen från vakumventilen och blåser kraftigt bakvägen i systemet. Utkommer två av vingarna med en skvätt vatten. Efter att ha tittat runt i motorrummet så hittar jag den tredje vingen. Nu återstår den sista. Ewa och jag hjälps åt att kontrollera vakumventilen och slangarna samt kontrollerar i motorrummet om vi kan hitta den sista biten.

När vi med en ståltråd petar in i slanganslutningen in mot värmeväxlaren så ser jag den sista gummibiten. Efter en stunds petande så kan man se ena hörnan av gummit. Jag tar en lång segel-nål och sticker in i gummit som fastnar i nålen. Sedan lirkar jag försiktigt med nålen och till slut kommer den sista gummibiten ut.

Så nu har vi hittat alla fyra vingarna.

Lite märkligt att på en ny motor, som nu gått 85 timmat, impellern går sönder. Patrik förklarar att originalimpellern kan vara levererad långt till baks och legat i lager länge. Och helt enkelt torkat och åldrats.

Nu plockar jag fram reservimpellern som jag köpte i samband med motorbytet. Pumpen är en standard ”Jonson-pump”. I förpackningen finns impellern, två olika packningar och en förpackning med glycerin för insmörjning av impeller och impellerhus. Även en detaljerad monteringsanvisning. Efter rengöring av ytorna med en skotchbright duk och återmontering av impeller och lock och ny packning. Så är det bara två slangar kvar att montera. Vi provstarter och kontrollerar läckage. Tätt! Städar och torkar upp vatten i motorrummet.

Jag hade ju hoppats på en lugn eftermiddag med bad och relaxa. Men nu är jag både svettig och trött. När jag skall bada så kommer ett regnväder med åska. Efter 20 minuters väntan så har regnet dragit bort. Bad, kall öl och sedan middag som Ewa ordnat.

Vi äter i ruffen medan nästa regn drar förbi.

Slutet gått allting gått!

Vi får en trevlig kväll på bryggan med andra klubbkompisar.

”Semester” på gång…

.
måndag

Dagarna innan avfärd för årets längre segling sniglar sig fram. Ewa jobbar några dagar till och jag passar på att göra lite små-jobb. En dag går åt till att göra lite service på vinscharna. Det är ett par Andersen 46;or. Jag hittar inga serviceinstruktioner på Andersens hemsida då de är lite äldre, men hur svårt kan det va´?

Jag utrustar mig med en hink, en dunk lacknafta, lite trasor och en pensel. Fett och olja finns redan i båten.

Jag börjar med att ställa nedgångsluckorna mot mantåget ifall jag skulle tappa något så hindrar det att gå överbord. Sedan börjar jag uppifrån med en liten skruv, en låsring som man har ett specialverktyg till.
Därefter tas stora trumman bort. Sedan var det bara att jobba sig nedåt med lager och drev.

Tillslut är det bara stommen kvar.

Allt rengör jag i hinken med pensel och lacknafta. Lacknaftan dunstar fort då det är 32º varmt och 26º i vattnet. Det blir många bad mellan de olika delarna.

Allt sätts ihop i omvänd ordning med nytt fett och lite vantskruvsolja på låsklaffarna (som inte skall ha fett).

I denna värme orkar jag inte mer denna dag utan tar kväll.


tisdag

I dag ger jag mig på att slipa och fernissa pentryskivan. Detta skall göras lite mer seriöst under kommande vinter så det blir en snabbvariant nu. Jag skruvar bort locket till kylboxen. Det kan jag slipa och lacka hemma.
Jag har med mig Festolen med slang och dammsugare. 320-papper blir bra. Jag handslipar i hörn och runt kranarna.
Dammsuger och våttorkar. Lika varmt i dag som i går så det torkar snabbt. Denna temperatur är inte idealisk för att fernissa och jag hade inte någon förtunning med mig. Så det blir snabba puckar att lägga på fernissan.

På onsdagen fernissar jag en andra gång och detta får räcka för nu.


På torsdagen kan jag återmontera locket till kylboxen och resten av dagen ägnar jag åt att packa.

Jag hinner även att hämta gummibåten som vi haft uppblåst hemma för att se att den var tät. Efter tips av seglarkompis så skall den gå ner i stuvfacket i aktern. Det gör den! Plus alla tillbehör som toft, durk, åror och pump. Även lite linor, nya grillen och fendrar får plats. Fantastiskt!

Torsdag kväll blir det en del inköp och vi hjälps åt att packa ner allt som inte skall vara kallt. Det tar vi i morgon. Nu får vi plats med lite mer under babords-soffan då vi inte har några batterier där längre. Ewa packar det mesta i praktiska plastlådor med lock. Avslutar med bad!

