Kategoriarkiv: Teknik

Skall du köpa Lighthouse Sjökort?

Skrevs den av — 4 kommentarer ↓

Ursprungligt postat 5 juli 2022 10:09

Update 2023-01-02

Jag har bytt rubrik och uppdaterat detta inlägg
Läs först nedanstående inlägg och även

Update-3
Update-2

Förbättring

Nyligen har Raymarine släppt Nya Lighthouse-sjökort. Dessa skall ha fått en ny och snabbare ”kart-motor”. De finns nu också i en ”Norra Europa” variant

Bild lånad från Raymarine – Lighthouse

För att använda dessa kort skall plottern också uppdateras till senaste programvara. Jag har torrnavigerat lite med dessa kort och plottern hemma på skrivbordet. De är klart snabbare än den först utgåvan. Jag har provar med plotterns version 4.3.42 men sedan januari 23 finns 4.3.54. Jag hade dock problem att ladda ner den uppdateringen från Raymarins support-sida som ZIP-fil den 31/1. I den filen var det den tidigare versionen trots att det stod att det var den senaste. Med plottern uppkopplad direkt med wifi så gick det dock att uppgradera till 4.3.54.

Vid en första snabb-titt så har man inte löst färgsättningen där det finns Hydrographica-specialer. Det är fortfarande stora blåa ytor över hela området som är > 3m djup.
Se tidigare inlägg också.

Utsnitt som har en Hydrographica-Special. Allt blått!
Med vanlig inställning: Mörkblått <3m, Ljusblått 3-6, Vitt>6m blir det så här. Blått över hela Specialen!
Med ”Lighthouse”-inställning: 0-2m = MörkBlått, 2-3m = LjusBlått och 3 – ∞ = Vitt. Alltså ingen 3-6m ljusblå! Då ser de bra ut.

Jag kommer att testa dessa sjökort mer under våren. De är i alla fall snabbare nu när man panorerar och zoommar. De är tydliga och lättlästa och har en hel del bra inställningar.
Jag kommer också att prova att lägga allt på ett snabbare micro-SD-kort- Nu ligger de på et HC-kort och jag tänkte prova ett nyare XC. Iofs. så är det oftast skrivhastigheten som är av betydelse då man filmar och fotar. I plottern är det väl mest läsning från kortet, men det är värt att prova. Raymarine skriver att man kan använda eget micro-SD men specar inte vilka.

Så, skall du köpa Lighthouse kort?

Ja kanske!

Update 5 juli 2022:

På en Youtube-kanal:

visas lite om Lighthouse-korten. Där finns också en del kommentarer. Jag har försökt att svara på en del av dem men mina svar publiceras aldrig där. Tråkigt!

Bättre vore ju att Raymarine kommenterade och berättade vad de gör för att förbättra korten och se till att de som köper nya kort kan aktivera dem utan problem och att felaktigheter rättas.
23 juni fick jag ett svar från den svenska Raymarine-supporten att det var ”lämnat till sjökorts-folket”. Därefter har jag inte hört något

Jag kontaktade även SeaSea i Länna, där jag köpte mitt kort, men de vill avvakta Raymarines svar. Jag meddelade dem att jag kommer att reklamera korten i augusti, då jag kommer hem, om inte fel och brister är lösta.

Förstår av de kommentarer jag får att det är fler och fler som köper kort som inte går att aktivera och även att de ”blåa skuggfälten” är samma problem för alla.

Kontakta gärna mig här med frågor och synpunkter.

måndag 20 juni

Inför sommaren så behövde vi uppdatera våra sjökort i plottern. Vi tror att vi kommer till Danmark. Och Danmark ingår inte i de Navionics-kort som vi har. De heter Baltic Sea.

Så då skulle vi behöva uppdatera Baltic Sea och även köpa nytt område som innefattar Danmark, Skagerak Kattegatt ca 1250:- + 2.500:-

I stället började jag titta på Raymarines egna sjökort. Efter att Garmin köpt upp Navionics så tog Raymarine fram ett kort som heter Lighthouse. Där kunde man köpa två länder för 1990:- OCH om man hade något gammalt kort, oavsett märke (och det hade jag) så fick man 50% rabatt. Alltså Sverige + Danmark för 995:- Det var lite lockande att prova dessa kort. Jag frågade på Hjertmans om de hade någon demo-plotter med dessa kort men de hade inte hunnit få in dem ännu.

Men SeaSea hade kort så då bestämde jag att göra inköpet där. Kortet var förprogrammerat med Sverige och man kunde sedan välja ett land till. Danmark, Norge eller Finland till exempel. När jag kom hem och satte kortet i datorn så skulle det först sättas i plottern för att skapa en speciell fil Lighthouse ID.txt Det missade jag för att filen redan fanns på kortet!!!??? Den var skapad 2021-12-28 visade det sig senare.

Efter att ha fyllt i en kod som står på förpackningen så fick jag ett felmeddelande, att kortet gick inte att uppdatera då det användes av en annan användare. Märkligt!
Mailade till SeaSea och Raymarine och fick snabbt svar från Raymarines support. De lade upp en ny prenumeration och skickade en ny förpackning med nytt kort.

När kortet väl var konfigurerat med Sverige och Danmark så satte vi det i plottern och först kom det upp något felmeddelande att plottern inte kunde hitta Navionics-kortet. Men det var ju rätt. Så man går in i menyn för korten och väljer Lighthouse. Och se nu såg vi nya fina sjökort. Vi gjorde en del inställningar för mörkblå färg upp till 3m och ljusblått upp till 6m. Sedan vitt vatten. Djupsiffror upp till 15m och djupkurvor upp till 20m. Sedan fanns också en skjutregel för att förstora sjömärken. Detta är mycket bra då jag tycker att prickar och fyrar är för små på Navionics kort.

När vi seglade i väg såg allt bra ut första två dagarna. Inga konstigheter men dag tre, då vi kom ner till Tvären så förändrades kortet och allt vitt vatten blev i stället ljusblått. Vad är detta?

På vår vidare färd söder ut så försvann det blåa och kortet hade åter mörkblått, ljusblått och vitt vatten. Nere i Bråviken kom de blåa ytorna åter och vi var mycket förundrade. Man kunde också se att det fanns skarvar i kortet där landkonturer och strandlinjer inte sammanföll. Vi noterade också att då man zoomade och panorerade korten så var det fruktansvärt långsamt och laggit. Korten ritades upp i först hackig och stor skala för att sakta växa fram med alla detaljer. Vår plotter är en Raymarine Axiom 12″RV från 2018. Alltså ganska ny och modern.

Någon dag senare så var vi vid Stegeborg och då hade vi bytt till baks till vårt Navionicskort då vi blivit så frustrerade över dessa stora blåa ytor. När jag studerade Lighthouse-kortet och råkade jämföra med boken Hamnguiden där Hydrographicas specialer finns, så insåg jag att dessa blåa ytor sammanfaller exakt med specialerna. De sammanfaller även med de vanliga sjökortens detaljer i tex. 10:000 del. Det ser ut som att den blåa ytan representerar någon form av container för dessa specialer men de visas inte på rätt sätt.

Jag rapporterade detta till Raymarine som en sjökorts-rättelse men har inte hört något ännu när detta skrivs.

Vi körde vidare med våra Navionics-kort vid den vidare färden i Göta Kanal. När vi passerade Bergs Slussar så hände det att plottern startade om. Helt utav sig själv. Detta upprepades med allt tätare intervall tills den inte startade alls. Katastrof! Inte riktigt. Kanalen är ju okomplicerad och vi har tre iPads med också. En mycket gammal som ständigt måste ha strömsladden i men har Navionics-korten.

När vi kom ut på sjön Boren så testade vi att göra en fabriksåterställning på plottern. Det kan man göra genom att gå in i en special-meny som man når vid uppstart.
Plottern görs helt strömlös i ca 30 sekunder. Sedan ansluter man ström och startar. Under uppstart sveper man med fingret över start-knappen, från höger till vänster, upprepade gånger och man kommer in i specialmenyn. Här kan man tömma cache-minne, fabriksåterställa och lite annat. Vi gjorde båda dessa pluss en reboot. Därefter startade plottern och plötsligt hade startsidan en helt annan bakgrund. Jag började då ana att den senaste uppdateringen inte blivit korrekt. Efter uppstart fick vi göra ALLA inställningar på nytt. Lite data om båten, grundområden och detta med djupkurvor och färger.

Nästa dag så gjorde jag ytterligare en uppdatering som släppts i juni, pluss att jag tömde cache-minnet. Sedan dess har plottern fungerat utan problem.
Nu tänkte jag att kanske Lighthouse-korten skulle fungera korrekt. Jag satte i detta och panorerade till Marstrand på västkusten. INGEN SKILLNAD! Dessa blåa fällt finns fortfarande där specialer skall finnas. Se bilderna nedan.

Lighthouse över Marstrand. Här syns den ljusblåa ytan som skall innehålla en special
Marstrand i lite större skala
Navionics sjökort över Marstrand, som visar korrekta djup-konturer. UTAN blåa rektanglar.

Så min rekommendation nu 20 juni 2022: KÖP INTE Lighthouse-kort.
I alla fall inte till en Raymarine Axiom.

Jag återkommer om detta om Raymarine kommer med någon form av uppdatering, rättelse eller annan kommentar. Vi kör vidare med Navionics kort och biter eventuellt i det sura äpplet och köper en uppdatering till dem.

Kommentera gärna nedan om du har andra erfarenheter av Lighthouse-korten.

 

 

Victron BMV-712 begränsning

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

onsdag

Jag skrev i tidigare inlägg om batterimätaren BMV-712 som visar fel värde.

Jag har en strömförbrukning på 0,12A som kommer från elektronik som alltid är inkopplad. Batterimätaren visar denna ström men räknar fel på ”Time remaining”, återstående tid hur länge batteriet räcker med denna förbrukning.

Matematiken var följande: 200Ah batteri med en lägsta tröskel på 5% alltså 190Ah användbart. Vid avläsning hade jag SOC 95% => förbrukat 10,5Ah. Således 180Ah kvar att utnyttja. 180 / 0,12 = 1500 tim
vilket är 62d 12h. Men som man ser nedan så visar instrumentet 10d 0h vilket är fel.

Efter lite mailkontakt via återförsäljaren vidare till leverantören (Victron antar jag) så är svaret:
Instrumentet visar max 10d 0h. Oavsett om värdet skulle vara högre.

Detta framgår inte av manualen eller någon annan stans men är ju bra att känna till. I mitt fall hade jag ett begränsat tidsfönster då jag kunde ladda batterierna och det var också beroende av temperaturen då Lithium batterier inte får laddas under 0º C.
Nu genomskådade jag detta och såg att värdet var orimligt.

Märkligt att man har denna begränsning. Det är ju bara att räkna och presentera rätt värde?!

Att mäta är att veta

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

fredag

Batterierna var fulladdade när båten gick i vinter-id med sista laddning 12 november. När jag kollade status i december så var SOC (StateOffCharge) 63% enligt Victron Battery Monitor.

Och historiken såg ut så här

Men…
Enligt batteriets BMS så var SOC 97%

Varför skiljer det? Batterimätaren visar 0,12A förbrukning och BMS 0A. Vad är det som drar ström? Det som inte går över huvudbrytaren är larmet, länspumpen och värmaren. Jag tar ur säkringarna en i taget och hittar direkt att det är larmet. Ovanligt mycket tyckte jag först men den innehåller både GPS och mobilanslutning och nu med fullt med snö och frost på presseningen så verkar det som den går upp i effekt för att hålla kontakten. Men BMS;en registrerar inte dessa 0,12A. Här behöver noggrannheten förbättras. Jag återkommer till det,

Hur som helst kunde det ju vara bra att ladda lite. Men (nr-2)… Varvsföreningen har stängt av strömmen för att spara pengar nu när elpriserna har ökat. Strömmen kommer endast vara på sista helgen varje månad.

Men (nr-3)… Litiumbatterier får inte laddas när det är under 0º och det är ju inte säkert att det är plusgrader då strömmen är på till nyår. Här får man ta saken i egna händer och ta ner elverket som jag ärvde efter min pappa. Endast provstartat en gång för över 15 år sedan. Jag rotar fram det från garaget och tappar ur all gammal bensin både ur tank och förgasare. Googlar lite och finner att den kommer från Jula ursprungligen och hittar även en manual.

Köper 5l ny bensin och kan nu provstarta. Det tar en stund men till slut så startar den. Den går ojämt i varvtalet. Det visar sig att när man belastar den med tex 2000W så ökar varvtalet och den går fint. 2.800W skall den kunna ge.

Några dagar senare när det är några plussgrader tar jag ner elverket till varvet och kör igång. Den får stå och gå några timmar medan jag åker på ett läkarbesök. När jag kommer åter efter drygt tre timmar så är batterierna fulladdade.
Detta är ju egentligen vansinnigt att behöva köpa bensin för 100:- för att ladda batterier när jag kunnat betala dessa pengar till varvet för att kunna ha strömmen på. Vilket också hade varit mera miljövänligt.

