Spikenviken – Vänersborg

 

Vi vaknade tidigt i dag också. Utanför båten låg vattnet som en spegel, väderprognosen spådde mycket svag vind och hot om åska i Vänersborg vid 14 tiden. Vi bestämde oss att komma iväg så fort som möjligt och 7.30 startade vi motorn och drog upp ankaret sen puttrade vi sakta i den smala prickade leden som går genom Ekens skärgård. Allt var så stilla och vackert. När vi kom fram vid Navens fyr hissade vi segel i den svaga NO vinden.

Vi började med Spinnackern och idag gick det mycket bättre, kanske var vindarna mer stabila idag? funderade vi men sedan de vridit både till N, NV och till sist SV gav vi upp och gick vidare först med focken och fick kryssa innan vi sen avslutade  för motor, när vinden mojnat till ca 2 och vi inte tyckte att vi närmade oss målet inom rimlig tid.

Vi kontaktade brovakten, eller broföraren som de kallas här för vi hittade ingenstans någon information om broöppningstider men han sa att han skulle se oss när vi närmade oss och att han också kunde uppskatta om vi verkligen behövde öppning för bron var 17 m ( vår mast ska vara 16,8 enl. specifikationen från Rosättra ). Reidar var lite wild and crayzy när vi kom till bron och provade om vi kom under och det gjorde vi och sen var järnvägsbron redan öppnad.

I gästhamnen fick vi den sista längst med platsen – tänk ändå, när vi åkte tyckte jag att det bara var bökigt att ligga jäms bryggan, nu har jag insett hur bekvämt det oftast är…. kanske kan jag komma över min tveksamhet att ligga utanför andra båtar också när veckorna på västkusten är förbi.

Idag har det varit molnigt, men otroligt varmt så det första vi ville göra idag vara att komma in i duschen. Reidar gick först och när han kom tillbaka fixade vi lite att äta innan det var min tur att fräschas till, men just som vi ätit klart bröt ett stort åsk och regnväder ut och jag fick vänta med uppsnyggningen. Så småningom hade regnet dragit förbi, jag fått vatten på kroppen och vi kunde gå till Ica och handla lite- Jippi den här veckan kostar färskpotatis bara 1,75/ kg fast jordgubbarna har inte blivit billigare efter midsommar som de brukar- de kostade 119 kr/ kg så de fick vara för vår del.

Vi har planerat lite hur vi ska fördela våra kommande veckor och gjort en preliminär liten resplan. Vädret de närmaste dagarna kommer vara ostadigt och en hel del regn här på Västra sidan, vi får försöka anpassa våra dagar efter regn helt enkelt.

Sjötorp – Spikenviken

Idag hängde vi på låset… ja, vi var först och ensamma om att lägga oss vid bron vid slussen redan några minuter före nio. Vi såg slussvakten gå in i sin lilla brokur, men signalen blinkade ändå rött…. så såg jag att han gick ut på trappan och pratade i sin mobil, och skojade med Reidar om att han nog ringde till någon för att han glömt hur man gör när man ställer bommarna… 😉

Så småningom fick vi alla fall åka in och den unga killen började med att be om ursäkt för att vi fått vänta, det hade varit krångel med bron. Jag småpratade lite med honom och han berättade att han börjat i fredags så han var lite ovan, och han hade lite otur för han behövde byta batterier i sin fjärrkontroll och sen gick inte den sista porten att öppna…. men han var så ung och trevlig, jag önskade honom en trevlig sommar. I den sista slussen fick vi klippa av vår biljett som suttit på pulpit hela resan och lämna in våra kort som låst upp i servicehusen, sen slussade vi ut och åkte ut i den prickade leden och in Vänern och kunde ganska snart hissa våra segel. Och idag har vi vädrat hela segelgarderoben vi började med focken, sen tog vi fram vårt favoritsegel Code 1,an och till sist fick Spinnakern göra jobbet. Vinden var väldigt omväxlande både i styrka och riktning Vänern är en stor sjö och det blev en lång varm dag.

Vid inloppet till leden in till Läckö slott tog vi ner våra segel, vi hade sett ut en vik mitt emot Spikens fiskeläger och där låg redan en liten båt men det finns plats för oss också och när vi pysslat klart med kapell och sådant var det himmelsk skönt att ta ett dopp i den 21 grader varma vattnet. Vi har fin utsikt ut över Vänern och skymtar Kinnekulle långt bort i fjärran. 