Nu är det bara fredagen kvar då Ewa jobbar hemifrån och också slutar lite tidigare.

Sedan kan vi segla iväg!!!

Batteribyte

fredag

Våren har bjudit på en hel del seglingar. Alla i Mälaren. Jag gjorde bla en solosegling en knapp vecka. Numera är jag ”fri-herre” och har fått mer tid till allt. Vattnet har blivit mellan 20 och 23 grader och det redan några veckor efter Midsommar.

Midsommar firades med seglarkompisar. All i vår ålder och nu fullt vaccinerade mot Corona-virus.

Ett diesel-läckage och ett slirande ankarspel har gäckat oss. Båda är avhjälpta tror vi. Dieselläckaget trodde jag först kom från det extra-filter som jag skrev om tidigare. Jag gjorde en ny tätning med Permatex men det fanns diesel under motorn ändå. Så jag tog bort filtret. I onödan skulle det visa sig.

Vi lindade toalettpapper runt varenda anslutning och då visade det sig vara en returledning på motorn. Byte till en mindre slangklämma som kunde dras åt ordentligt verkar ha hjälpt.

Ankarspelet

Linan på ankarspelet slirar ofta på samma ställe. Jag kan inte se något anmärkningsvärt slitage. Jag tvättar hela linan med högtryckstvätt men det hjälpte inte. Linan är en blyad Roblon 14mm som bara är två år gammal. Den borde fungera längre. Förra helgen beslöt jag att prova att vända på den. Det knepiga är att det är ett splitsat kaus i änden.

Jag gjorde i stället så att jag knöt fast linan med en fallknop. Men först fick jag ta ut innerhöljet där den inre kärnan har bly inuti sig. Det är tre bly-flätor. Små blybitar som är fästa på ett snöre och sedan överdragna med en plastslang. Jag drog ur 30cm av blyflätorna och kapade dessa. Nu hade jag en ände som är som en vanlig flätad lina. Sedan en knop i schackeln.

Vi har provat några ankringar och då fungerade det. Sedan har jag fått lite goda råd av generalagenten för Lewmar, Comstedt, om linval och justering av vinkeln på ankarspelet.

Batterier

Rubriken säger ”Batteribyte”. Vi har bytt till Lithium-batterier. Närmare bestämt LiFePo4. Jag skall inte göra någon längre utläggning om hur de fungerar för det finns så många andra sidor som beskriver. Jag har fått flera goda råd från en annan Linjett-seglare som bloggar om ”Helena”. Han har mycket goda kunskaper om detta.

Jag valde en annan typ av batterier, 4st 200Ah Lishen lösa celler köpta via Ali Express men levererade från Polen på 5 dagar.

BMS vart 123Smart BMS köpt från GWL i Tjeckien. De hade snabbast leverans.
Beställde och betalade på lördagen, fick mail om leverans på måndagen och Fedex levererade till dörren på torsdagen. Snabbt!

 

De fick också leverera en bistabil kontaktor, 123Smart

Enkelt förklarat så är skillnaden mot blybatterier följande:

  • Går att utnyttja större delen av kapaciteten. Jag har tänkt nyttja 80-90% mot blybatteriernas 50%
  • Lättare och mindre
  • Laddas mycket fortare. Bra för segelbåtar som bara använder motorn korta stunder
  • Måste ha en BMS (Battery Management System) antingen inbyggd i batteriet (Plug-In-Batteri) eller löst monterad på eller vid sidan om cellerna
    • För att övervaka cellspänning över/underladdning
    • Övervakar Temperatur. Övertemp eller kyla.
  • All laddning och all förbrukning delas och kopplas via någon brytande funktion. I mitt fall kontaktorn. BMS;en styr kontaktorn och stänger av laddning eller förbrukning vid behov som skydd för cellerna.

Lite bra länkar finns här

I Amerona har det funnits 6 batterier. Ett startbatteri och 5x80Ah förbrukar-bank i två batterilådor. En om styrbord, den ursprungliga och en extra om babord.
 

De nya cellerna är betydligt mindre. Nedan ser man skillnaden mellan 2 x 80Ah Tudor och 200Ah Lithium

Alla 4 cellerna monterade i SB batterilåda. Fastsättningen har jag plankat direkt från Linjett 35 Helena. Varför uppfinna hjulet på nytt?

Med BMS och lite kringutrustning monterad ser det ut så här.

Och med ett plexiglasskydd ovan.

Sammanfattningsvis så här långt kan man konstatera:

  • Priserna sjunker stadigt. Behöver du nya batterier nu – köp Lithium annars vänta lite.
  • Det blir billigare att bygga sitt eget system mot att köpa ett färdigt ”Plug-in” batteri. I vissa fall halva priset. Detta fodrar en del kunskaper och mer eget arbete.