Ökad noggrannhet på BMS;en

Nu började jag fundera över hur BMS;ens noggrannhet skulle kunna förbättras. Jag läser manualen och ser följande: Strömmen mäts med två sensorer. En för laddström och en för förbrukningen.

Med nedan koppling med kabeln genom sensor en gång så får man en sämre noggrannhet men kan mäta upp till 500A. Det var så jag hade gjort.

Men det finns flera sätt att göra detta. Om man drar kabeln fyra gånger igenom så får man högre noggrannhet.

Men den befintliga kabeln var för grov för att göra så. Jag räknade lite på detta och en 10mm2 kabel skulle räcka för den korta kabeln och 100A. Jag hade en kabel i förrådet som var AWG6 vilket är Amerikanskt mått och motsvarar 13mm2 AWG är lite bakvänt. Ju lägre siffra desto grövre kabel.

Jag demonterade sensorerna och tog hem dem. Provade att linda tre törnar runt sensorn och det gick faktiskt.

Kablarna försågs med kabelskor 16mm2 / 6mm som passar på batteri och BMS-reläet. Det är viktigt att strömmen går åt rätt håll genom sensorerna så noggrannhet vid inkoppling behövs. Nedan kan man se den ena sensorn i nederkant av bilden. Den är för förbrukarna. Man ser också huvudsäkringen dit båda kablarna går.

Efter att ha ändrat inställningarna i BMS;en till rätt sorts sensorinkoppling så slog jag på huvudströmbrytaren.

Först visade BMS;en helt fel strömstyrka, men efter att ha kopplat ur och åter sensorerna till BMS;en så visade allt rätt.

Att mäta är att veta! Men jag tror ändå att Victrons batterimätare är mera exakt med nedan typ av shunt. Den visar iofs bara totalen in eller ut ur batteriet men man vill ju ändå att båda skall visa så exakt som möjligt.

Senare upptäckte jag att appen til Victron batterimätare BMV-712 inte heller visar rätt. Med 0,11A förbrukning borde 200Ah batteri med SOC 90% räcka i ca 65 dagar. Men appen visar 10d 0h ???
Jag har ställt frågan till Victrons support men inte fått svar ännu.

 

Kapellreparation

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

lördag

Vårt sittbrunnskapell hade en del skavanker. Fönstren började bli dåliga och två blixtlås hade tappat tänder så löparen lossnade ibland.

Jag har i tidigare båtar sytt dynor, försegelkapell, sittbrunnskapell och sprayhodar. Alla med varierat resultat. Därför fanns sedan tidigare en Singer Heavy Duty symaskin, inköpt för just sådant.

Materialet som behövdes inköptes på Östersjökompaniet i Stockholm

  • Blixtlås 2st delbara 8mm 160cm 250:-
  • Kapellruta 0,5mm 1,8m 440:-
  • Sytråd Coats 36/700 106:-
  • Dubbelhäftande transparent tejp 3m 9mm 50m rulle 115:-

Kostnad 911:-

Jag dryftade min ide hur jag skulle byta fönstren, med tjejen i butiken och fick godkänt. Det kan vara svårt att få det slätt och rynkfritt. Allra helst i sprayhoodar med svängda former.
Kapellet tejpas med dubbelhäftande matt-tejp med utsidan ner mot bordet.

På detta sätt håller sig kapellet slätt och rakt medan man tar bort det gamla fönstret, ömsom med sprätt-kniv

och brytbladskniv

Efter att ha tagit bort alla gamla tråd och tejprester kan ett nytt fönster kapas till. Det tejpas i ytterkant med transparent dubbelhäftande tejp. Sedan tejpas det fast på kapellet medan det fortfarande sitter fast i bordet.

Nu kan kapellet försiktigt lossas från bordet och sedan sys med dubbla sömmar. Det blir lite problem med matningen då fönstret ”klibbar” lite mot pressarfoten.

Tre fönster tog tre kvällar och därefter var det dags för blixtlåsen. Då inser jag att jag gjort detta i fel ordning. Det hade varit bättre att byta blixtlåsen först. Det blir lite bängligt att med nya fönster vända och vrida på kapellet för att få in det i symaskinen. Men det gick med stor försiktighet.

Dag 4

Det börjar med att symaskinen kör fast och det smäller till. Sedan går det inte att sy alls. Gamla ”Bettan” som alltid varit så pålitlig?!
Det tar fem timmar att reda ut vad som hänt och hur det skall rättas till. Det finns flera bra filmer på Youtube. En sticker ut och är över en timme lång. Min räddning. Det är synkroniseringen mellan bobinen för undertråden och nålen som är fel. Men det går inte att justera så det blir rätt. Den enda orsaken som jag ser är att drivremmen mellan över och under-del kuggat över ett hack. Det tar som sagt fem timmar att lossa motor, remspännare och rem och därefter justera synkningen. Efter ett antal försök så kunde mycket skruvas ihop men det behövdes ett tiotal justeringar innan den sydde igen. Rengöring och lite symaskinsolja här och var gjorde också susen.

Dag 5

Nu kunde jag sy färdigt alla blixtlås. Eftersom blixtlåsen måste kapas lite så får man göra ett eget stopp så inte löparen går för långt och lossnar. Jag viker en bit av ett band över sista biten och syr fast.
Ingen bild på det färdiga resultatet tyvärr, men det fungerar bra.

Dag 6

I går vart kapellen klara så i dag skall jag bara förstärka sömmarna på storsegelkapellet. Det är mest solen som tagit på trådarna men detta är enkelt att bara sy på med några nya sömmar över de gamla.

Alla kapell viks och stuvas undan i garaget inför den efterlängtade våren.

Byte av roderlager

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

fredag

Första båtjobbet för säsong 2013 🙂

När jag köpte Amerona 2015 så berättade min seglarkompis att det nedre roderlagret kan vara ett rullager med en Roll-Link från Rutgersson.

Det var det. Och det lagret såg ut så här!

Dessa lager gör att rodret går väldigt lätt utan glapp. Men när det ser ut som ovan blir det katastrof. Nu har det gått 7 år sedan jag bytte rullar så det var dags för en kontroll. 2015 var roderbeslaget överspacklat och krångligt att ta bort. Jag gjorde då ett par täckbitar som fästes med EN skruv. Enkelt att ta bort.

Där under döljer sig tre skruvar med mutter som går tvärs igenom skäddan. Dessutom två insex som klämmer runt lagret-

Lagerbanorna rengjordes med en liten stålborste på Dremeln. Plus lite allmän uppfräschning.

Rullarna hade inga skador och såg bra ut. Innan jag skulle åka och återmontera allt så tänkte jag att jag skulle tvätta av rullarna i lite vatten. Då ramlade en av rullarna bort. Vid närmare kontroll så såg jag att de nitar som går igenom rullarna och också håller ihop länkarna har korroderat så att de lossnar.

Som tur är så är det en reservdel som är lätt att få tag i då de egentligen sitter i Rutgerssons travare. De fanns ett stenkast bort på Hjertmans för ca 300:- / st

Nu måste man kapa kedjan så den blir öppen och har 12 rullar kvar. Jag började med en kaptrissa på Dremeln men det var för lätt att komma åt rullarna som då skadades. Jag gjorde två hål i min tillfälliga arbetsbänk som jag har över pentryt.

Sedan höll jag rullarna med en spetstång och sågade emellan med bågfilsblad.

Nu var det dags att återmontera lagerhalvorna. Jag började med den ena och fäste löst med de tre skruvarna genom skeddan. Sedan pillrade jag in rullarna från andra sidan tills de låg runt roderaxeln. Lirkade sedan dit den andra halvan och fick hjälp av en båtkompis att dra skruvarna medan jag höll ihop halvorna.

Sedan drog jag försiktigt ihop allt medan jag kände att rullarna löpte lätt och inte kom i kläm. Det gick lite trögt först men det visade sig vara massa saker som låg i stuvfacket där drivenheten för autopiloten skall sitta. Den var urmonterad för vinterförvaring. Mot kvadranten låg mantågsvirar och väskor. Allt var ändå rätt där nere och sist kunde jag skruva dit de två täck-klossarna. Hoppas nu att de håller i 7 år framöver.

Man vill ju ha ett roder som går lätt utan glapp som ger maximal känsla i rorkulten. Se tidigare inlägg.

Klart!

Uppdaterad ECU till motorn

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

tisdag

Efter jag installerade nya motorn och skulle göra första oljebytet visade sig en bug i ECU;n (Tror den heter så Electronic Control Unit). Oljetimmarna börjar alltid på 125 timmar och räknar ner till 0. Efter återställning till 125 så återkom det gamla värdet.

Se detta inlägg eller Youtub-klippet.

Nu hade jag fått en ny ECU från generalagenten Arken Teknik. Den nya ECU;n har ett versionsnummer högre än den tidigare. Bytet gick enkelt. En svart låda som jag monterat bredvid motorn i motorrummet. Två skruvar håller locket.

Under locket döljer sig ett kretskort monterat i en rostfri ram och fyllt med epoxi (kanske). Kortet har fyra distansrör för fästskruvar mot den underliggande plåten. Smart för då kan inte skruvarna dras för hårt.

Två av skruvarna är i form av en distansmutter för kåpan. I mitten en stor kontakt med kabelhärvan från motorn. Oljetryck, temp, laddning mm. Under den är en vanlig RJ45-kontakt för kabeln upp till motorkontrollen.

Därunder lite kraftigare kablar för spänning, start och glödning. På kortet finns även tre säkringar som var bra att känna till. Efter att ha lossat allt och isolerat de kablar som har ring-kabelskor så flyttade jag över några fästen för de grova kablarna till nya kortet.

Sedan var det bara att återansluta alla kablar och skruva fast kortet mot underplåten.

Det nya kortets FW är: 10040 (10039 på det gamla). Efter montering var det bara att starta motorn och se att allt fungerade. Själva återställningen av oljeservice fick testas senare då motorn gått några timmar så värdet hade gått ner från 125.

Strax före upptagningen så var det 119 timmar till service så då provade jag att återställa till 125, i samband med oljebytet inför vintern. Jag meddelade Patrik på Arken Teknik att allt fungerade som tänkt och då vi pratade igenom proceduren för återställning så kom vi fram till att det finns två sätt att nolla oljeservicen. Ett enklare där man bara håller in båda knapparna då oljeservicevärdet visas. Den metoden får jag prova nästa år.

Det har efter detta kommit ytterligare en revision på kortet så om något problem återstår har jag blivit lovad ytterligare ett nytt kort.

Lombardinin har inte haft några allvarliga problem med ECU;erna. Inget som har påverkat dritsäkerheten. Till skillnad mot Volvo som i dagsläget har 12 revisioner av deras MDI som fortfarande är opålitlig, där motorn inte går att starta eller stänger av sig själv. Jag har en seglarkompis med just de problemen på en D1-20, som har svårt att få någon hjälp av Volvo.

Höst – sista seglingen

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Med en väderlucka i regnen men i stället blåsigt blir det nu i elfte timmen en sista höstsegling.
Jag monterade för några veckor sedan ytterligare en DC/DC-laddare till LiFePo4-batterierna. Sedan tidigare har jag en Sterling BB1260. Den har har ju märkningen 60 men det är inte vad den laddar utan vad den max kan ta från startbatteriet. Laddningen har varit ca 45A. För lite tyckte jag. Generatorn levererar som mest 120A och Lithiumbatterierna kan ju ta emot mer än 45A. Enligt spec kan de laddas med 1C. Dvs. 200A.
Eftersom det går bra att koppla flera laddare parallellt så köpte jag nu en Victron Orion-TR Smart 12/12-30A. Victron denna gång, för att den är mycket lättare att ställa in. Det gör man från en smartphone via bluetooth. Betydligt enklare än Sterlings.
Jag valde 16mm2 kablar trots att beräkningar sa att det räcker med 10mm2. 16 var lite svårt att få in i anslutningarna så 10 hade passat bättre. Enheten sattes nu provisoriskt med dubbelhäftande tejp. Skall monteras bättre i vinter.

