Tisdag
Det har varit en guppig natt på svaj, jag tror det berodde på att vinden drog runt vågorna, nåväl vi vaknar till en ny solig dag och eftersom vi brukar hitta på att besöka platser vi inte varit på eller inte varit på på länge fick min önskan om att besöka Ängsö naturreservat dagens mål.
Vi fick en lugn, lite ensam segling Fursusundsleden norrut i lagom stark SW vind ca 5, inte så många båtar ute i leden, ovanligt lite när man tänker på att det ju ändå är slutet av juli, vackert väder och många fortfarande har semester.
Vid färjan vid Ljusterö blev det lite trixigt -inte riktigt för oss, men vi fick se något vi inte sett förut. Vägfärjorna går samtidigt och möts på mitten, norrifrån kommer Birka och söderifrån kommer vi….då fick vägfärjan väja för Birka, det såg lite roligt ut när bilfärjan fick svänga och köra ner bakom stora färjan. Tänk, jag har aldrig tänkt på att det är så de måste göra- tur de inte sitter i en kabel….
När vi tog ner seglen och gick in mot bryggan, hade en familj just kommit, de hjälpe oss att ta emot, de åkte ofta hit för de hade hemmahamnen ganska nära. Vi hade just fått på kapellen och kokat ett par lunchkorvar när en Regina 42, kom in emellan oss, senare kom också deras son med familj. Vi pratade med dem en del, och jag sa bla att jag såg fram emot en lugn natt utan gung…
På etermiddagen tog vi oss en promenad på ön som är välskött och fin, vi mötte en av de säsongsanställda som höll på att slå gräs med lie. Vi gick till de. båda norra svajvikarna och tittade också i den ena låg en familj med motorbåt vid klippan och i den andra låg en mindre segelbåt på svaj. Efter promenaden var det friskt med ett dopp. Vinden vred lite och mojnade och det blev en skön och lugn kväll.
Dag 3, Onsdag
Nja, så lugn blev inte natten för vinden vred tillbaka och ökade lite i styrka – det började klucka vid 2 tiden och det var ett rejält kluckande där bak i aktern….det lugnade ner sig efter några timmar och vi sov båda ganska bra ändå…..
Åter en dag med sol och SW vind upp till 10, enligt prognosen…och den prognosen visade sig vara riktigt, så när vi kom ut i Furusundsleden igen, plockade Reidar upp spinnakern, den har vi inte haft uppe i år men Reidar ville testa hur den lagade bommen skulle hålla, och just då blåste det inte så mycket 4-5 knop kanske….
Vid Furursunds vägfärjorna blev det lite stressig för bakifrån kom en skärgårdsbåt- vart skulle han ta vägen? Jo han åkte in till en brygga, vi kunde passa in färden efter färjan, för just då var bara en av dam ute ock körde. När vi fortsatte vår färd upp mot Kapellskär ökade vinden och vred något på väst, så vi drog ner… eller jag fick äran att gå upp på däck i 7 knops fart och dra ner strumpan och stuva ner seglet i väskan. Det gick bra, kapten själv tog hand om själva bommen ( han är kanske rädd att jag ska förstöra hans fina lagning).
Vi har varit på Lidö flera gånger men alltid legat i gästhamnen, den här gången ville vi se hur det funkade med de bojar som Skärrgårdsstiftelsen har lagt ut där, alla svajbojar var upptagna- en låg det tom 2 motorbåtar på, det fanns ett par andra lediga, men när en båt precis lämnade en obokad plats vid berget, tog vi den. Först fick vi inget fäste för ankaret, men andra försöket gick bra och vi kunde förtöja vid det ganska branta obekväma berget. jag fick lite hjälp av en båtgranne som tog emot trossen och höll i pulpeten medan vi förtöjde.
Förutom att berget var som det var låg vi fint där med havet som utsiktsplats, därute såg vi flera båtar komma förbi, bla ett skepp med röda segel