Extra Batterilåda

Efter driftsättning och prov en helg, med gott resultat, kunde batterierna på BB-sidan demonteras och batterilådan skrotas. Detta för att utöka stuvutrymmet.

När lådan rivits återstod att snygga till. De som monterat lådan, troligen Rosättra har tvingats ta ur i plasten för att få plats. Inre plastskikt och distansmaterial var borttaget.

Detta spacklade jag med en blandning av polyester, high density filler och glasfiber-filler.

och sedan återställde jag skottet.

Batterikablarna mellan SB och BB var omöjliga att dra ur. Troligen sitter de fast i polyuretanskum som finns i balken där bordsbenet sitter infäst, så de får vara kvar, nerpetade under basinredet.

Och slutligen målade jag med Toplack två lager.

Tre veckor efter sjösättning

.
lördag

Nu har vi varit i sjön i tre veckor och det har hänt en hel del

Propeller

På sjösättningsdagen 26/4 hade jag några saker på kom-ihåg-listan

  • Montera propellern
  • Stäng alla kranar
  • Provstarta motorn
  • Fendrar och linor

När jag började med propellern så passade inte navet på nya drevet. Jo det passade men muttern drog inte så att det vart stumt. Navet kunde röra sig axiellt lite grann. Det behövdes en bricka under muttern. Snabbt hem till förrådet och ingen bricka jag hade passade så jag fick modifiera den som var närmast rätt.

Tillbaks till båten så löste brickan detta och propellern var på plats. De andra punkterna hanns med och snart kom traktorn och det vart min tur. Allt gick bra.

Diesel

Båten var tät och motorn startade. För att stanna efter 10 sekunder. Nytt försök. Men den gick bara några sekunder och sedan stopp. Jag kollade alla installationer men hittade inte felet. Efter ett samtal till Patrik på Arken teknik kom det fram att jag åter hade förväxlat sugslangen för diesel och returen till tanken. Samma som i min RB111. Detta tog ett par timmar att konstatera och att rätta till. Nu gick den som den skulle.

När jag skulle gå upp och ta rätt på täcknings- och pallnings-material så slog det mig att jag inte monterat låsskruven med vikbricka på propellermuttern. Jag fick boka ny upptagning med traktorföraren. På lördagen efter alla sjösättningar.

Redan på valborgsmässoaftonen, torsdag, så kunde jag få komma upp. Efter 10 minuters skruvande var det åter dags att sjösätta. Nu med en extra M8, låsvätska och vikbricka. Någon dag senare mastade jag på med en klubbkompis. Nu upptäckte jag vatten i motorrummet. Vi torkade bort allt vatten och dagen efter var det torrt. Det var väl något gammalt som runnit fram när båten kom i sjön. Det visade sig senare att det droppade från en avgasklammer.

Någon dag senare fyllde vi på med allt som vi brukar ha ombord. På slutet av dagen som hade varit solig och vindstilla skulle vi slutligen sätta på storseglet. Då fick vi 8m/s rakt i aktern. Vi lämnade hamnen med storen halvt ditsatt och sökte lä bakom en ö ner mot Drottningholm.

Ankarspelet

Nu ville inte stävankaret åka ut. Ankarspelet ville inte snurra åt något håll. Efter att ha kört lite ner och upp så löpte det ut. Storen kom på plats och vi åkte hem för motor. Testade lite olika varvtal och allt med motorn verkade bra. Dagen efter skulle jag köra ut ankaret i hamnen och det var tvärnit. Gick inte att rubba åt något håll. Jag demonterade hela spelet och tog hem det. När jag plockade isär så hittade jag en liten metallbit i fettet och efter mera demontering av olika drev och axlar så hittade jag ett ”mellan-drev” med en speciell låsfunktion. Där var det gängpaj, skadat lager och två trasiga brickor. Jag reparerade de skadade delarna så gott det gick, tillverkade två brickor med rätt mått. Den ena som var nylon fick göras av en bit skärbräda. Det var vad jag hade.

Jag bestämde ändå att detta mellandrev behövde bytas ut. Det består av flera delar. Se bilder

Det fanns på generalagentens sida, Comstedt, men fanns inte i lager. Jag hittade till slut delarna som ett kit på amerikanska Defender. Med snabbfrakt 2 dagar skulle priset bli detsamma som på Comstedt. Efter lite förvecklingar med adressen hem som innehåller åäö så kom paketet på 4 dagar. Jag hade då monterat till baks ankarspelet med mina reparationer och mellandrevet skall bytas senare.