En första test med batterierna urladdade till SOC 70% gav laddning på 74A. Så det verkar stämma exakt med 30A extra.
Men nu var det ju höstsegling och jag får testa på ”riktigt” om batterierna återladdas snabbare. Bör ju gå 65% snabbare.
Jag seglade i väg från hamnen vid 13-tiden efter att Ewa hade hjälp till att stuva. Ewa stannar hemma med andra uppdrag så det blir solosegling.
Vinden SSW 5-14m/s så det var slör och halvvind med ett rev till vår klubbvik Norrsundet. Sedan  lite kryss genom Skeppsbackasundet. Jag tänkte svajankra  i Lagnöviken men tog först en sväng ut på Norra Björkfjärden. Bara för att testa lite.
Väl till baks i lä så ankrar jag precis innan det kommer lite regn. Värmaren har gått sista halvtimmen jag seglade så det är varmt och skönt i ruffen.
Tror att vinden ökar lite under kvällen för det kommer riktiga körare i riggen. Tryggt med 25m kätting ute 😀

Ny ventil från Ukraina

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

torsdag

Solcells-ventilen i förpiken gick sönder för några år sedan. Jag tyckte då att det var för dyrt att ersätta med en ny som inte heller har så hög kvalitet. Jag modifierade då ventilen så att en PC-fläkt kunde monteras.
Den har fungerat väl under ett par år. Jag kopplade den via en vanlig dimmer så att hastigheten gick att variera och också att helt stänga av.

Nu under sommaren så slutade solventilen vid pentryt att fungera. Jag försökte reparerar motorn får kolen var trasiga men det lyckades inte. En ny solventil kostade på extrapris 2090:- (2900:-). Så då vart min plan att flytta den modifierade med PC-fläkt till pentryt och ersätta den i förpiken med en ny utan fläkt. Men vilken sort skulle man välja?
En vanlig Elektrolux-ventil eller liknande. Jag hittade då ventilen ”Air-Only”. Det är en ventil som enligt reklamen skall vara helt tät för överbrytande sjö. Den har en finurlig tätningsfunktion med små bollar som flyter uppåt om det kommer vatten.
Efter mer Googlande så såg jag att den används av Hallberg Rassy sedan många år. Så jag beställde en på webbplatsen. Priset var 1/3-del av en solcellsventil. Efter missförstånd med fraktmetoden, fick jag ett mail från Ukraina?! med frågan om jag verkligen tänkt att hämta den på plats i Ukraina! Det hade jag naturligtvis inte så det vart ytterligare 20€ för frakten. Fantastiskt att de kan hålla tillverkningen igång trots rådande situation där. Kändes extra bra att gynna dem med att handla därifrån.

Medan jag väntade på paketet så hade jag städning i förrådet. Där hittar jag två solcellsventiler från min förra båt. Båda fungerar så det är en gåta varför jag tagit bort dem. Jag tog ur och laddade det interna batteriet och sedan tog jag och monterade den ena i pentryt som ersättare för den trasiga. Dessa gamla ventiler från Nicro verkar hålla högre kvalitet än de nya och var helt tysta.

Efter några veckor så kom paketet till Sverige och Post Nord meddelade att jag måste betala moms och tull. Ytterligare någon hundralapp. Men sedan hände ingenting på flera dagar. PostNord Halååååå? Efter lite spårande så visade det sig att paketet legat hos postombudet i fyra dagar men ingen avi hade skickats ut. Eller i alla fall inte kommit till mig.

Nåväl, med paketet hämtat så var det med lite nyfikenhet som jag öppnade och gick igenom delarna. Väldigt gediget och alla nödvändiga skruvar och muttrar fanns med.

Hålet i däck för denna ventil skall vara 95mm men jag hade mätt fel och befintligt hål var 120mm. Så jag tillverkade en distansring av formplyfa som är 120mm i ytterdiameter och 95 invändigt. Den limmade jag fast med förtjockad epoxi. Förtjockad med West 404 och 406. Efter härdning var det bara att putsa bort lite överskott av epoxi. Sedan var det dags för montering.

Första delen monterad med sikaflex under och i de sex skruvhålen.

Därefter den yttre ringen som skall ha några muttrar på undersidan. Dessa fixerades med lite tejp.

och sedan skruvades i däck. Bara med lite sika vid skruvarna.

Sedan skall det vara en o-ring på toppen

Därefter skall de 12 bollarna placeras runt den första delen.

Över detta monteras nästa del och skruvas fast med 6 skruvar

Efter detta kommer den vattentäta stängninsplattan också med en oring.

Sedan ett lock över detta. Också med 6 skruvar.

Och sist den yttre kåpan. Här behövs ingen o-ring utan den skruvas med gängad skruv ner i de muttrar som jag  fäste med tejpbitar.

Smutsmärkena på däck är efter ett par teak-klossar som satt vid gamla ventilen för att inte skotet skulle fastna men de verkar inte behövas längre. Jag kan inte se nu att skotet skulle fastna i kanten på denna ventil.
Allra sist, från undersidan, skruvar man fast en liten knopp som man drar i för att dra ner stängningsplattan om man vill vara extra säker på att ventilen är tät och en dekorering mot innertaket. Dekorringen klarar ca 200mm tjockt tak så den fick kapas ner i rätt mått.

Vi får se om vi får vatten upp på däck om det fungerar med bollarna som tätning.

Nästa dag, fredag, var vi till den flytande båtmässan i Gustavsberg, Allt på Sjön. Där tittade vi bland annat på den nya Linjett 39. Och kan ni gissa? Den har lika dana ventiler! ”Mycket bra”, enligt Rosättras utställare. Så då hade det säkert gått att köpa dem direkt från Rosättra.

 

Tärnö – Karlskrona

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Vi bytte i går till den självslående focken ifall det skulle bli lite skärgårdssegling i dag. Och då blir det lättare om vi behöver kryssa. Strax före avfärd så kommer det dimma. Sikten är fortfarande god men varierar. I stället för leden genom skärgården går vi direkt ut på havet och lägger ut en waypoint att styra mot. Vinden skall vara S-Sw men är So-O så det blir något slag i början. Vindstyrkan är runt 5m/s

Dimman tilltar och sikten blir bara några hundra meter. Vi seglar på mot vår waypoint men det är svårt att styra rakt när man inte har någon visuell referens.

Jag börjar mixtra lite med instrumenten för att visa en sida med en tydlig styrreferens. Jag ångrar nu att jag tog bort det tidigare Nexus-instrumentet Steer pilot.

De gamla Nexus och NX2 var egentligen utmärkta instrument med många avancerade funktioner. De gick ur tiden efter att Silva/Nexus vart uppköpta av Garmin.

Med detta instrument hade man kunna låst kursen som skall styras och bara sett till att hålla nålen rakt upp mot noll. Men liknande funktion måste ju finnas i plottern eller i i70-instrumenten. Jag bläddrar runt medan autopiloten styr och hittar till slut CTS CourseToSteer, Kurs att styra. När jag följer det värdet så ser vi att vi kommer fel. Varför då? Vi har 10° avdrift. Dels för att vi ligger bidevind och dels för att vi har 0,5 kn ström i sidan. Men just  CTS skall ju vara kursen kompenserad för detta. Nedan bild förklarar allt. Tagen ur Nexus-manualen.

Detta exempel stämmer exakt med vår navigering just nu. Nu har vi ju en blandning av Nexus och Raymarine så ibland kan det bli förvirrande vad det ena eller andra instrumentet visar. Just nu säger både Raymarine och Nexus att vi skall styra 98° men då kommer vi som sagt fel. Rätt kurs på kompassen HDM blir tillslut 106° men den kommer ju att ändra sig med ström och avdrift. I stället lägger jag upp en ny sida i instrumentet COG CourceOverGround, Kurs över grund som GPS;en ger. Det blir ju nu samma som BTW Bäring till waypoint. Om CTS hade visat rätt så hade den visat HDM=106°. Nåväl detta vart lite tekniskt men vållar mig lite huvudbry några dagar.

Dimman lättar. Solen tittar fram och vi får landkänning. Plottern visar att vi skall ha ett sydmärke här vid waypoint och det stämmer. Vi kan falla av in mot Aspö och farleden vidare upp mot Karlskrona. Det blir ingen naturhamn i dag utan direkt mot gästhamnen. Vinden ökar till 9-11 och vi får en snabb läns förbi försänkningarna  vid Drottningskär.

Jag har letat fram en ljudbok på Storytel om U137 den ryska ubåten som grundstötte här på -80 talet. Inte en exakt fakta-bok utan en skönliterär skildring. Men ändå intressant. Den har vi lyssnat på tillsammans i båtens stereo.
I gästhamnen är det ganska fullt. Det är y-bommar för två båtar i varje ”spilta” men det är så brett så det skulle här och var gå in tre båtar. Men båtar har ju bara blivit större och större så det behövs kanske. Vi hittar till slut en plats nedanför servicehuset.
Senare går vi en kvällspromenad upp på stan för att kompensera för den glass vi inte orkade i Åhus. Det blir på det lite kända Glassiären. Jag bjuder, som en Margareta-namnsdags-present. Jag missade det i går till Ewas besvikelse.

lördag

I dag börjar jag med en promenad till Preem för att byta en gasoltub. Sedan tar vi lite egen-tid. Ewa skall gå i stadens alla butiker plus göra lite planerade inköp. Jag går till Marinmuseum. Jag gillar avdelningarna med kalla kriget och U137. Därför lyssnade vi på den där boken i går.
Lagom mycket folk. De enda spåren av pandemin som börjar blomma upp igen är några automater med handsprit. Det blir några timmar med intressanta bildspel och montrar.
På eftermiddagen återförenas vi i båten. Jag åt lunch på stan men Ewa har inte ätit. Hon går iväg för leta upp en sushibar. -”Rå fisk” säger jag och rynkar på näsan. Inte min grej som är uppfödd på abborre och stekt gös från Mälaren. Egen-fiskad och alltid färsk

I går skulle vi se tjejernas fotbollsmatch på TV men fick inte in en enda kanal här i gästhamnen. Fel på TV;n eller dålig mottagning? Men vi kom på att vi tagit ett surfabbonemang med fri surf till routern över sommaren så vi streemade matchen på datorn. Sverige vann över Belgien med 1-0 på tilläggstid.
I kväll lyssnar vi på radio i stället.

Vi började då vi startade i juni med Hallon.se till routern, men det var för dålig täckning och hastighet. I Göteborg köpte vi ett kort på Tele2. Mycket bättre. Sedan köpte jag ett kontantkort till reservtelefonen i Höganäs och det vart Comviq. Så visade det sig att Comviq erbjöd en månad fri surf för ett bra pris så då ändrade vi abonnemanget. Tur att det inte är någon bindningstid numera.

Lighthouse sjökort – Update 3

Skrevs den av — 3 kommentarer ↓

Jag hade egentligen lagt ner rapporteringen om Lighthouse sjökort men det har tillkommit lite mer info.

Raymarines support ringde och förklarade lite mer om det som de svarat i mail. Sjöfartsverkets sjökort har 3 och 6-m kurvor medan Hydrographicas kort har 2 och 3m kurvor. Detta gör som jag skrev tidigare att i dessa områden fylls allt vatten utanför 2m kurvan med ljusblått ända upp till oändligt. Därav de ljusblå rutorna. De har ingen lösning på det nu och vill inte göra handpåläggning på korten med risk att det blir något annat missvisande i dessa områden. (Vitt vatten från 3m-kurvan). Jag kan köpa det men Navionics har klarat att lösa det. (Min kommentar)

Jag frågar också om varför korten är så långsamma vid panorering och zoomning.

Jag erbjuds att prova en ny utgåva av korten där man snabbat upp kart-motorn och det skall flyta på bra. Man lovar att lägga på ett Europa-kort (Nytt område) på mitt konto. Det låter ju lovande och skall bli spännande att få prova!

På kvällen provar jag att ladda ner dessa kort. Men det går inte!

Jag får samma fel som när jag ursprungligen köpte korten. Som flera köpare haft problem med.

Jag mailar supporten och berättar detta och tänker att det fixar de till i morgon. Nästa dag inget svar så jag provar att uppdatera igen. Samma sak. Provar därför att uppdatera de kort jag ursprungligen köpt, Sverige/Danmark. Nu är det samma problem med de korten också, så just nu kan jag inte ladda ner några kort alls!

Jag får senare mail-svar från Raymarine som berättar följande: Då jag ursprungligen köpte korten och detta problem uppdagades så fick jag ett nytt kort skickat hem. Det vart felaktigt registrerat på en annan person på Raymarine. Nu lyckas man inte registrera om kortet på mitt konto och den andra personen på Raymarine har nu semester.
De postar ett nytt, tredje kort, till min hemadress.

Men vad hjälper det när vi sitter i båten 287M från vår brevlåda???

Kanske kan vi använda Lighthouse sjökort nästa år 🙁

Relaterade inlägg:

2022-07-05 Köp inte Lighthouse Sjökort!
2022-07-09 Lighthouse Sjökort – Update 2.

Lighthouse Sjökort – Update 2.

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

lördag

Jag har äntligen fått ett svar från Raymarine om varför Lighthouse Sjökort visar stora områden med bara ljusblå färg. Jag skall försöka sammanfatta deras svar här.