Lyrestad – Sjötorp, Kanalen slut

lördag, Dag-18

Sovmorgon efter midsommarfirande. Tomas och Anna åker ungefär då vi stiger upp. Strax efter Lyrestad finns en järnvägsbro. Troligen inte ”stambanan” då den står helt öppen långa tider. När vi kommer dit så står några cyklister och studerar rälsen. Vi får ”Röd-Vit” signal och lägger oss på vänt. Signalen blir röd, röd-vit och åter röd. Cyklisterna ropar något om att det är fel på rälsen. Vi går i land vid väntbryggan och går och tittar på bron.

Den ena sidan på broklaffen ligger 15cm under sitt rätta läge. Kommer det ett tåg så kommer det troligen att spåra ur. Kanske bron inte går att öppna?

Jag ringer Göta Kanals Journummer och meddelar detta.

Plötsligt ringer klockan och det blir röd-vit igen. Det knarrar och gnisslar och plötsligt går bron upp. Vi inväntar inte grönt utan vi kör så fort den är helt öppen. Vi ser att den brohalvan som var för låg i stängt läge vilat på ett par hydraler. Troligen har de gett efter så att broklaffen låg för lågt. Nåväl vi struntar nu i vilket utan kör mot Sjötorp.

Det vi har kvar är nu Sjötorp 1-8 som består av först 7-8 som är en dubbelsluss. Där är det öppet men vi får vänta på tre båtar som nu är strax efter oss. Vid ”Smörgåsekröken” som omnämns som en trång kurva möter vi förstås två båtar. Men dem såg vi på AIS;en så vi visste att de kom.

Nästa sluss, Sjötorp-6 är en enkel-sluss. Här börjar vi prata med en av de tre andra båtarna som är kompisar alla tre. De är från Vättern och det visar sig att vi har en gemensam bekant i Domsand som är deras hemma-hamn.
Där finns en RB111, som vi hade tidigare, som jag pratat och mailat med tidigare. De tre båtarna är på väg för vidare färd till Danmark och går samma väg tillbaks i början av augusti.

Nästa sluss är en dubbelsluss, Sjötorp- 4-5 och en bro. Sedan är vi i den övre hamnbassängen i Sjötorp. Där har vi bestämt att stanna för att tömma toa och tanka. Det är nu 29º i luften och 22º i vattnet. Vid dieselpumpen får man ringa ett nummer så kommer de och öppnar pumpen. 36,7liter går det i till en kostnad av 1148:- 😫 Det är 32:-/liter. Alltså nu är det i princip tre liter för en hundring. Tur att vi skall segla från i morgon.

Efter bad går vi runt i Sjötorp och tittar. Vi passar på att äta varsin räkmacka och tar en kall öl.

Vi har i morgon en dubbelsluss med bro och en enkelsluss innan vi är nere i Vänern. Dessa promenerar vi förbi och sedan till ett Sjöfartsmuseum. Det är egentligen stängt men det var ”tank-killen” som också sköter museet så vi får gå in ändå.

Nu är vi ganska matta efter mat, dryck och värme så vi rundar av med varsin glass innan vi återvänder till båten. När vi förtöjde så var det skugga av några höga träd men nu är solen obamhärtig. Sol-skyddet kommer upp och efter mera bad så slappar vi i sittbrunnen med olika ljudböcker i öronen.

Hajstrop – Lyrestad & midsommar

torsdag

Vi trodde ju att vi var smarta i går kväll då vi gick från Töreboda till Hajstorp på eftermiddagen. Det var ju bara två broar och ca 2M. Det var ju fint i Hajstorp. alldeles tyst och lugnt. Fågelkvitter och inga bilar som vi hörde.

Vi startade på torsdagen strax efter nio. Här var det i dag den trevliga slussvärden från Tåtorp, Mats. Han har jobbat i 40 år vid kanalen och fick guldklocka förra året. Lite som i en av kanal-filmerna. Han började strax innan han fyllde 16 år och hade även förfäder som jobbat vid kanalen. Trevligt möte!

När vi slussat ner i Hajstorp övre så meddelades det över kanalbolagets radio, de har en egen VHF frekvens, att det var fel i nästa sluss. Hajstorp nedre. Vi fick därför ligga kvar inne i slussen för att det inte finns någon väntbrygga mellan dessa två slussar. Efter en stund meddelades att det var el-fel och jourhavande elektriker var kallad.