Första övernattning

Nu var det fredag 7 maj och det var dags för första övernattning. Vi sov i båten kvar i hemmahamnen för att sticka i väg nästa morgon. Vi hade en hel del att fixa med under fredagkvällen. Det tar en stund på våren innan alla saker kommer på sin rätta plats.

Lördag morgon var fin med vindar runt 3 m/s men riktningen var kryss till vår uthamn Norrsundet en bit upp i Mälaren. En seglarkompis stack iväg strax före så vi fick någon att segla i mot. Vinden vred fram och till baks 90º. Enligt väderprognoserna och nuvarande vindriktning så skulle det blåsa rakt in i vår klubbvik. Vi seglade därför vidare till ”Prickviken” (Namnet för att det står så många prickar där) och svajankrade i lä i väntan på eftermiddagens vindvrid. Efter någon timme kom regn och 12 m/s så de som redan låg i Norrsundet fick det stökigt.

Efter regn kommer sol och vi kunde göra en kort förflyttning till bryggan i Norrsundet. Nu var vinden syd.

Värmaren

Under natten vart det kallt! I båten var det bara 18º trots att värmarreglaget stod på 21º. Vi höjde under kvällen till både 22, 23 och 24. Värmaren gick upp korta perioder men envisades att gå på lägsta och temperaturen var kvar på 18º Inga felkoder! När det var sovdags ställde vi reglaget på 26º. Jag vaknade vid 4-tiden och frös. Plötsligt gick värmaren på högfart och det var ett väldigt oljud på fläkten. Det har det iofs varit under vintern också men nu tyckte jag det var värre.

Låg och Googlade en stund på reservdelar till Airtronic D4. I Värsta fall kunde delarna kosta 12.000:- Och det till en 12 år gammal värmare. Njaaa. Jag somnade i alla fall och på morgonen hade vi rådslag.

Vi valde att åka för motor hem och sedan en biltur till Hjertmans för inköp av en ny värmare. Tankarna i natt var att om vi köpte en ny värmare, lika som nuvarande så hade vi eventuellt lite reservdelar för framtiden.

Nu visade det sig att Airtronic D4 kom i en helt ny version 2 2019 så utförandet var inte det samma. Vi fick byta kabelstam, reglage och pump också. Nya värmaren utlovas ha dubbla livslängden med borstlös motor. Tyst bränslepump, steglös värmereglering och nytt ”smart” reglage. Det sista vet jag inte om jag håller med om. Nu skall det tryckas och vridas för att gå in i olika menyer bara för att höja eller sänka temperaturen.

Vi fortsatte på söndagen med att demontera den gamla värmaren och jag slutförde allt under måndagen. Gissar att det tog 8 timmar att få allt klart. Men oj vilken bra värme det vart. Så hett i första utblåset så man inte kan hålla handen där. Och mycket tystare än den gamla. Om tiden räcker till så kanske jag servar den gamla och överlåter den till Ewas barn som köpt motorbåt.

Laddning från motorn

Nu vart det ny långhelg och Ewa var ledig torsdag till söndag med halv-dag på onsdagen. Vi planerade för 5 dagars Mälarsegling. Vi kom i väg framåt lunch-tid på onsdagen. Fin segling till Granskär med solig avslutning i lä. På morgonen gick vi vidare under Hjulsta-bron för att kommande dagar fortsätta ner förbi Strängnäs. På morgonen hade vi -24Ah i batterierna. Inget anmärkningsvärt egentligen, men det skulle senare belysa ett väsentligt problem. Vi hittade till kvällen ett fint ställe på Skåningsholmen.

Det var lite svårt att se hur djupt det var vid stranden då vattnet här uppe är väldigt brunt. Vi stod stundtals på botten men härdade ut för att kunna grilla till kvällen. Det var ju spegelblankt och inga vågor. Till kvällen måste vattenståndet ha minskat för nu stod vi på grund utan att komma loss. Vi bestämde att lägga oss på svaj i viken bredvid inför natten. Efter lite trixande så var vi loss.

Efter ankring råkade jag kolla batteristatus och nu hade vi -28Ah. Det var ju konstigt då vi haft laddning från solpaneler och även gått för motor vid broöppning och tilläggningar..

Det visade sig att vi inte hade någon laddning från motorn! Nya motorn!!! Efter några timmars felsökning i skenet från ficklampor, vi ville inte förbruka ström i onödan innan vi hittat felet, så ger vi upp. Det fungerade inte!

På fredag morgon bestämde vi oss för att åka hem för att felsöka då vi bedömde att vi kunde få problem att vara ute tre dagar till med endast laddning från solpanelerna. Det skulle inte bli mycket sol de kommande dagarna.