Problem med ”Blåa rutor”.
Sjöfartsverket presenterar sina kort med en blå nyans från 0-3m och en ljusare blå nyans mellan 3-6m. Hydrographica presenterar 0-2m med mörk blå nyans och 2-3m med en ljusare nyans. Det är då inte möjligt att presentera båda dessa varianter med endast två blåa nyanser. Därför blir allt över 3m ljusblått i den delen som Hydrographicas information finns. Raymarine är medvetna om att presentationen inte är optimal men ser i dagsläget inget sätt att lösa detta utan att man måste bearbeta datat. Det är en avvägning mellan att visa datat ”snyggt” eller ”säkert”. Och då tycker man i dagsläget att det är säkrast att inte göra någon egen lösning. Man vill inte hetsa fram en förändring som kan påverka trovärdigheten utan att ha provat ut den och kommer därför inte att ändra något under sommaren. 

Problemen med att kort inte går att aktivera gällde den första tillverkningsserien och alla återförsäljare är informerade och kort i lager med detta fel har bytts ut. Om problem ändå uppstår så kontakta Raymarine på: support.se@raymarine.com 

Sedan har jag fått en kommentar från Hydrographica, hur de tycker att mans kunde lösa detta, vilket man även föreslagit Raymarine.

Användaren kan själv ställa in sina färger i förhållande till djupkurvorna men det är ju inget man ändrar under färd. Hydrographica har föreslagit till Raymarine att man har ytterligare en mörkare färg för djup mellan 0-2m och att man i Hydrographicas data har vitt vatten utanför 3m-kurvan. Eftersom Hydrographicas data saknar 6m-kurva fylls allt vatten utanför 3m med den ljusblå färgen i nuläget. Det skulle inte vara något problem för Raymarine att ändra färgen i Hydrographicas data till vitt-vatten utanför 3m kurvan. Då skulle det se snyggare ut. (min kommentar).

Jag provade åter igen med Lighthouse-korten och ändrade djupkurvornas färgsättning. Då kan jag få Hydrographicas ytor att bli mörkblå 0-2 och ljusblå 2-3m.

Men, och det är viktigt, då tappar man ljusblå nyanser för djup 3-6m vilket kan innebära att man missar ett område med tex 3,2m ute på stora vatten. I grov sjögång vill jag i alla fall undvika att segla över ett sådant områdeL

Jag har lagt upp ett litet filmklipp där man kan se detta och skillnaderna mellan Lighthouse och Navionics.
Du får själv avgöra vad som är bra eller dåligt. Lighthouse eller Navionics. Allt jag har provat är gjort i en Raymarine Axiom 12″ RV från 2018, uppdaterad med den senaste programvaran från Raymarine.

Med denna information gör jag nu uppehåll i min rapportering om detta!

Nya kistbänkslock del-3

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

söndag

När limningen härdat så var det dags för nåtning. Då limningen inte blivit helt perfekt så justerade jag spåren genom att fräsa med en 4mm fräs

Då såg det ut så här. Man kan se en skarv på några ställen men det var för att spara på materialet. Där skall styrbords toft delas då den är i tre delar.

Innan nåtning så tejpade jag mellan spåren för att få lite mindre att skrapa och slipa bort senare.

Jag har sedan jag renoverade däcket en elektrisk fogspruta, Milwauke, som är väldigt bekväm att använda. Det går att använda både ”korv” och patron. Nåtmassan jag använder är Biltemas och innan nåtning så målar man primer i spåren för bästa vidhäftning.

Så här såg det ut efter nåtning

När jag nåtade så passade jag på att hjälpa en seglarkompis att nåta om ett par teaksatser till en Contrast 33 som inte vart monterade då han byggde båten. För 40 år sedan! Nu skall det bli extra fint på sargkanterna på den till våren.

Sedan skrapade jag bort överflöd och därefter slipade jag med både bandslip och rondell,

Båda teaktofterna var gjorda någon centimeter bredare och även längre. Jag placerade den nya teaken uppe på de gamla bitarna ock körde av vissa kanter med en kopieringsfräs. Därefter rundade jag av kanterna med en avrundningsfräs. Styrbordstoftens teak delades i de tre delar den består av. En liten bit längst fram, därefter locket till kistbänken och akterut locket över det lilla facket.

Alla kanter där det fanns synlig plywood förslöts med förtjockad epoxi. Jag hade för detta skaffat infärgning i brunt men det gav inte något bättre resultat. När kanterna härdat monterade jag några tunna lister på undersidan som det var gjort ursprungligen på babords toft som ligger direkt mot plasten. Dessa lister fick jag senare hyvla till rätt tjocklek för att toften skulle ligga plant mot underlaget.

När jag kommit så långt var det dags att åka ner till båten för att prova att allt var rätt, vilket det måste vara eftersom de är exakta kopior av originalen. Men gångjärnen skulle skruvas fast och där vill jag inte chansa att kopiera de gamla hålen.

Allt vart rätt utom ett av beslagen för låsning som kom några millimeter fel. Som tur var på undersidan på babordstoften som man aldrig lyfter på. Hålen får fyllas igen med Epoxi och nya hål borras på rätt ställe.

Allt skruvades loss för att tas hem för en sista puts med finare papper. Jag tänkte även fernissa undersidan på styrbordstoften och den korta främre biten på babordssidan. Dessa två ligger direkt mot plasten med den tunna listen som distans och blir lätt fuktskadade. Här var jag lite tveksam men rådgjorde med seglarkompis i annan 35;a och vi kom fram till att det nog är bra.

Nya kistbänkslock del-2

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

söndag

Sågning

För att utnyttja teakplankorna optimalt gick det inte att göra dimensionerna exakt som tidigare. På de gamla locken var alla lister lika breda ca 56mm. För att få en uppfattning om hur jag bäst skulle utnyttja materialet gjorde jag en ritning i CAD;en. Ett sågschema. Plankan att utgå från var 105 x 34 mm
1. såga av en bit på 45mm. 2-3. klyv dessa till 3 st på 9,3mm som sedan hyvlas ned så alla får samma tjocklek, drygt 8mm.
4-5. Såga av ytterligare en 45×9,4 Sist sågas en 55×18 kantbit. Klingan i min såg tar 3mm i snitten

Ur plywooden sågas bänklockets profil ut minus 15mm där det skall vara kantlist.

 

Sedan börjar jag med att göra kantlisterna

Mäter upp vinklar i hörnen och delar med 2

Listerna sågas med en gammal hederlig geirsåg efter de vinklar jag mätt upp

Jag lägger inget mellanrum i fogarna för nåt då jag i stället kommer att fräsa dessa spår med en 4mm pinn-fräs

När alla kantlister är klara så limmar jag dem med epoxi

Därefter börjar jag att såga till de lite smalare bitarna innanför kantlisterna. Jag har små passbitar som är 4mm tjocka som distanser för nåten

På BB sida limmar jag hälften först men senare på SB-sidan limmade jag alla på en gång

Nästa steg blir nåtning

 

 

 

Nya kistbänkslock del-1

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

lördag

Har Rosättra fuskat?

Jag har både rengjort med såpa och slipat på tofterna i sittbrunnen. Vid senaste, försiktiga, slipning så såg tofterna plötsligt konstiga ut. Med missfärgning.

Det visade sig att tofterna är gjorda av plywood och inte homogen teak. Fusk? Eller så gjorde man så 1991. Båten är ju faktiskt 30 år och allt håller inte för evigt. Inte ens om det är tillverkat av Rosättra.

Nåväl. Nu var det bara att bita i det sura äpplet och försöka komma på hur de var gjorda för att se hur de kan snyggas till.

Det visade sig att det är en plywoodskiva som klätts med en homogen teakbit i framkant. Sedan är skivan spårad och spåren fyllda med nåt. Kanterna på plywooden är sedan målade med brun topcoat som försegling.

Jag bestämde mig för att göra nya tofter. I alla fall byta ut den skadade. Jag bestämde mig för att göra en variant av de nuvarande där jag lägger homogen teak på en plywood. 9mm plywood och därpå 9mm teakribbor. Limmade med epoxi borde de bli tillräckligt styva. Och så nåt emellan listerna.

Så jag började leta teak. Inte lätt att få tag i här i Stockholm. I Göteborg finns Calexico wood https://calexicowood.se. Vid samtal med dem så fattade jag som att man inte kunde få handla direkt av dem som privatperson men kunde få handla genom Fredrikssons Trä i Stockholm. När jag slutligen fick offert på det jag behövde så tillkom frakt till min hemadress med 1.600:- Inte som jag förstått från början. Notan skulle sluta på drygt 9.000:- för teak och plywood. Då var det material till de längsgående tofterna.

Jag avvaktade med den offerten och sökte vidare. På Blocket hittade jag en som sålde teakplankor i Örebro. 35x100x2500mm till bra pris. Teaken var från 1990 vilket borde matcha Amerona som byggdes 1991.

Detta var ett bättre alternativ en Calexico. Så jag planerade för en resa till Örebro på fredagen, vilket vart den värsta dagen vädermässigt så här långt i höst. Underkylt regn/snö och 0ºC. Resan gick trots det bra och jag köpte 4st plank som jag tror kan räcka till hela sittbrunnen. Plywooden köpte jag någon dag senare på SeaSea i Segeltorp. 9mm mahognyplywood. Nu var kostnaderna uppe i 5.900:-

Jag klöv upp den första plankan i två lika delar 35×48 Sedan hyvlade jag dessa till 35×46. Jag sågade också upp en bredare bit ca 19×57 som skall bli till den bredare ramen i ytterkant.
35×46 sågade jag sedan ner till 3st 9,5×46 och hyvlade ner till 9×46. Då har jag 19×57 till ytterkanten som plywooden skall fällas in i och 9×46 till de inre.

tisdag

I dag skruvade jag bort tofterna och tog hem till garaget för att malla av på plywooden.

Service av Furlex-rullen

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Kan man säga att när båten är täckt, färdig och vinterkonserverad, då börjar nästa säsong 2022 🙂

I samband med avmastningen så upptäckte en seglarkompis att det var repor i förstagsprofilen. -”Det är nog från mastkranen” sa jag. Men vid närmare kontroll så upptäckte vi att det var repor symmetriskt på båda sidor av profilen. Och på två olika höjder. Det vi kom fram till var att det måste vara från toppsvirveln. Den hamnar på olika höjd beroende på vilken fock jag har.

Reporna sammanfaller med två skruvar som finns i toppsvirveln.

Jag plockar bort toppsvirvel och den nedre svirveln där trumman sitter och tar hem allt till förrådet.

Börjar med att plocka isär toppsvirveln, vilket visar sig inte vara så enkelt. De två skruvarna snurrar bara, utan att lossna. Det visar sig när jag tittar på en ritning att det finns två infällda muttrar innanför som ligger i ett fyrkantigt uttag. På bilden som är från en Furlex 200S är det ritat en 6-kants-mutter

Efter att ha värmt skruven med en låga och sedan stuckit in en smal syl i kanten som mothåll, så lyckades jag få dem att släppa. Muttern hade alltså snurrat i urtaget i plasten.

Jag tillverkade två nya muttrar som var lite tjockare och 1mm större i sidorna för att de skulle sitta bättre
.

När jag undersökte skruvarna så kan man inte se att de har stuckit in och repat profilen men det finns metallspån där så det kan inte vara något annat.
När jag frågade Selde’ns så var de helt ovetande och hade aldrig stött på detta tidigare. Jag kapade skruvarna från 12mm till 10mm.

När plastdetaljen var borttagen så var det inte så svårt att plocka isär lagren. Man lossar först låsringen och tar bort två brickor. Därefter tar man försiktigt bort alla kulor.


När jag senare gav mig på den nedre svirveln vart jag osäker på om jag skulle klara av att ta isär den. Eller rättare, att få ihop den.
Jag försökte tvätta lagren utan att ta isär något, men insåg att det inte skulle gå så bra.

Så jag tog försiktigt isär bit för bit. För att ha någon referens för återmonteringen så filmade jag allt. Det vart till slut filmen nedan.

Skadan i profilen skall jag försöka att slipa av och kanske spackla i någon form av epoxi i repan.
Men det får bli när det är lite varmare.

Justering av aktre ankarspel

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Det började med att jag skulle återmontera den tråd som man lindar runt ankarlinan för att få sensorn till automatiskt stopp att aktiveras. Då ankarspelet som är ett Lewmar 2000 levererades så medföljde en bit koppartråd. Med tiden blir den nött, förstörd och lossnar.

Jag läste på lite om olika materials förmåga att påverka en induktiv givare. Detta tog jag ur en tabell för induktiva givare och beskriver (enkelt) avståndet för olika metaller till givaren. Oavsett värdets storhet så ser man att Rostfritt Stål är bättre än koppar och mässing. D.v.s klarar ett större avstånd till givaren.