Efter två timmars väntan inne i slussen så fick vi  fortsätta vår färd. Slussvärden berättar att förutom det man ser här på bilden så är slussportarna ytterligare ca 3m under ytan. Fantastiskt bygge Göta Kanal.

Nu följer ett antal dubbel och trippel-slussar innan man kommer till Norrkvarn där det är två enkel-slussar. Därefter en enkel-sluss och två broar. Då är vi i Lyrestad. Här har vi tänkt fira midsommar för att jag läst i kanalbolagets information att det är midsommarfirande med hembyggdsföreningen och musik på kajen kl 20 på kvällen.

Jag och Thomas går en promenad till Mercedes-museet, ”Mercedesladan”. Det är Mats och Maritha Harryson som samlat på sig ett antal bilar, alla utom en, är Mercedes. Vi guidas av Mats i den fantastiska samlingen. Vi strosar runt någon timme eller två och lyssnar på alla fantastiska historier om bilarna. Alla är skattade, försäkrade och går att köra. Mats och hans fru luftar några om året. Ibland vid bröllop eller så.

Tillbaks i hamnen blir det bad, glass från kiosken ombord hjulångaren Nordevall där man får besöka maskinrummet med ångmaskin mm.

Och så avslutar vi dagen med minigolf. Trevlig, varm och solig kväll.


fredag & midsommarafton

En av kompisbåtarna hastade vidare redan i går och vi blir bara två kompisbåtar som ligger kvar och firar midsommar. Men Vi får en fantastisk dag med sol, värme och svaga vindar. Jag får ett långt samtal med ”kaptenen” på båten bakom som jobbat inom sjöfarten och seglat på både Västkusten, Kanalen och Mälaren, yrkesmässigt. Han ger många tips och råd om västkusten där de bor på en ö utanför Göteborg, inför vår fortsatta färd där.

Efter bad dukar vi för sill-luch med tillbehör på bänkar och bord som finns på en udde invid kanalen.

Efter mera bad, det är 22 i vattnet, så vilar vi lite innan midsommartårtan avnjuts med bubbel i Ameronas sittbrunn. Inte mycket båtar har passerat i kanalen i dag och det är väl så att de flesta firar midsommar i någon hamn. En luring var ju att det midsommarfirande jag läst om var inte här i Lyrestad, utan orten innan, Norrkvarn. Men vi var alla överens om att det gjorde inget för vi fick en fantastisk trevlig dag.

I morgon kan kanalresan vara slut för den här gången för vi kommer nog gå till Sjötorp som är sista ort åt det här hållet. Sedan väntar Vänern!

Töreboda – Hajstorp

Onsdag

Det blev nästan en liggedag i Töreboda. Vi är visst lite lata av oss, det är sällan vi är vakna före halv åtta och då är många i båtarna runt oss på G, kanske är det för att vi är nya pensionärer och inte riktigt insett att vi inte är arbetande människor på semester riktigt ännu, eller så har vi den dygnsrytmen helt enkelt. Vi kanske aldrig blir så där pigga att vi vaknar klockan 6 och bara spritter av energi att ta tag i dagen…. vem vet? Inte är det jag i alla fall…

Jag startade min dag idag med att vid halv tiotiden ta en power walk på 3 km längst med kanalen, över närmaste bro och tillbaka på andra sidan till Törebodabron och tillbaka till båten. Medan jag var borta började Reidar ta tag i att göra om inställningarna till batteriladdaren, han var inte riktigt nöjd med hur det blev när han installerade den där Sterlingprylen som ska reglera batterierna- han var inte riktigt klar  när jag kom tillbaka, nej det hade faktiskt inte alls gått bra så jag fick hjälpa till och hålla reda på stegen i proceduren. Till slut var det klart och vi gick upp till centrum där vi besökte Ica, apoteket och systemet i nämnd ordning, så nu har vi laddat med lite godsaker till midsommarhelgen som är i antågande.