Efter många timmars segling och motorgång och 40M avverkade så var vi i hamn. Under dagen hade jag fått kontakt med Patrik på Arken Teknik som ”visste” vad det var för problem. ”Motorn är målad med för mycket färg så generatorn har ingen jord-kontakt med motorblocket. Det har flera råkat ut för”.

Jag var väl lite skeptisk men efter att ha demonterat generatorn kunde jag konstatera att det stämde.

Efter en del filande på både generator och motorblock så återmonerades generatorn.

Lite förvånade så kunde vi ändå konstatera att NU LADDAR DET!

Vi sov över i båten och hade en TV-kväll. Nu nöjda med att flera saker blivit fixade.

Lördag förmiddag lite mulet och regn så vi unnade oss en sovmorgon. Senare seglade vi i fin vind upp till Norrsundet där vi träffade flera Linjettseglare. Flera modeller var representerade: 32, 33, 34, 35

Målad dekor-rand

.
måndag

Jag hade bestämt att måla dekorlinjen på överbyggnaden i år. Det var en av anledningarna till att jag satte upp båthuset igen.

Jag tejpade skyddstejp i kanterna mot det vita och mot fönster-ramarna och slipade sedan med 320-papper.

För färgen valde jag mellan De Ijssel Doubble Coat eller Epifanes polyuretan lack (sträcklack). Efter jämförelse med de olika färgkartorna så var det ingen som stämde exakt. Så ingen av färgerna hade fördel där.

Fördelen för mig var Epifanes som finns på Hjertmas nära mig i Bromma. En av färgerna på färgkartan var ganska rätt mot original-färgen. När färgen skulle inhandlas på Hjertmans så visade det sig att färgen på burkens lock skiljde helt från färgkartan. Svenska agenten HF Marine kollade av med tillverkaren i Holland vilket som var mest rätt. ”Locket” gäller!

Så då var det långt ifrån färgkartan. Jag köpte därför en burk med färgkod 850 som var mest rätt och en burk 854 som är mörkare.

Sedan blandade vi i en papp-mugg lite på känn och drog ut med fingret på befintlig färg.

Vi gissade att 1 del mörk och 2 delar ljus kunde bli bra. Inför målning så provade vi lite mer exakt med en digitalvåg att blanda just 1+2. Vi ville inte ha så komplicerat blandningsförhållande om man i framtiden skall bättra eller fortsätta att måla vattenlinje eller skrovdekor.

Före första målning täckte vi däcket med skyddsplast. Biltema hade en smart täckplast på rulle som senare skulle ha en avgörande betydelse.

Smart förpackning och lätt att applicera.

Vi började med att penselstryka och eftersläta med en skumgummipensel. Hyfsat slätt. Nästa yta tog vi som rekommenderas en skumgummiroller. Ewa sa direkt ”Det där vart mycket bättre”. Så vi fortsatte med skumgummirollrarna. Det behöver bytas efter en stund då färgen löser upp dem.

Den svåra biten var i aktern där vi inte hade någon brädgång att gå på utan jag målade från en stege. Dessutom är rören på pulpit ett hinder. Jag såg ganska snart att resultatet inte var helt perfekt. Några rinningar och sämre yta just i aktern.

Efter några dagars härdning så bestämde jag att slipa ner och måla en andra gång. Slipade nu med skotchbrite och 320 papper på rinningarna. Den fina tejpen för skarpa kanter fick sitta kvar.

Vid den andra målningen var jag själv och det skulle visa sig vara lite ”körigt”. Jag fick blanda färg flera gånger då jag blandade för lite från början och vid andra blandningen så bytte jag roller och den sög i sig  mycket färg. Ytan vart denna gång betydligt bättre och jag hade kanske fått lite mer ”känsla” för färgen.

Färgen fick hu härda några dagar innan jag började ta bort tejpen.

Nu visade det sig att den smarta täckplasten från Biltema hade en tejp som inte längre gick att ta bort. Inte utan MASSOR av tejprester. Det tog en hel dag att skrapa med en träpinne, som inte repade, och tvätta med thinner. Nu visade det sig också att på några ställen fanns tejprester från den gula skyddstejpen som jag hade vid slipning. Där hade den fina tejpen som skulle ge skarpa kanter inte slutit tätt och det fanns lite ”fransar”.

Nå väl, efter lite skrapning och tvätt av färg-kladd så såg det ganska bra ut. Där Biltema-tejpen suttit så fick jag köra lite rubbing före vaxning. Kanske vart det lite mörkare än originalet men den ursprungliga kulören är ju blekt efter 30 års sol. Vi får se det slutliga resultatet då båthuset rivs.