Kromnickel  Sn x 0,90
Rostfritt stål  Sn x 0,85
Mässing  Sn x 0,50
Aluminium Sn x 0,45
Koppar  Sn x 0,40

Så slutsatsen vart att jag skulle hitta rostfri tråd i lämplig diameter. Biltema så klart. Eller Clas Ohlson. Den som Biltema hade passade bra. Fanns tyvärr bara i 25m längd men den kanske kommer till användning för något mer.

Jag sänkte ned ankaret så att det hängde strax under vattenytan och ritade ett tusch-streck på linan ungefär vid givaren. När jag nu hade lindat på några varv av tråden runt ankarlinan var det dags att prova. Givaren reagerade inte och när jag kröp ner i facket bak så såg jag att den låg långt från linan. När jag satt där och justerade givaren så kom jag att tänka på ett tips jag fått av generalagenten om montering av spelet. Det skall vara ett visst mått av ”fall” från ankarspelet ner till botten av lådan där linan samlas upp. Det är ibland svårt att uppnå. I mitt fall så skulle motor och kablar gå att sätta högre upp för att uppnå det, men då passar inte fästet på insidan av akterspegeln.

Jag provade ändå att sätta den så högt upp som möjligt. Det var tungt att sitta där i facket och balansera allt då övre bulten skulle i så jag delade motor och linhjul. Nu såg jag att det skulle kunna gå att sätta den så här om man kunde göra om eller komplettera fästet.

Jag åkte hem till förrådet och letade i ”rostfria-lådan” och hittade en kraftig rostfri plåtbit. Kapade med vinkelkapen, borrade två hål och åkte sedan till baks till båten.
Väl på plats kunde jag märka ut för det tredje hålet och även borra det.

Plåtbiten är mycket kraftig. Ca 6mm tjock. Nu kom motorn betydligt högre och linan fick bättre fall ner i stuvfacket.

Därefter kunde jag återmontera motorn. Nu i en ny vinkel så den kom undan lite bättre i facket.

När linan matades i så såg jag att den låg mot skrov och beslag i överkant.

Kunde man trycka ner linan lite innan den går in i kabilaret? Jag tittade vad Benns hade för lösa trissor och hittade en bred som var till en genuatravare. Tillverkade ett fäste i rostfritt och monterade denna ovan linan mot skrovflänsen med 4 plåtskruv.

Så här såg det ut med rullen på plats

Jag provade att köra linan ut och in för att testa att spelet skulle stoppa då RF-tråden passerade. Det fungerade ibland och ibland inte. Nu hade inte givaren riktigt rätt vinkel mot linan så jag gjorde två små träkilar med 10º vinkel och ett 20mm hål. Nu gick det att justera givaren till lämplig höjd.

Vid ankring i hamnar de följande dagarna så har det fungerat och ankaret har stannat strax under vattenytan. Jag lindade på ytterligare en omgång med tråd som ett första stopp då ankaret är 1,5m under ytan som en extra säkerhet.

Laddning av LiFePo4

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Under semestern fungerade Lithiumbatterierna bra. Ibland stängde BMS;en av pga för hög cell-spänning. Gränsen var satt till 3,65V. Vilket blir 14,6V. Generatorn laddade direkt mot både startbatteri och Li-cellerna. Mellan dessa satt ett BEP skiljerelä. Skiljereläet känner spänningen på båda sidor vilket gjorde att relät låg till nästan jämnt då Li-cellerna oftast ligger på 13,2V.
Därför hade jag använt möjligheten att endast aktivera reläet då motorns nyckel är till.
Jag funderade på att åter koppla in min Sterling Alternator-to-Battery-charger. Den kopplas mellan generatorn och batterierna. En ingång och två utgångar. Generator in och Stertbatteri och förbrukarbatterier. Den ger mycket mer laddning genom att ”lura” generatorn att batterierna är djupt urladdade. Därmed laddar generatorn mycket mer som laddaren sedan gör om till ”smart” laddning i flera steg.

Anledningen att jag inte använde den från början var att det fanns en risk att överbelasta generatorn.
Efter semestern så provade jag ändå att koppla in den eftersom den i alla fall har en viss intelligens som generatorn saknar.
Jag installerade den i stuvfacket styrbord om motorn. Detta för att enklare kunna koppla tempsensorn på generatorn som ett extra skydd.
Allt verkade fungera bra då jag åkte ut för en vecka i skärgården. När vi åkte från Harö efter att ha legat två dagar utan laddning så laddade det med ca85A. Bra! Då blir batterierna snabbt laddade. Vi gick för motor mot Stavsnäs där Ewa skulle hoppa av. Plötsligt blir hela båten strömlös. Allt slocknar!

Jag förstår genast att det är BMS;en som kopplat från förbrukarna. Men varför?

Efter två minuter kopplas allt in igen

Jag kollar i appen och ser att det finns ett felmeddelande om hög temperatur. En cell har passerat 45° C. Och där finns en gräns. Både laddning och förbrukare kopplas ifrån.

Jag ställer upp gränsen till 50° C för att få större marginal.  Följande dagar provar jag olika laddprofiler på A2Bc. När jag lämnar Fifong för motor händer samma igen.
Efter mycket googlande och ha läst flera artiklar så har jag förstått att den bästa/säkraste laddningen får man med en Battery-To-Battery Charger. Den bästa är enligt flera den från Sterling. Den finns i två modeller BB1230 och BB1260. De kan ta 30 alternativt 60A från batteriet som matar laddaren. Och kan ladda med ca 25 / 50A.
Man kopplar som vanligt generatorn till Startbatteriet. Sedan kopplas BB1260 mellan start och förbrukarbatterierna. När motorn laddar startbatteriet startar automatiskt laddaren och laddar förbrukarna enligt vald profil. Det finns nio profiler plus Custom.

Jag beställer en sådan i 60A version från Busse-Yachtshop i tyskland. De hade bästa pris vad jag kunde hitta. Beställde på onsdagen och paketet kom vid lunchtid på fredagen. Snabbt!

Jag fick nu ta bort den endast två veckor gamla installationen. Koppla in generator och startbatteri som vanligt och sedan montera den nya BB1260 i facket bredvid batterilådan.

Det får bli ovanpå invertern med stark kardborre.

Det levereras också med en tempsensor (Den gula) som skall sitta på batteriets minus-pol.

Efter uppstart så går jag in i Setup och väljer LiFePo4 som profil. Sedan provstartar jag motorn. Trots att cellerna är över 90% så laddar det initialt med >50A. Bra. Temperaturen stiger nu inte lika mycket som tidigare.

Detta verkar så här långt vara rätt lösning för att ladda Lithiumbatterier. Kommande helg får jag testa lite mer.

En mycket bra artikel om laddning av Lithium och då med denna laddare
finns på: Marine How To

Ljud eller O-ljud

Skrevs den av — 2 kommentarer ↓

.
söndag

Under sommaren har ett missljud ökat från nya motorn. Det har låtit som ett ”skramlande” ljud som inte gått att härleda.

Arken teknik ordnade med ett par mjukare motorkuddar som jag bytte för några veckor sedan.

Bytet gick på en timme. Motorn hängdes upp i en talja och motorkudde och fästet i motorblocket lossades

Allt återmonterades med samma höjd på motorkuddarna som tidigare

Trotts detta så fanns en skramlande ljud kvar. Mera markant med växeln i och drivning framåt.

Vid motorinstallationen så monterade jag aldrig gummidamasken som sitter runt drevet i botten på båten. Jag gjorde i stället som tidigare att jag plastade två skivor i glasfiber, formade efter drevet med 7mm spalt och laminerade fast i botten. Sedan spacklade jag kanterna. Så hade jag på förra motorn och slapp på så sätt oroa mig för att gummit till slut lossnar.

I slutet på semestern misstänkte jag att spalten var för liten och att drevet helt enkelt nuddade kanten. Jag dök ner med en 5mm borr och den gick inte att få in mellan drev och plastkant!

Det här kunde vara anledningen till detta missljud. För att bekräfta mina misstankar före säsongens slut så bestämde jag mig för att ta upp båten och kolla detta före den ordinarie upptagningen. Med goda klubbkompisar ordnades traktor och vagn fram i dag. Traktorn hade svårt att komma upp från rampen då den var ”slipprig” men till slut stod båten på land.

Och Ja! Det var som jag trodde. Avståndet mellan drev och plastkant var som minst ca 3mm.

Jag hade förberett med en mängd verktyg och maskiner för alla eventualiteter. Så fram med dremeln och kapskiva.

Och sedan slipstift

Därefter limmade vi dit den avsedda gummi damasken med kontaktlim efter slipning och tvätt med aceton.

Efter en stunds torktid så var det åter dags att sjösätta. Traktorföraren kände att det var ganska vingligt med masten på och den lilla vagnen så han hade ställt båten i en liten udda pose.

Efter sjösättning var vi mycket spända på utfallet. Jag startade. Och lyssnade!

Vilken skillnad. Inget skrammel!

Efter att ha städat undan verktyg, parkerat traktor och vagn och låst grindarna, gav vi oss ut på en provtur Ewa och jag. Ewa säger direkt -”Vilken skillnad. Nu är det ju nästan helt tyst”.

En lyckad söndag. Nu väntar en vecka i skärgården med deltagande i Linjettförbundets 32;års jubileum på Harö.

”Lura” din Isotherm ASU

Skrevs den av — 8 kommentarer ↓

.
måndag

Efter installationen av Lithiumbatterier uppstod ett nytt fenomen. Kanske inte en nackdel men det skapade lite högre strömförbrukning. Nämligen att vår kyl, en Isotherm med ASU-funktion började gå på nedfrysning mest hela tiden. Detta för att Lithiumbatterierna oftast ligger på en spänning runt 13,3-13,4V.

Isothermen skall ju ha den smarta funktionen att när man har laddning, dvs. gott om ström, så skall kylpaketet frysas ner extra mycket för att sedan leverera kyla långt efter motorn stoppats.

Det vart i alla fall väldigt kallt i boxen. Så kallt att tom ölen frös. -”För låg alkoholhalt”, sa en kompis.

Läste lite olika forum på nätet där några hävdade att det fanns potentiometrar i styrboxen som kunde trimmas om. Detta var inget som generalagenten Thermoprodukter kunde bekräfta. I stället rekommenderade man deras nya kylaggregat som inte lägre heter ASU (Automatic Speed Upp) utan nu ITC (Intelligent Temperature Control). För ca 11.000:-

Exakt vilken teknik man nu använder har jag inte satt mig in i men de skall vara anpassade för Lihiumbatterier. Det fanns ingen anledning att byta för detta. Alternativet är att köra på läge manuell i så fall.

Men ASU har tidigare spart ström. Så här är beskrivningen på ASU-funktionen:

I läge ”NORMAL • AUTO”:
Gröna lampan tänds omgående och visar att ström är tillkopplad och följande kylprogram kopplas in:
– Då motorn går och spänningen i elsystemet, mätt vid kylkompressorns elektronikdel, är över 13,2 (26,4) volt startar kompressorn och arbetar för att frysa ner och ”ladda” kylmagasinet. Kompressorn startar inom 30 sekunder och går till en början på lågvarv med gul lampa ”Economy” tänd. Efter ca. 30 sekunder varvar kompressorn upp 75 % och röd ”Freeze” lampa tänds.

Jag lade mer energi på att klura ut en lösning till nuvarande kyl. Om man kunde sänka spänningen något till kylen men ändå få en höjning över tröskelvärdet då motorn går, så kanske det kunde vara en lösning? Kunde man bygga någon egen elektronik som fattar när motorn går?
Men man vill ju även ha den automatiken med landström inkopplad eller då solpanelerna laddar mycket.

Till slut kom jag på det. Trodde jag! Man sätter en diod i serie med pluskabeln. En diod sänker spänningen med ca 0,7 V. Men kommer man då över tröskel-värdet då motorn startas?

Men en så kallad Shottky-diod sänker spänningen med 0,3-0,5V lite beroende på typ.

Efter lite letande hittar jag följande diod

VISHAY – VT2045BP-M3/4W – Schottky-likriktare, 45 V, 20 A

https://se.rs-online.com/web/p/schottky-diodes-rectifiers/1452153/

Tyvärr var frakten mer än 10x priset för dioden, så jag letade vidare. Hittade den även på Farnell i England. Som inte säljer till privatpersoner 🙁 . Men hänvisade till: https://komponentshoppen.se Som hade bra priser. Så jag beställde 2st för 21:-/st.

Kapseln är av typen TO220 vilket betyder att den har en metall-fläns med hål för att montera mot kylfläns.

 

Den klarar 20A för att kylen kan dra 15A i startögonblicket. Efter några dagar kom paketet och jag monterade den på en liten aluminium-plåt, lödde på två kablar, stripade dessa och satte på två kabelskor.

Ner till båten för att testa. Kylen var på och röda dioden lyste för nedfrysning. Trots att det var mulet och ingen laddning från solpanelerna fanns. Batterierna höll 13,3V. Stängde av kylen, drog ur plus-kabeln från styrboxen och kopplade in dioden i serie.