När kylen var fylld gick vi tillbaka till stan för att äta en pizza på en rekommenderad sådant matställe, Amandas. De har en stor uteservering där vi satt oss, men när maten serverades var vi tvungna att gå in för stället fylldes av kråkor som under försiktiga närmanden stirrade ut oss- det var lite otäckt för de var hur många som helst så vi tog våra tallrikar, glas och bestick och rusade in…

Tillbaka i båten började vi fundera på hur vi skulle fördriva resten av dagen och kom fram till att vi ville fortsätta till nästa sluss i Hajtorp, så vi lossade förtöjningarna, vände båten och puttrade iväg- det var inte lång väg och vi behövde bara passera två broar så hela resan tog inte ens en halvtimma. I Hajstorp låg bara en liten motorbåt så vi hade gott om plats att välja på och eftersom klockan närmade sig fem var det nog liten risk att det skulle komma flera. Hajstorp är inget stor ställe, här är i stort sätt bara två dubbelslussar, ett litet café där vi tog lite fika och glass och ett kafé som var stängt. Fåglarna kvittrar annars är här alldeles tyst. Och så var tvättstugan ledig, så jag slängde in våra smutsiga kläder och som alltid när jag är ute och provar andra tvättmöjligheter undrar jag: Hur lång tid kan en kulörtvätt ta, egentligen?

Karlsborg – Töreboda

Tisdag

Idag har det varit en händelserik dag. Vi vaknade vid åtta, släppte bryggan och Reidar började köra mot Forsvik och vår sista uppförssluss medan jag fixade med te, kaffe och smörgåsar med ost och skinka. Det var längesen vi åt frukost på väg, men det är lite mysigt och gott, konstaterade vi för hundrafemtionde gången- synd att något så gott görs så sällan…. Vi var ensamma på vägen men vid väntbryggan vid slussen låg den stora båten med barnfamiljen från Luleå, som vi slussat med flera gånger redan. Det känns på nåt sätt som att vi känner dem efter de här dagarna.

Forsviks sluss är en av de finaste slussarna och när man slussat klart är man på kanalens högsta nivå 92 m över havet och när man åker ut därifrån kommer man ut på en vacker led som går till sjön viken, som på sjökortet ser ut som ett upp och nervänt V. I sjöns sydvästra hörn ligger den handdrivna lilla slussen Tåtorp med 20 cm höjdskillnad och sista biten in mot slussen består av en prickad smal farled. När den prickade leden började hade jag haft ett möte och förberedde mig för att köra om en liten polsk båt med ett äldre par i. Jag hade sett på plotter att det kom ikapp en båt bakom oss och hann precis vända mig om och se en stor, kanske 50 fots motorbåt alldeles bakom. Killen som körde vinkade glatt och körde om i full fart och vi fick i hast greppa alla värdeföremål som kameror och mobiler i vågsvallet han drog upp. Det kändes som att vi skulle välta ett tag så mycket svängde vi hit och dit. Den lilla polska båten hann styra tvärs i vågorna samtidigt som han saktade ner farten och girade in framför barnfamiljen som låg framför.

När vi kom fram till slussen hade de lagt sig mitt framför och låg och väntade på sin tur, Tyvärr var det ingen som skulle ut från andra hållet, men de trängde sig ju före alla som satt i kö på det sättet…. fast vi som stod i kö hade de ju redan åkt förbi ju. Reidar hjälpte slussvakten att öppna och stänga slussportarna. Leden vi åkte i sen var på vissa ställen så smal att möten skulle ske vid speciella mötesplatser. Vi var tacksamma att trafiken från andra hållet var så liten och att vi inte mött någon stor passagerarbåt idag.

Det var bara två slussar idag men desto mera broar, vid någon fick vi vänta ett par minuter, men till och med järnvägsbron här i Töreboda skötte sig. Vi fick en plats vid bryggan på den sida centrum ligger och det första vi gjorde var att ta ett dopp i den 20,4 gradiga vattnet. Det var skönt för idag har det varit väldigt varmt.

Reidar hade bestämt sig för att vi skulle passa på att byta försegel och ha vår 106% igen, när vi kommer till Västkusten, så han tog av kapellet, så ropade han till mig- ”kom och titta!”. Vårt fina tunna segel har gått sönder, troligen när vi kryssade till Stegeborg förra veckan och det blåste så hårt. Hela akterliket har släppt från duken, nästan lika som hände med storseglet förra sommaren när vi kom till Byxelkrok. Så nu måste det segel lämnas in på lagning och hur ska vi klara oss nu? Vi har ett gammalt segel hemma- kan vi få hit det? Vi har ju lite långt hem för att hämta det. Några telefonsamtal och mail och Reidars snälla son som handräckning hemma och en bra kontakt hos segelmakaren så ser det ut att lösa sig och vi kan kanske få hjälp att få det till Göteborg, så vi kan hämta upp det där och lämna det trasiga för reparation.