 

Översyn Masttoppsbeslag

.
fredag

Det började egentligen vid påmastning 2020.
Det finns ett beslag i masttoppen som skruvas fast med plåtskruv. På beslaget sitter VHF-antenn och TV-antenn.

Detta beslag tar jag bort under vintern när masten ligger i mastskjulet. Skruvhålen för plåtskruvarna har blivit sämre och sämre och skruvarna sitter inte riktigt hårt. Oroande då inget i masttoppen får lossna under säsong/segling eftersom det är svårt att åtgärda.

-Detta måste jag fixa till nästa säsong, tänkte jag.

Att gänga direkt i masten är en möjlighet men godset är inte så tjockt, men det går. Jag kom på att ”nitmuttrar” kunde vara ett alternativ.

Jag har dock ingen tång för att dra fast dessa och det kändes onödigt att köpa en för endast 4 nitar så jag provade en egen metod att expandera niten genom att mot-dra en mutter.

Detta skulle nog fungera. Jag borrade upp befintliga hål i masten till 7mm och började med de två nedre hålen. Den första gick bra. Den andra drog inte ordentligt men skulle nog fungera. När jag borrade det tredje hålet stötte jag på patrull. Det fanns något bakom som hindrade borr och nit. Masttoppsbeslaget stack ner just där och det skulle inte finnas plats för en nitmutter.

Jag tog därför bort hela masttoppsbeslaget för att finna en annan lösning. Det skulle inte ens gå att få dit en pop-nit.

Jag gick hem och funderade vidare. Nu var ju hålen redan uppborrade så vilka alternativ fanns?

Jag kom fram till att en bult med låg skalle inifrån skulle få plats men då går inte fästet att enkelt ta bort vid avmattning. OK då får fästet sitta kvar men antennerna tas bort. Det hela slutade med att jag satte två vagnsbultar i de övre hålen men popnitade de två nedre. Stabilt!

När masttoppsbeslaget var loss så var det ju lika bra att kontrollera trissorna för storfallen. Det såg ut som en ”rörsprint” satt genom hålet och lagrade trissorna. Sprinten satt inte helt i hålet på ena sidan och gick lätt att trycka ut med fingerkraft. Det visade sig när den kom ut att den spruckit på längden.

Så konstruktionen var följande: Trissorna är lagrade på ett rostfritt rör. Röret går genom trissorna och en mitt-vägg men inte genom masttoppsbeslaget. Sedan skall rörsprinten sitta genom beslaget och genom röret. Spänningen i rörsprinten skall göra att inget skall rotera förutom trissorna då. Nu såg det ut som både rörsprint och rör har roterat och hålet i masttoppsbeslaget var slitet. en ny rörsprint skulle inte sitta fast ordentligt. Rörsprinten tar således upp hela kraften från fallspänningen.

Hem igen och fundera. Jag kontaktade Selden Mast och fick svar att alla delar finns som reservdelar.

  • Rörpinne 166-516
  • Bussning 306-515
  • Trissa 504-327

Men eftersom rörpinnen inte kommer att sitta fast så fann jag en annan lösning.

Jag köpte två nya trissor 70x12x13 Vilket är 70mm i diameter, 12 mm hål (i stället för 14mm som var original) och trissans bredd är 13mm.
Till detta köpte jag en riggbult 50×12. Allt fanns på hyllan på Hjertmans.

Jag började med att borra upp hålet i mastbeslaget till 12mm från tidigare 10mm. Därefter borrade jag ett 2,2 mm hål i riggbultens ände, tvärs befintligt hål för saxpinnen. Därför att det hålet var 3,5 och för stort.

Jag klippte av ”pinnen” på en poppnit. Den var 2,2mm och knackade in den i nya hålet.

I masttoppsbeslaget borrade och filade jag två slittsar tvärs hålet

Nu fanns ett spår för den lilla sprinten som gör att riggbulten inte kan rotera utan trissorna kommer garanterat att snurra runt axeln. Riggbulten kapades i andra änden så att den blir exakt lika som bredden på masttoppsbeslaget.

Allt återmonterat och i min mening Bättre än original

Efter att ha återmonterat mastbeslaget så var allt återställt och uppdaterat.
√ Check

Teakdäck – igen?

.
lördag

Förra året gjorde jag ju en ordentlig makeover på teakdäcket. Jag fräste ny nåt och nåtade om hela däcket. Bytte ca 300 teakplugg. Behövdes då någon åtgärd i år?

Det fanns fortfarande skruvar som tittade fram och behövde tas bort och pluggas. Men… jag lät däcket vare helt obehandlat under 2020 och tvättade ibland med Linoljesåpa. Men mot slutet av säsongen saknade jag den gyllenbruna färgen då däcket vart allt mer grått.