Startade kylen i läge auto och väntade. Inget frysläge. Gick ut och startade motorn och efter ca 1 minut så tände den röda lysdioden för ”nedfrysning”.

Kommande helgen så hade vi lite sol och bra laddning från solpanelerna och även då gick den på frys kortare stunder.

Nu hade jag åter den automatiska funktionen som ASU skall ge. Till en kostnad under 100:-

Kan man säga att jag sparade 11.000:- ??? 🙂

 

Vattenbrist

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
fredag

Sista ”semesterdagen”. I alla fall för Ewa. Vi skall ta en kort etapp från Slandö Kalv till vår klubbhamn Norrsundet. Vi får fin segling och rundar Adelsö i slör. Vid Skeppsbackasundet möter vi en av ”Grusbåtarna” som kör stenkross från Förbifart Stockholm till Löten. Det blir ett bra tillfälle att smitta ur farleden och in i lä bakom en udde för att rulla in och ta ner storen. Det är bara ”runt hörnet” till vår klubbvik.

När storen är vikt så startar vi motorn. Det låter mycket i avgasröret och komme inget vatten!? Efter lite kontroll av sjövattenfilter och okulärbesitktning i motorrummet så bestämmer vi att segla in till bryggan.

Vi fendrar av och hänger även ut en stävfender. När vi rundar udden så ser vi att det finns plats på utsidan av bryggan med boj i aktern. Efter att ha lagt till börjar felsökning på motorn.

Jag stänger kylvatenkranen på drevet och provstarter motorn samtidigt som jag häller ner vatten i filtret. Den suger ingenting. Då skruvar jag av locket på vattenpumpen. Impellern har bara två av sex vingar kvar!?

Men var finns de andra fyra vingarna?

Sjövattnet har följande väg: Från kranen i drevet- till vattenfiltret – vattenpumpen – vakumventilen och sedan in i motorn.

Jag ringer till Patrik på Arken Teknik som är generalagent för Lombardini och får omedelbart svar: Där slangen går in i motorn sitter värmeväxlaren. Längre än dit kan inte impeller-vingarna komma.

Jag lossar slangarna från pumpen och returen från vakumventilen och blåser kraftigt bakvägen i systemet. Utkommer två av vingarna med en skvätt vatten. Efter att ha tittat runt i motorrummet så hittar jag den tredje vingen. Nu återstår den sista. Ewa och jag hjälps åt att kontrollera vakumventilen och slangarna samt kontrollerar i motorrummet om vi kan hitta den sista biten.

När vi med en ståltråd petar in i slanganslutningen in mot värmeväxlaren så ser jag den sista gummibiten. Efter en stunds petande så kan man se ena hörnan av gummit. Jag tar en lång segel-nål och sticker in i gummit som fastnar i nålen. Sedan lirkar jag försiktigt med nålen och till slut kommer den sista gummibiten ut.

Så nu har vi hittat alla fyra vingarna.

Lite märkligt att på en ny motor, som nu gått 85 timmat, impellern går sönder. Patrik förklarar att originalimpellern kan vara levererad långt till baks och legat i lager länge. Och helt enkelt torkat och åldrats.

Nu plockar jag fram reservimpellern som jag köpte i samband med motorbytet. Pumpen är en standard ”Jonson-pump”. I förpackningen finns impellern, två olika packningar och en förpackning med glycerin för insmörjning av impeller och impellerhus. Även en detaljerad monteringsanvisning. Efter rengöring av ytorna med en skotchbright duk och återmontering av impeller och lock och ny packning. Så är det bara två slangar kvar att montera. Vi provstarter och kontrollerar läckage. Tätt! Städar och torkar upp vatten i motorrummet.

Jag hade ju hoppats på en lugn eftermiddag med bad och relaxa. Men nu är jag både svettig och trött. När jag skall bada så kommer ett regnväder med åska. Efter 20 minuters väntan så har regnet dragit bort. Bad, kall öl och sedan middag som Ewa ordnat.

Vi äter i ruffen medan nästa regn drar förbi.

Slutet gått allting gått!

Vi får en trevlig kväll på bryggan med andra klubbkompisar.

Batteribyte

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

fredag

Våren har bjudit på en hel del seglingar. Alla i Mälaren. Jag gjorde bla en solosegling en knapp vecka. Numera är jag ”fri-herre” och har fått mer tid till allt. Vattnet har blivit mellan 20 och 23 grader och det redan några veckor efter Midsommar.

Midsommar firades med seglarkompisar. All i vår ålder och nu fullt vaccinerade mot Corona-virus.

Ett diesel-läckage och ett slirande ankarspel har gäckat oss. Båda är avhjälpta tror vi. Dieselläckaget trodde jag först kom från det extra-filter som jag skrev om tidigare. Jag gjorde en ny tätning med Permatex men det fanns diesel under motorn ändå. Så jag tog bort filtret. I onödan skulle det visa sig.

Vi lindade toalettpapper runt varenda anslutning och då visade det sig vara en returledning på motorn. Byte till en mindre slangklämma som kunde dras åt ordentligt verkar ha hjälpt.

Ankarspelet

Linan på ankarspelet slirar ofta på samma ställe. Jag kan inte se något anmärkningsvärt slitage. Jag tvättar hela linan med högtryckstvätt men det hjälpte inte. Linan är en blyad Roblon 14mm som bara är två år gammal. Den borde fungera längre. Förra helgen beslöt jag att prova att vända på den. Det knepiga är att det är ett splitsat kaus i änden.

Jag gjorde i stället så att jag knöt fast linan med en fallknop. Men först fick jag ta ut innerhöljet där den inre kärnan har bly inuti sig. Det är tre bly-flätor. Små blybitar som är fästa på ett snöre och sedan överdragna med en plastslang. Jag drog ur 30cm av blyflätorna och kapade dessa. Nu hade jag en ände som är som en vanlig flätad lina. Sedan en knop i schackeln.

Vi har provat några ankringar och då fungerade det. Sedan har jag fått lite goda råd av generalagenten för Lewmar, Comstedt, om linval och justering av vinkeln på ankarspelet.

Batterier

Rubriken säger ”Batteribyte”. Vi har bytt till Lithium-batterier. Närmare bestämt LiFePo4. Jag skall inte göra någon längre utläggning om hur de fungerar för det finns så många andra sidor som beskriver. Jag har fått flera goda råd från en annan Linjett-seglare som bloggar om ”Helena”. Han har mycket goda kunskaper om detta.

Jag valde en annan typ av batterier, 4st 200Ah Lishen lösa celler köpta via Ali Express men levererade från Polen på 5 dagar.

BMS vart 123Smart BMS köpt från GWL i Tjeckien. De hade snabbast leverans.
Beställde och betalade på lördagen, fick mail om leverans på måndagen och Fedex levererade till dörren på torsdagen. Snabbt!

 

De fick också leverera en bistabil kontaktor, 123Smart

Enkelt förklarat så är skillnaden mot blybatterier följande:

  • Går att utnyttja större delen av kapaciteten. Jag har tänkt nyttja 80-90% mot blybatteriernas 50%
  • Lättare och mindre
  • Laddas mycket fortare. Bra för segelbåtar som bara använder motorn korta stunder
  • Måste ha en BMS (Battery Management System) antingen inbyggd i batteriet (Plug-In-Batteri) eller löst monterad på eller vid sidan om cellerna
    • För att övervaka cellspänning över/underladdning
    • Övervakar Temperatur. Övertemp eller kyla.
  • All laddning och all förbrukning delas och kopplas via någon brytande funktion. I mitt fall kontaktorn. BMS;en styr kontaktorn och stänger av laddning eller förbrukning vid behov som skydd för cellerna.

Lite bra länkar finns här

I Amerona har det funnits 6 batterier. Ett startbatteri och 5x80Ah förbrukar-bank i två batterilådor. En om styrbord, den ursprungliga och en extra om babord.
 

De nya cellerna är betydligt mindre. Nedan ser man skillnaden mellan 2 x 80Ah Tudor och 200Ah Lithium

Alla 4 cellerna monterade i SB batterilåda. Fastsättningen har jag plankat direkt från Linjett 35 Helena. Varför uppfinna hjulet på nytt?

Med BMS och lite kringutrustning monterad ser det ut så här.

Och med ett plexiglasskydd ovan.

Sammanfattningsvis så här långt kan man konstatera:

  • Priserna sjunker stadigt. Behöver du nya batterier nu – köp Lithium annars vänta lite.
  • Det blir billigare att bygga sitt eget system mot att köpa ett färdigt ”Plug-in” batteri. I vissa fall halva priset. Detta fodrar en del kunskaper och mer eget arbete.

Extra Batterilåda

Efter driftsättning och prov en helg, med gott resultat, kunde batterierna på BB-sidan demonteras och batterilådan skrotas. Detta för att utöka stuvutrymmet.

När lådan rivits återstod att snygga till. De som monterat lådan, troligen Rosättra har tvingats ta ur i plasten för att få plats. Inre plastskikt och distansmaterial var borttaget.

Detta spacklade jag med en blandning av polyester, high density filler och glasfiber-filler.

och sedan återställde jag skottet.

Batterikablarna mellan SB och BB var omöjliga att dra ur. Troligen sitter de fast i polyuretanskum som finns i balken där bordsbenet sitter infäst, så de får vara kvar, nerpetade under basinredet.

Och slutligen målade jag med Toplack två lager.

Tre veckor efter sjösättning

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
lördag

Nu har vi varit i sjön i tre veckor och det har hänt en hel del

Propeller

På sjösättningsdagen 26/4 hade jag några saker på kom-ihåg-listan

  • Montera propellern
  • Stäng alla kranar
  • Provstarta motorn
  • Fendrar och linor

När jag började med propellern så passade inte navet på nya drevet. Jo det passade men muttern drog inte så att det vart stumt. Navet kunde röra sig axiellt lite grann. Det behövdes en bricka under muttern. Snabbt hem till förrådet och ingen bricka jag hade passade så jag fick modifiera den som var närmast rätt.

Tillbaks till båten så löste brickan detta och propellern var på plats. De andra punkterna hanns med och snart kom traktorn och det vart min tur. Allt gick bra.

Diesel

Båten var tät och motorn startade. För att stanna efter 10 sekunder. Nytt försök. Men den gick bara några sekunder och sedan stopp. Jag kollade alla installationer men hittade inte felet. Efter ett samtal till Patrik på Arken teknik kom det fram att jag åter hade förväxlat sugslangen för diesel och returen till tanken. Samma som i min RB111. Detta tog ett par timmar att konstatera och att rätta till. Nu gick den som den skulle.

När jag skulle gå upp och ta rätt på täcknings- och pallnings-material så slog det mig att jag inte monterat låsskruven med vikbricka på propellermuttern. Jag fick boka ny upptagning med traktorföraren. På lördagen efter alla sjösättningar.

Redan på valborgsmässoaftonen, torsdag, så kunde jag få komma upp. Efter 10 minuters skruvande var det åter dags att sjösätta. Nu med en extra M8, låsvätska och vikbricka. Någon dag senare mastade jag på med en klubbkompis. Nu upptäckte jag vatten i motorrummet. Vi torkade bort allt vatten och dagen efter var det torrt. Det var väl något gammalt som runnit fram när båten kom i sjön. Det visade sig senare att det droppade från en avgasklammer.

Någon dag senare fyllde vi på med allt som vi brukar ha ombord. På slutet av dagen som hade varit solig och vindstilla skulle vi slutligen sätta på storseglet. Då fick vi 8m/s rakt i aktern. Vi lämnade hamnen med storen halvt ditsatt och sökte lä bakom en ö ner mot Drottningholm.

Ankarspelet

Nu ville inte stävankaret åka ut. Ankarspelet ville inte snurra åt något håll. Efter att ha kört lite ner och upp så löpte det ut. Storen kom på plats och vi åkte hem för motor. Testade lite olika varvtal och allt med motorn verkade bra. Dagen efter skulle jag köra ut ankaret i hamnen och det var tvärnit. Gick inte att rubba åt något håll. Jag demonterade hela spelet och tog hem det. När jag plockade isär så hittade jag en liten metallbit i fettet och efter mera demontering av olika drev och axlar så hittade jag ett ”mellan-drev” med en speciell låsfunktion. Där var det gängpaj, skadat lager och två trasiga brickor. Jag reparerade de skadade delarna så gott det gick, tillverkade två brickor med rätt mått. Den ena som var nylon fick göras av en bit skärbräda. Det var vad jag hade.

Jag bestämde ändå att detta mellandrev behövde bytas ut. Det består av flera delar. Se bilder

Det fanns på generalagentens sida, Comstedt, men fanns inte i lager. Jag hittade till slut delarna som ett kit på amerikanska Defender. Med snabbfrakt 2 dagar skulle priset bli detsamma som på Comstedt. Efter lite förvecklingar med adressen hem som innehåller åäö så kom paketet på 4 dagar. Jag hade då monterat till baks ankarspelet med mina reparationer och mellandrevet skall bytas senare.