Gänget är samlat och i kväll bjöd Anna och Tomas på fördrink i parken. Efter middagen gick jag och Reidar en runda på stan och lokaliserade var Ica och Coop ligger. I morgon ska vi handla lite vi vill ha till midsommar och stannar nog här i Töreboda, innan vi tar oss i kast med alla dubbelslussar ner till Vänern.

Vadstena – Karlsborg

måndag

Sitter i vårt tält och tittar på båtar som passerar eller lägger till i närheten och lyssnar på hur regnet smattrar på tälttaket. Men nu ser det ut som att längs bryggorna på båda sidorna om kanalen är fullbelagda för vår vän Shalom-båten tar upp ganska mycket av kajen mitt emot…. så vi får se fram emot lite  kvällsunderhållning i kväll också.

När vi lämnade Vadstena hissade vi segel för första gången på många dagar för att kryssa hit. Det gick ganska bra i den svaga vinden i början, men efter någon timme blev det bleke och för att vi skulle komma hit någongång idag startade vi motorn och tajmade broöppningen 12.30 precis. Vi hann fram, lägga till och skulle just börja äta lunch när det började regna… så nu väntar vi på att det ska upphöra innan vi går ut och utforskar Karlshamn. På vår förra kanalresa regnade det också och vi kom hit ganska sent den gången, så vi satt bara fast Cavella i bryggan och gick och la oss-( ja, jag minns det så i alla fall…kanske skulle man ta och kolla i Cavellas bloggbok – Karlsborg och se hur det var )

Lite slappande i salong och ute i tältet, sen lagade Reidar middag: Råstekt potatis och Oxfilé- det var en riktigt god festmåltid

Sångarna på Shalom fick det motigt och efter en halvtimma gav de upp, de hade de stått ute i ösregnet och försökt höras.

När det slutat regna tog vi en promenad och en dusch och bestämde oss för att försöka komma iväg tidigt i morgon och äta frukost på vägen upp till slussen i Forsvik

Köp inte Lighthouse Sjökort!

måndag

Inför sommaren så behövde vi uppdatera våra sjökort i plottern. Vi tror att vi kommer till Danmark. Och Danmark ingår inte i de Navionics-kort som vi har. De heter Baltic Sea.

Så då skulle vi behöva uppdatera Baltic Sea och även köpa nytt område som innefattar Danmark, Skagerak Kattegatt ca 1250:- + 2.500:-

I stället började jag titta på Raymarines egna sjökort. Efter att Garmin köpt upp Navionics så tog Raymarine fram ett kort som heter Lighthouse. Där kunde man köpa två länder för 1990:- OCH om man hade något gammalt kort, oavsett märke (och det hade jag) så fick man 50% rabatt. Alltså Sverige + Danmark för 995:- Det var lite lockande att prova dessa kort. Jag frågade på Hjertmans om de hade någon demo-plotter med dessa kort men de hade inte hunnit få in dem ännu.

Men SeaSea hade kort så då bestämde jag att göra inköpet där. Kortet var förprogrammerat med Sverige och man kunde sedan välja ett land till. Danmark, Norge eller Finland till exempel. När jag kom hem och satte kortet i datorn så skulle det först sättas i plottern för att skapa en speciell fil Lighthouse ID.txt Det missade jag för att filen redan fanns på kortet!!!??? Den var skapad 2021-12-28 visade det sig senare.

Efter att ha fyllt i en kod som står på förpackningen så fick jag ett felmeddelande, att kortet gick inte att uppdatera då det användes av en annan användare. Märkligt!
Mailade till SeaSea och Raymarine och fick snabbt svar från Raymarines support. De lade upp en ny prenumeration och skickade en ny förpackning med nytt kort.