Så jag bestämde i höstas att jag åter skall använda Hövelings Golden Teak Sealer

Så jag passade på i höstas att köpa tre burkar på extrapris, 100:- billigare än ordinarie pris. För att få ett bra resultat så har jag fått lära mig att teaken skall vara så slät och välslipad som möjligt. Därför bestämde jag i höstas att åter bygga upp båthuset. Detta för att även kunna måla den blåa dekoren på överbyggnaden.

Sedan slipa däcket lätt och därefter rolla på sealern. Slipa lätt var för mig att köra lätt med maskin och 320-papper. Köpte därför en kartong med Abranet-papper från Paintpro.

Men här hade jag fel, det gick inte att börja med 320-papper utan jag fick börja med lite grövre och sedan gå till finare och finare och avsluta med 320-papper. Nu syntes också allt fler skruvskallar. Detta är något som kommer att dyka upp länge till. Men det är bara att ta bort skruven, försänka hålet med pluggborr. Därefter fylla hålet med lim och så knacka i en ny plugg.

Ett 50-tal nya pluggar limmade jag i dag på babordssidan.

Amerona Ny motor, del 10 – Allt klart!

.
söndag

Den nya motorn sticker in lite i stickkojen. Det fanns ingen annan lösning. Även en ny Yanmar kommer att ta lite utrymme i stickkojen. Så nu måste jag göra en motorlåda där. Jag börjar med lite skräpplywood för mallar

Detta mynnar ut i en idé hur det skall se ut. Jag köper en 1/4 skiva teakplywood på SeaSea. Enkelsidig 1200×600. Eftersom det blir en hörna med speciell vinkel så får jag fundera ut ett sätt att foga ihop två bitar. Jag visste hur slutresultatet skulle vara men inte först hur jag skulle såga. Det vart lättare efter att ha ritat upp det i ett cadprogram.

Nu var det lättare att se hur sågen skulle ställas in.

Den färdiga hörnbiten fick denna profil.

Efter att ha sågat till två bitar plywood efter mallarna så var det dags att limma.

Efter en test i båten så skulle en hylla passas in men först ett par lister som den kunde vila på, kantlister och lister för att fästa allt i kojbotten

Först en mall av enklare plywood innan man sätter sågen i den dyrare

Efter ett antal lager med fernissa var det dags att klä insidan med isolering. En dyr men bra variant från Karnag i Täby, som jag fått av en seglarkompis som restbitar.

Nu var själva lådan klar och då var det dags att kapa dynan. Jag gjorde en enkel pappmall. Näsan som sticker ut är för gasviren som tar lite extra plats. Vi lägger ut mallen på dynans undersida efter att vi tagit av klädseln. och ritar av fast ca 10-20mm mindre. Hellre att dynan tränger än glappar.

När vi börjar skära ut skumgummit så stöter vi på metall!? Det visar sig att dynan är uppbyggd med fjädrar.

Fjädrarna ligger i små tygpåsar och är ihoplimmade intill varandra

På undersidan ligger också ett skikt med fuktspärr i form av ett plastnät

När dynan är kapad och passar mot motorlådan skall tyget sys om. Jag har sedan tidigare sömnadsjobb köpt en Singer Heavy Duty

Vadering och lite skumgummi fästs med spraylim från Biltema

När tyget kränkts på så får vi göra några små justeringar med handsömnad. Det fixar Ewa. Någon dag senare så åker vi till båten och provar allt

Det passar bra och vart som jag hade tänkt mig. Det blir en bra hylla för glasögon och mobiltelefon. Kojens innersta del vart 18cm kortare men hela kojen är bred nog för att en vuxen skall finna fullängd.

Amerona Ny motor, del 9

torsdag

Så var det äntligen dags för provstart av nya motorn. Jag har tagit med en dunk med 20liter vatten och både blandad och koncentrerad glykol. När jag öppnar motorluckan så är det första jag ser en massa diesel bredvid motorbädden. Jag förstår var läckaget kommer ifrån. Det måste vara från det extra filtret mot bakterier. Det läckte lite vid installationen, men jag trodde att jag fått det tätt.

Dieseln får vänta. Jag ordnar med en pump som kan pumpa vatten från dunken till sjövattenfiltret på motorn. Sedan hänger jag upp en hink under avgasröret för att jag skall köra glykol på slutet.

Testet löpte på fint. Motorn startade snällt och gick bra.

Här kommer en film om detta. När man startar så vrider man på nyckeln , väntar några sekunder och sedan trycker kort på startknappen. Om det behövs, så aktiverar elektroniken glödstiftet några sekunder, för att därefter starta automatiskt.