Första övernattning

Nu var det fredag 7 maj och det var dags för första övernattning. Vi sov i båten kvar i hemmahamnen för att sticka i väg nästa morgon. Vi hade en hel del att fixa med under fredagkvällen. Det tar en stund på våren innan alla saker kommer på sin rätta plats.

Lördag morgon var fin med vindar runt 3 m/s men riktningen var kryss till vår uthamn Norrsundet en bit upp i Mälaren. En seglarkompis stack iväg strax före så vi fick någon att segla i mot. Vinden vred fram och till baks 90º. Enligt väderprognoserna och nuvarande vindriktning så skulle det blåsa rakt in i vår klubbvik. Vi seglade därför vidare till ”Prickviken” (Namnet för att det står så många prickar där) och svajankrade i lä i väntan på eftermiddagens vindvrid. Efter någon timme kom regn och 12 m/s så de som redan låg i Norrsundet fick det stökigt.

Efter regn kommer sol och vi kunde göra en kort förflyttning till bryggan i Norrsundet. Nu var vinden syd.

Värmaren

Under natten vart det kallt! I båten var det bara 18º trots att värmarreglaget stod på 21º. Vi höjde under kvällen till både 22, 23 och 24. Värmaren gick upp korta perioder men envisades att gå på lägsta och temperaturen var kvar på 18º Inga felkoder! När det var sovdags ställde vi reglaget på 26º. Jag vaknade vid 4-tiden och frös. Plötsligt gick värmaren på högfart och det var ett väldigt oljud på fläkten. Det har det iofs varit under vintern också men nu tyckte jag det var värre.

Låg och Googlade en stund på reservdelar till Airtronic D4. I Värsta fall kunde delarna kosta 12.000:- Och det till en 12 år gammal värmare. Njaaa. Jag somnade i alla fall och på morgonen hade vi rådslag.

Vi valde att åka för motor hem och sedan en biltur till Hjertmans för inköp av en ny värmare. Tankarna i natt var att om vi köpte en ny värmare, lika som nuvarande så hade vi eventuellt lite reservdelar för framtiden.

Nu visade det sig att Airtronic D4 kom i en helt ny version 2 2019 så utförandet var inte det samma. Vi fick byta kabelstam, reglage och pump också. Nya värmaren utlovas ha dubbla livslängden med borstlös motor. Tyst bränslepump, steglös värmereglering och nytt ”smart” reglage. Det sista vet jag inte om jag håller med om. Nu skall det tryckas och vridas för att gå in i olika menyer bara för att höja eller sänka temperaturen.

Vi fortsatte på söndagen med att demontera den gamla värmaren och jag slutförde allt under måndagen. Gissar att det tog 8 timmar att få allt klart. Men oj vilken bra värme det vart. Så hett i första utblåset så man inte kan hålla handen där. Och mycket tystare än den gamla. Om tiden räcker till så kanske jag servar den gamla och överlåter den till Ewas barn som köpt motorbåt.

Laddning från motorn

Nu vart det ny långhelg och Ewa var ledig torsdag till söndag med halv-dag på onsdagen. Vi planerade för 5 dagars Mälarsegling. Vi kom i väg framåt lunch-tid på onsdagen. Fin segling till Granskär med solig avslutning i lä. På morgonen gick vi vidare under Hjulsta-bron för att kommande dagar fortsätta ner förbi Strängnäs. På morgonen hade vi -24Ah i batterierna. Inget anmärkningsvärt egentligen, men det skulle senare belysa ett väsentligt problem. Vi hittade till kvällen ett fint ställe på Skåningsholmen.

Det var lite svårt att se hur djupt det var vid stranden då vattnet här uppe är väldigt brunt. Vi stod stundtals på botten men härdade ut för att kunna grilla till kvällen. Det var ju spegelblankt och inga vågor. Till kvällen måste vattenståndet ha minskat för nu stod vi på grund utan att komma loss. Vi bestämde att lägga oss på svaj i viken bredvid inför natten. Efter lite trixande så var vi loss.

Efter ankring råkade jag kolla batteristatus och nu hade vi -28Ah. Det var ju konstigt då vi haft laddning från solpaneler och även gått för motor vid broöppning och tilläggningar..

Det visade sig att vi inte hade någon laddning från motorn! Nya motorn!!! Efter några timmars felsökning i skenet från ficklampor, vi ville inte förbruka ström i onödan innan vi hittat felet, så ger vi upp. Det fungerade inte!

På fredag morgon bestämde vi oss för att åka hem för att felsöka då vi bedömde att vi kunde få problem att vara ute tre dagar till med endast laddning från solpanelerna. Det skulle inte bli mycket sol de kommande dagarna.

Efter många timmars segling och motorgång och 40M avverkade så var vi i hamn. Under dagen hade jag fått kontakt med Patrik på Arken Teknik som ”visste” vad det var för problem. ”Motorn är målad med för mycket färg så generatorn har ingen jord-kontakt med motorblocket. Det har flera råkat ut för”.

Jag var väl lite skeptisk men efter att ha demonterat generatorn kunde jag konstatera att det stämde.

Efter en del filande på både generator och motorblock så återmonerades generatorn.

Lite förvånade så kunde vi ändå konstatera att NU LADDAR DET!

Vi sov över i båten och hade en TV-kväll. Nu nöjda med att flera saker blivit fixade.

Lördag förmiddag lite mulet och regn så vi unnade oss en sovmorgon. Senare seglade vi i fin vind upp till Norrsundet där vi träffade flera Linjettseglare. Flera modeller var representerade: 32, 33, 34, 35

Målad dekor-rand

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
måndag

Jag hade bestämt att måla dekorlinjen på överbyggnaden i år. Det var en av anledningarna till att jag satte upp båthuset igen.

Jag tejpade skyddstejp i kanterna mot det vita och mot fönster-ramarna och slipade sedan med 320-papper.

För färgen valde jag mellan De Ijssel Doubble Coat eller Epifanes polyuretan lack (sträcklack). Efter jämförelse med de olika färgkartorna så var det ingen som stämde exakt. Så ingen av färgerna hade fördel där.

Fördelen för mig var Epifanes som finns på Hjertmas nära mig i Bromma. En av färgerna på färgkartan var ganska rätt mot original-färgen. När färgen skulle inhandlas på Hjertmans så visade det sig att färgen på burkens lock skiljde helt från färgkartan. Svenska agenten HF Marine kollade av med tillverkaren i Holland vilket som var mest rätt. ”Locket” gäller!

Så då var det långt ifrån färgkartan. Jag köpte därför en burk med färgkod 850 som var mest rätt och en burk 854 som är mörkare.

Sedan blandade vi i en papp-mugg lite på känn och drog ut med fingret på befintlig färg.

Vi gissade att 1 del mörk och 2 delar ljus kunde bli bra. Inför målning så provade vi lite mer exakt med en digitalvåg att blanda just 1+2. Vi ville inte ha så komplicerat blandningsförhållande om man i framtiden skall bättra eller fortsätta att måla vattenlinje eller skrovdekor.

Före första målning täckte vi däcket med skyddsplast. Biltema hade en smart täckplast på rulle som senare skulle ha en avgörande betydelse.

Smart förpackning och lätt att applicera.

Vi började med att penselstryka och eftersläta med en skumgummipensel. Hyfsat slätt. Nästa yta tog vi som rekommenderas en skumgummiroller. Ewa sa direkt ”Det där vart mycket bättre”. Så vi fortsatte med skumgummirollrarna. Det behöver bytas efter en stund då färgen löser upp dem.

Den svåra biten var i aktern där vi inte hade någon brädgång att gå på utan jag målade från en stege. Dessutom är rören på pulpit ett hinder. Jag såg ganska snart att resultatet inte var helt perfekt. Några rinningar och sämre yta just i aktern.

Efter några dagars härdning så bestämde jag att slipa ner och måla en andra gång. Slipade nu med skotchbrite och 320 papper på rinningarna. Den fina tejpen för skarpa kanter fick sitta kvar.

Vid den andra målningen var jag själv och det skulle visa sig vara lite ”körigt”. Jag fick blanda färg flera gånger då jag blandade för lite från början och vid andra blandningen så bytte jag roller och den sög i sig  mycket färg. Ytan vart denna gång betydligt bättre och jag hade kanske fått lite mer ”känsla” för färgen.

Färgen fick hu härda några dagar innan jag började ta bort tejpen.

Nu visade det sig att den smarta täckplasten från Biltema hade en tejp som inte längre gick att ta bort. Inte utan MASSOR av tejprester. Det tog en hel dag att skrapa med en träpinne, som inte repade, och tvätta med thinner. Nu visade det sig också att på några ställen fanns tejprester från den gula skyddstejpen som jag hade vid slipning. Där hade den fina tejpen som skulle ge skarpa kanter inte slutit tätt och det fanns lite ”fransar”.

Nå väl, efter lite skrapning och tvätt av färg-kladd så såg det ganska bra ut. Där Biltema-tejpen suttit så fick jag köra lite rubbing före vaxning. Kanske vart det lite mörkare än originalet men den ursprungliga kulören är ju blekt efter 30 års sol. Vi får se det slutliga resultatet då båthuset rivs.

 

Översyn Masttoppsbeslag

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
fredag

Det började egentligen vid påmastning 2020.
Det finns ett beslag i masttoppen som skruvas fast med plåtskruv. På beslaget sitter VHF-antenn och TV-antenn.

Detta beslag tar jag bort under vintern när masten ligger i mastskjulet. Skruvhålen för plåtskruvarna har blivit sämre och sämre och skruvarna sitter inte riktigt hårt. Oroande då inget i masttoppen får lossna under säsong/segling eftersom det är svårt att åtgärda.

-Detta måste jag fixa till nästa säsong, tänkte jag.

Att gänga direkt i masten är en möjlighet men godset är inte så tjockt, men det går. Jag kom på att ”nitmuttrar” kunde vara ett alternativ.

Jag har dock ingen tång för att dra fast dessa och det kändes onödigt att köpa en för endast 4 nitar så jag provade en egen metod att expandera niten genom att mot-dra en mutter.

Detta skulle nog fungera. Jag borrade upp befintliga hål i masten till 7mm och började med de två nedre hålen. Den första gick bra. Den andra drog inte ordentligt men skulle nog fungera. När jag borrade det tredje hålet stötte jag på patrull. Det fanns något bakom som hindrade borr och nit. Masttoppsbeslaget stack ner just där och det skulle inte finnas plats för en nitmutter.

Jag tog därför bort hela masttoppsbeslaget för att finna en annan lösning. Det skulle inte ens gå att få dit en pop-nit.

Jag gick hem och funderade vidare. Nu var ju hålen redan uppborrade så vilka alternativ fanns?

Jag kom fram till att en bult med låg skalle inifrån skulle få plats men då går inte fästet att enkelt ta bort vid avmattning. OK då får fästet sitta kvar men antennerna tas bort. Det hela slutade med att jag satte två vagnsbultar i de övre hålen men popnitade de två nedre. Stabilt!

När masttoppsbeslaget var loss så var det ju lika bra att kontrollera trissorna för storfallen. Det såg ut som en ”rörsprint” satt genom hålet och lagrade trissorna. Sprinten satt inte helt i hålet på ena sidan och gick lätt att trycka ut med fingerkraft. Det visade sig när den kom ut att den spruckit på längden.

Så konstruktionen var följande: Trissorna är lagrade på ett rostfritt rör. Röret går genom trissorna och en mitt-vägg men inte genom masttoppsbeslaget. Sedan skall rörsprinten sitta genom beslaget och genom röret. Spänningen i rörsprinten skall göra att inget skall rotera förutom trissorna då. Nu såg det ut som både rörsprint och rör har roterat och hålet i masttoppsbeslaget var slitet. en ny rörsprint skulle inte sitta fast ordentligt. Rörsprinten tar således upp hela kraften från fallspänningen.

Hem igen och fundera. Jag kontaktade Selden Mast och fick svar att alla delar finns som reservdelar.

  • Rörpinne 166-516
  • Bussning 306-515
  • Trissa 504-327

Men eftersom rörpinnen inte kommer att sitta fast så fann jag en annan lösning.

Jag köpte två nya trissor 70x12x13 Vilket är 70mm i diameter, 12 mm hål (i stället för 14mm som var original) och trissans bredd är 13mm.
Till detta köpte jag en riggbult 50×12. Allt fanns på hyllan på Hjertmans.

Jag började med att borra upp hålet i mastbeslaget till 12mm från tidigare 10mm. Därefter borrade jag ett 2,2 mm hål i riggbultens ände, tvärs befintligt hål för saxpinnen. Därför att det hålet var 3,5 och för stort.