När kortet väl var konfigurerat med Sverige och Danmark så satte vi det i plottern och först kom det upp något felmeddelande att plottern inte kunde hitta Navionics-kortet. Men det var ju rätt. Så man går in i menyn för korten och väljer Lighthouse. Och se nu såg vi nya fina sjökort. Vi gjorde en del inställningar för mörkblå färg upp till 3m och ljusblått upp till 6m. Sedan vitt vatten. Djupsiffror upp till 15m och djupkurvor upp till 20m. Sedan fanns också en skjutregel för att förstora sjömärken. Detta är mycket bra då jag tycker att prickar och fyrar är för små på Navionics kort.

När vi seglade i väg såg allt bra ut första två dagarna. Inga konstigheter men dag tre, då vi kom ner till Tvären så förändrades kortet och allt vitt vatten blev i stället ljusblått. Vad är detta?

På vår vidare färd söder ut så försvann det blåa och kortet hade åter mörkblått, ljusblått och vitt vatten. Nere i Bråviken kom de blåa ytorna åter och vi var mycket förundrade. Man kunde också se att det fanns skarvar i kortet där landkonturer och strandlinjer inte sammanföll. Vi noterade också att då man zoomade och panorerade korten så var det fruktansvärt långsamt och laggit. Korten ritades upp i först hackig och stor skala för att sakta växa fram med alla detaljer. Vår plotter är en Raymarine Axiom 12″RV från 2018. Alltså ganska ny och modern.

Någon dag senare så var vi vid Stegeborg och då hade vi bytt till baks till vårt Navionicskort då vi blivit så frustrerade över dessa stora blåa ytor. När jag studerade Lighthouse-kortet och råkade jämföra med boken Hamnguiden där Hydrographicas specialer finns, så insåg jag att dessa blåa ytor sammanfaller exakt med specialerna. De sammanfaller även med de vanliga sjökortens detaljer i tex. 10:000 del. Det ser ut som att den blåa ytan representerar någon form av container för dessa specialer men de visas inte på rätt sätt.

Jag rapporterade detta till Raymarine som en sjökorts-rättelse men har inte hört något ännu när detta skrivs.

Vi körde vidare med våra Navionics-kort vid den vidare färden i Göta Kanal. När vi passerade Bergs Slussar så hände det att plottern startade om. Helt utav sig själv. Detta upprepades med allt tätare intervall tills den inte startade alls. Katastrof! Inte riktigt. Kanalen är ju okomplicerad och vi har tre iPads med också. En mycket gammal som ständigt måste ha strömsladden i men har Navionics-korten.

När vi kom ut på sjön Boren så testade vi att göra en fabriksåterställning på plottern. Det kan man göra genom att gå in i en special-meny som man når vid uppstart.
Plottern görs helt strömlös i ca 30 sekunder. Sedan ansluter man ström och startar. Under uppstart sveper man med fingret över start-knappen, från höger till vänster, upprepade gånger och man kommer in i specialmenyn. Här kan man tömma cache-minne, fabriksåterställa och lite annat. Vi gjorde båda dessa pluss en reboot. Därefter startade plottern och plötsligt hade startsidan en helt annan bakgrund. Jag började då ana att den senaste uppdateringen inte blivit korrekt. Efter uppstart fick vi göra ALLA inställningar på nytt. Lite data om båten, grundområden och detta med djupkurvor och färger.

Nästa dag så gjorde jag ytterligare en uppdatering som släppts i juni, pluss att jag tömde cache-minnet. Sedan dess har plottern fungerat utan problem.
Nu tänkte jag att kanske Lighthouse-korten skulle fungera korrekt. Jag satte i detta och panorerade till Marstrand på västkusten. INGEN SKILLNAD! Dessa blåa fällt finns fortfarande där specialer skall finnas. Se bilderna nedan.

Lighthouse över Marstrand. Här syns den ljusblåa ytan som skall innehålla en special
Marstrand i lite större skala
Navionics sjökort över Marstrand, som visar korrekta djup-konturer. UTAN blåa rektanglar.

Så min rekommendation nu 20 juni 2022: KÖP INTE Lighthouse-kort.
I alla fall inte till en Raymarine Axiom.

Jag återkommer om detta om Raymarine kommer med någon form av uppdatering, rättelse eller annan kommentar. Vi kör vidare med Navionics kort och biter eventuellt i det sura äpplet och köper en uppdatering till dem.

Kommentera gärna nedan om du har andra erfarenheter av Lighthouse-korten.

Motala Verkstad – Vadstena

Söndag

Den starka vinden från SV har mojnat under natten och vridit något mot väst och när vi lämnar kajen kommer solen, så det ser ut att bli en fin dag idag också.