Efter att ha kört en kort stund stoppade jag motorn och fyllde filtret med glykol och startade igen. Körde en stund, tills det kom ut glykol ur avgasröret. Motorn hade lite svårt att suga vatten i början men när det väl kom igång så sög den bra. Detta blir naturligtvis bättre med båten i sjön.

Det läckande filtret tog jag hem och skruvade isär. Den O-ringen som jag ersatte packningen med låg inte på plats som jag tänkt.

Så i stället gjorde jag en egen packning av lite gummiduk

Inte helt perfekt men kanterna snyggades till innan montering,

Jag började lite smått att mäta ut hur den kommande motorlådan i stick-kojen kan se ut.


Amerona Ny motor, del-8

.
söndag

Efter en tids stillestånd p.g.a. handoperation har nu några saker fallit på plats

Gas-wire och reglage

Gasviren visade sig vara för lång och måste bytas. Även dragningen från reglaget till motorn ändrades eftersom Lombardinin har gasarmen uppe på motorn.

Även fästet för höljet måste modifieras då måtten inte stämde. Samma som vid bytet förra gången i min RB111. Jag borrade två nya hål längre bak.

Nu gick viren så lätt att fjädern i motorns gasarm drog till baks spaken. Efter lite googlande visade det sig att reglagen har en ”friktions-skruv” som sitter bakom kåpan. Bara att ta en insexnyckel och justera till lagom tröghet.

Bränsleslangar och Filter

På gamla motorn satt ett extra bränslefilter med ”magneter”. Det skall ta bort bakterier från dieseln. Filtret heter De-Bug L140 och kommer från Advanced Diesel Solutions i Nya Zeland. Principen bygger på att bakterier inte gillar magneter. Det finns mycket information på deras hemsida. I manualen står det att den inte behöver något underhåll. Men jag var ju ändå intresserad av att skruva i sär det och se hur den var konstruerad och om det fanns smuts i den. Och det gjorde det. Detta låg i botten på skålen.

Magneterna

Om allt detta fanns i skålen så har ju filtret gjort nytta! Efter rengöring i lacknafta så visar det sig att packningen var helt förstörd men jag hade en o-ring som passade precis. Filtret får också en bränslekran på inloppssidan för enklare hantering vid senare rengöring

Vattenfilter och Varmvatten

Vattenfiltret måste bytas då gamla motorn hade 16mm slangar och den nya har 19mm. Jag monterade den ungefär som tidigare på en rostfri vinkel längst fram i motorrummet. Den skall monteras mellan drevet och vattenpumpen.

Efter vattenpumpen skall slangen gå upp till vakumventilen som också byttes. Till en från Martec.

Motorn har färdiga anslutningar för varmvattenberedaren som är pluggade. Den ena har en lite ovanlig gänga M12x1,5 och dit behövdes en nippel för 16mm slang. Både denna och den som sitter i värmeväxlaren beställdes från motorleverantören.

Motorkontrollen

Där gamla motorkontrollen satt var det ett stort hål som nu skulle behöva vara mindre. Detta hål har jag plastat igen och målat och därefter tagit upp ett nytt hål. Jag vart lite sugen på att koppla ihop motorn med NMEA2000 för att få upp motordata i plottern. Jag får ett kopplingsschema av Lombardini över motorkontrollen.

Av detta schema kan jag läsa mig till att motorns ”box” kommunicerar med motorkontrollen genom ett protokoll som heter J1939 och att Lombardini tillhandahåller ett interface som heter UNS20100 för vidare koppling mot NMEA2000. Detta gör att jag fördjupar mig i detta och inser att det finns andra interface också som skulle kunna fungera. Bl.a. Yachtdevices YDEG-04. Men kopplingen mot motorkontrollen är ändå lite oklar. Med mera information från Lombardini så får jag till slut en ritning som visar hur interfacet skall kopplas in. Det skall kopplas med en vanlig nätverkskabel i det lediga RJ45-uttaget. Mer om detta i senare inlägg.

Motorfästen distanser

Drevet har ju monterats med en adapterring som är 12mm tjock. Detta gör att de främre motorisolatorerna måste skruvas upp 12mm extra. Det är att föredra att skruva upp dem så lite som möjligt. Därför kan det bli bättre med ett underlägg under motorisolatorerna. Det hade varit bra att ha samma rostfria material som adaptern men det jag har som skull gå att använda är ek. Jag hyvlar en bit till 12mm och gör två plattor som är ungefär som yttermåtten på motorisolatorerna.

Jag får åter ta fram taljan och lyfta motorn så mycket att jag kan skjuta in distanserna. Först skruvar jag ner motorisolatorerna så långt det går. När det är klart ser det ut så här.