Jag klippte av ”pinnen” på en poppnit. Den var 2,2mm och knackade in den i nya hålet.

I masttoppsbeslaget borrade och filade jag två slittsar tvärs hålet

Nu fanns ett spår för den lilla sprinten som gör att riggbulten inte kan rotera utan trissorna kommer garanterat att snurra runt axeln. Riggbulten kapades i andra änden så att den blir exakt lika som bredden på masttoppsbeslaget.

Allt återmonterat och i min mening Bättre än original

Efter att ha återmonterat mastbeslaget så var allt återställt och uppdaterat.
√ Check

Teakdäck – igen?

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
lördag

Förra året gjorde jag ju en ordentlig makeover på teakdäcket. Jag fräste ny nåt och nåtade om hela däcket. Bytte ca 300 teakplugg. Behövdes då någon åtgärd i år?

Det fanns fortfarande skruvar som tittade fram och behövde tas bort och pluggas. Men… jag lät däcket vare helt obehandlat under 2020 och tvättade ibland med Linoljesåpa. Men mot slutet av säsongen saknade jag den gyllenbruna färgen då däcket vart allt mer grått.

Så jag bestämde i höstas att jag åter skall använda Hövelings Golden Teak Sealer

Så jag passade på i höstas att köpa tre burkar på extrapris, 100:- billigare än ordinarie pris. För att få ett bra resultat så har jag fått lära mig att teaken skall vara så slät och välslipad som möjligt. Därför bestämde jag i höstas att åter bygga upp båthuset. Detta för att även kunna måla den blåa dekoren på överbyggnaden.

Sedan slipa däcket lätt och därefter rolla på sealern. Slipa lätt var för mig att köra lätt med maskin och 320-papper. Köpte därför en kartong med Abranet-papper från Paintpro.

Men här hade jag fel, det gick inte att börja med 320-papper utan jag fick börja med lite grövre och sedan gå till finare och finare och avsluta med 320-papper. Nu syntes också allt fler skruvskallar. Detta är något som kommer att dyka upp länge till. Men det är bara att ta bort skruven, försänka hålet med pluggborr. Därefter fylla hålet med lim och så knacka i en ny plugg.

Ett 50-tal nya pluggar limmade jag i dag på babordssidan.

Amerona Ny motor, del 10 – Allt klart!

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
söndag

Den nya motorn sticker in lite i stickkojen. Det fanns ingen annan lösning. Även en ny Yanmar kommer att ta lite utrymme i stickkojen. Så nu måste jag göra en motorlåda där. Jag börjar med lite skräpplywood för mallar

Detta mynnar ut i en idé hur det skall se ut. Jag köper en 1/4 skiva teakplywood på SeaSea. Enkelsidig 1200×600. Eftersom det blir en hörna med speciell vinkel så får jag fundera ut ett sätt att foga ihop två bitar. Jag visste hur slutresultatet skulle vara men inte först hur jag skulle såga. Det vart lättare efter att ha ritat upp det i ett cadprogram.

Nu var det lättare att se hur sågen skulle ställas in.

Den färdiga hörnbiten fick denna profil.

Efter att ha sågat till två bitar plywood efter mallarna så var det dags att limma.

Efter en test i båten så skulle en hylla passas in men först ett par lister som den kunde vila på, kantlister och lister för att fästa allt i kojbotten

Först en mall av enklare plywood innan man sätter sågen i den dyrare

Efter ett antal lager med fernissa var det dags att klä insidan med isolering. En dyr men bra variant från Karnag i Täby, som jag fått av en seglarkompis som restbitar.

Nu var själva lådan klar och då var det dags att kapa dynan. Jag gjorde en enkel pappmall. Näsan som sticker ut är för gasviren som tar lite extra plats. Vi lägger ut mallen på dynans undersida efter att vi tagit av klädseln. och ritar av fast ca 10-20mm mindre. Hellre att dynan tränger än glappar.

När vi börjar skära ut skumgummit så stöter vi på metall!? Det visar sig att dynan är uppbyggd med fjädrar.

Fjädrarna ligger i små tygpåsar och är ihoplimmade intill varandra

På undersidan ligger också ett skikt med fuktspärr i form av ett plastnät

När dynan är kapad och passar mot motorlådan skall tyget sys om. Jag har sedan tidigare sömnadsjobb köpt en Singer Heavy Duty

Vadering och lite skumgummi fästs med spraylim från Biltema

När tyget kränkts på så får vi göra några små justeringar med handsömnad. Det fixar Ewa. Någon dag senare så åker vi till båten och provar allt

Det passar bra och vart som jag hade tänkt mig. Det blir en bra hylla för glasögon och mobiltelefon. Kojens innersta del vart 18cm kortare men hela kojen är bred nog för att en vuxen skall finna fullängd.

Amerona Ny motor, del 9

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

torsdag

Så var det äntligen dags för provstart av nya motorn. Jag har tagit med en dunk med 20liter vatten och både blandad och koncentrerad glykol. När jag öppnar motorluckan så är det första jag ser en massa diesel bredvid motorbädden. Jag förstår var läckaget kommer ifrån. Det måste vara från det extra filtret mot bakterier. Det läckte lite vid installationen, men jag trodde att jag fått det tätt.

Dieseln får vänta. Jag ordnar med en pump som kan pumpa vatten från dunken till sjövattenfiltret på motorn. Sedan hänger jag upp en hink under avgasröret för att jag skall köra glykol på slutet.

Testet löpte på fint. Motorn startade snällt och gick bra.

Här kommer en film om detta. När man startar så vrider man på nyckeln , väntar några sekunder och sedan trycker kort på startknappen. Om det behövs, så aktiverar elektroniken glödstiftet några sekunder, för att därefter starta automatiskt.

Efter att ha kört en kort stund stoppade jag motorn och fyllde filtret med glykol och startade igen. Körde en stund, tills det kom ut glykol ur avgasröret. Motorn hade lite svårt att suga vatten i början men när det väl kom igång så sög den bra. Detta blir naturligtvis bättre med båten i sjön.

Det läckande filtret tog jag hem och skruvade isär. Den O-ringen som jag ersatte packningen med låg inte på plats som jag tänkt.

Så i stället gjorde jag en egen packning av lite gummiduk

Inte helt perfekt men kanterna snyggades till innan montering,

Jag började lite smått att mäta ut hur den kommande motorlådan i stick-kojen kan se ut.


Amerona Ny motor, del-8

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
söndag

Efter en tids stillestånd p.g.a. handoperation har nu några saker fallit på plats

Gas-wire och reglage

Gasviren visade sig vara för lång och måste bytas. Även dragningen från reglaget till motorn ändrades eftersom Lombardinin har gasarmen uppe på motorn.

Även fästet för höljet måste modifieras då måtten inte stämde. Samma som vid bytet förra gången i min RB111. Jag borrade två nya hål längre bak.

Nu gick viren så lätt att fjädern i motorns gasarm drog till baks spaken. Efter lite googlande visade det sig att reglagen har en ”friktions-skruv” som sitter bakom kåpan. Bara att ta en insexnyckel och justera till lagom tröghet.

Bränsleslangar och Filter

På gamla motorn satt ett extra bränslefilter med ”magneter”. Det skall ta bort bakterier från dieseln. Filtret heter De-Bug L140 och kommer från Advanced Diesel Solutions i Nya Zeland. Principen bygger på att bakterier inte gillar magneter. Det finns mycket information på deras hemsida. I manualen står det att den inte behöver något underhåll. Men jag var ju ändå intresserad av att skruva i sär det och se hur den var konstruerad och om det fanns smuts i den. Och det gjorde det. Detta låg i botten på skålen.

Magneterna

Om allt detta fanns i skålen så har ju filtret gjort nytta! Efter rengöring i lacknafta så visar det sig att packningen var helt förstörd men jag hade en o-ring som passade precis. Filtret får också en bränslekran på inloppssidan för enklare hantering vid senare rengöring

Vattenfilter och Varmvatten

Vattenfiltret måste bytas då gamla motorn hade 16mm slangar och den nya har 19mm. Jag monterade den ungefär som tidigare på en rostfri vinkel längst fram i motorrummet. Den skall monteras mellan drevet och vattenpumpen.

Efter vattenpumpen skall slangen gå upp till vakumventilen som också byttes. Till en från Martec.

Motorn har färdiga anslutningar för varmvattenberedaren som är pluggade. Den ena har en lite ovanlig gänga M12x1,5 och dit behövdes en nippel för 16mm slang. Både denna och den som sitter i värmeväxlaren beställdes från motorleverantören.

Motorkontrollen

Där gamla motorkontrollen satt var det ett stort hål som nu skulle behöva vara mindre. Detta hål har jag plastat igen och målat och därefter tagit upp ett nytt hål. Jag vart lite sugen på att koppla ihop motorn med NMEA2000 för att få upp motordata i plottern. Jag får ett kopplingsschema av Lombardini över motorkontrollen.

Av detta schema kan jag läsa mig till att motorns ”box” kommunicerar med motorkontrollen genom ett protokoll som heter J1939 och att Lombardini tillhandahåller ett interface som heter UNS20100 för vidare koppling mot NMEA2000. Detta gör att jag fördjupar mig i detta och inser att det finns andra interface också som skulle kunna fungera. Bl.a. Yachtdevices YDEG-04. Men kopplingen mot motorkontrollen är ändå lite oklar. Med mera information från Lombardini så får jag till slut en ritning som visar hur interfacet skall kopplas in. Det skall kopplas med en vanlig nätverkskabel i det lediga RJ45-uttaget. Mer om detta i senare inlägg.

Motorfästen distanser

Drevet har ju monterats med en adapterring som är 12mm tjock. Detta gör att de främre motorisolatorerna måste skruvas upp 12mm extra. Det är att föredra att skruva upp dem så lite som möjligt. Därför kan det bli bättre med ett underlägg under motorisolatorerna. Det hade varit bra att ha samma rostfria material som adaptern men det jag har som skull gå att använda är ek. Jag hyvlar en bit till 12mm och gör två plattor som är ungefär som yttermåtten på motorisolatorerna.

Jag får åter ta fram taljan och lyfta motorn så mycket att jag kan skjuta in distanserna. Först skruvar jag ner motorisolatorerna så långt det går. När det är klart ser det ut så här.

 

 

Amerona Ny motor, del-7

Skrevs den av — Inga kommentarer ↓

.
söndag

Drevet är på plats och nu är det dags att få in motorn också. För att få de främre motorisolatorerna i rätt läge måste först motor och drev skruvas ihop. Nytt på detta drev är en stjärnformad koppling mellan drevets axel och motorns svänghjul.

Denna skall monteras på ett exakt avstånd av 44mm +/- 0,5mm från den ytan på drevet där skölden skall monteras.

Därefter skruvar jag fast det bakre motorfästet. Det måste göras i rätt ordning. Först skruva bort bulten från isolatorn, därefter trä in bulten i drevet, skruva på en mutter på undersidan, bricka och sedan ner i isolatorn. Därefter skjuta in distansen under isolatorn och skruva fast allt i adapterringen. Nästa steg var att dra fast alla 12 bultar som håller gummit på plats. Då upptäcker jag att en av bultarna sitter under motorfästet bak och alltså skulle ha skruvats fast först. Bara att plocka bort motorisolatorn igen. Allt i omvänd ordning.
Därefter kan jag dra fast gummibälgen. Jag börjar med en hylsa på skruvdragaren med inställt moment så alla blir ungefär lika. Drar varv efter varv med allt högre moment. Sist tar jag momentnyckeln och drar med 20 Nm, det lägsta värde som finns på min nyckel. Nu får jag åter montera det bakre fästet. Som plötsligt inte går att få dit??? Bulthålen i adapterringen ligger inte längre i linje med fästet och distansen. Märkligt. Det visar sig att gummibälgen klämts ut lite utanför den stora ringen då alla bultar drogs åt. Jag provar att slipa av lite på distansen.

Men jag tvingas också att skära bort lite av gummit på bälgen.

Till slut så sitter allt på plats. Förutom att jag inte kom åt att dra den stora justerbulten på isolatorn. Men allt skall så småningom justeras i hop med motorn men jag kommer att behöva en 24mm lång hylsa eller ringnyckel.

Motorfästen fram

Nu var det dags att hitta rätt placering för de främre fästena. Kan jag använda några befintliga hål?

Nu måste jag sätta ihop motorn med drevet för att få exakt position. Jag inser att det går enklast om den här nya kopplingen inte sitter på plats. Då är det mycket enklare att passa ihop drev och motor. Så det är bara att ta bort den igen och då går det på några minuter att få ihop allt.

På motorns vinkeljärn finns två hål men det skulle behövas ett tredje lite längre in för att få rätt cc-mått mot motorbädden. Jag går hem och tillverkar ett mätverktyg för att kunna föra över måttet från undersidan av motorfästet där isolatorn sitter till översidan på vinkeljärnet.