Vid första stoppet – den handdrivna lilla treöresbron får vi vänta lite innan en brovakt kommer och berättar att vi inväntar ett möte med en motorbåt. Vi har tre ytterligare broar på vår väg och vid nästa blinkar signalen rödvit och vi ser när de fäller bommarna uppe på vägen men i stället för grön signal får vi röd och tre båtar kommer från andra hållet så vi får backa en liten bit förbi den väntbrygga som finns och när vi efter tio minuter kommer fram till Motalabron finns en ljusskylt som berättar för oss att nästa broöppning är 13.30- Suck vi måste vänta 1 tim och 40 minuter då…. Vi funderar på om vi kanske ska passa på att ta oss upp till vägen på kanalkanten och ta en lite promenad, men då tittar jag till på sisgnaltavlan som nu lyser grön- vi kan fortsätta! Hurra vad bra!. I Motala väntar en lite sluss, nivåskillnaden är bara 20 cm så man märker den knappt och plötsligt öppnas den sista bron och vi åker ut i Vättern.

Våra kompisar har åkt före oss till Vadstena, dit är det ungefär 10 sjömil. Vinden är västlig och sjön är lite stökig så vi går för motor och passar på att äta lite lunchsoppa och macka på vägen. I Vadstena ligger man skyddad för alla vindar i slottets vallgrav och vi får en fin plats på en hörna av kajen.

   

Reidar går till en av kompisbåtarna som har problem med en pump och jag passar på att städa lite i kylen och gör en ”man tager vad man haver” gryta det blir kvällens middag och en restburk att stoppa ner i kylfacket. När Reidar fixar med pumpen får vi fika med båtgräddad rabarberpaj med vaniljglass- det var så gott.

Reidar stämde träff med sin fd kollega Börje som flyttat till stan, och jag och Ebba tog en ganska lång promenad runt omkring i stan, som såg ur att bara vänta på sommarens besökare- det är fullt med uteserveringar på gator och torg. Vi var lite sent ute för när vi kom till Birgittamuseumet skulle det bara vara öppet tio minuter till så det var ingen idé tt lösa biljett, men huset har fantastiska vackra valv och har en gång varit kund Magnus Erikssons slott där stora gästabud har hållits ( det vet jag efter att ha fått en suverän guidning vid ett tidigare besök.

På kvällskvisten gick jag till coop och gjorde lite stödinköp. Det blev en fin kväll med vackert solljus på slottet bakom oss.

 

 

 

 

Göta Kanal – inledning

tisdag

Vi åker i dag endast till Söderköping där vi skall träffa en kusin och bli bjudna på lunch. Vi hinner även med en guidad tur runt Söderköping där Ewas kusin står för guidningen.


onsdag

I dag kör vi vidare. 09:20 ser vi endast en båt vid bron väster om Söderköping så vi lägger loss snabbt och hinner lagom fram till öppning 09:30. Den andra båten får vi följe med resten av dagen. Vid Loddby-bron passerar vi den andra kompis-båten som tagit en vända på intilliggande golfbana. Det är soligt och varmt och jag blir lite för solbränd på alla kroppsdelar på vänster sida, mot söder.

Det går faktiskt bra att sitta och styra med fjärrkontrollen till autopiloten där kanalen inte slingrar så mycket. Men man måste hela tiden vara allert. Bara två möten på hela dagen. Natthamn Norsholm.


torsdag

Vi lägger oss i kö för slussen i Norsholm. Här finns också en järnvägsbro som är en del av stambanan. Tror jag. Därför är broöppningstiderna begränsade till vad tågklareraren godkänner. Vi får styra upp kön lite då vi är två båtar som lagt oss vid kajen och väntat medan nyanlända ligger och cirklar framför slussporten. Vi får alla att förstå att det är kö bakom oss som gäller. Efter någon halvtimme blir det ”röd-vit” på signalen och vi får köra in som andra båt. Sedan blir det 35 minuters väntan på tågbron.

Roxen kommer näst. Vi passar på att dra ur motorn lite efter allt puttrande i 4,8 knop. Vi tar en genväg över sjön och Ewa oroar sig för djupet. Alla sjökort är samstämmiga och det är mellan 3-6m.

Nere vid Bergs slusstrappa tar kompisar emot och det blir åter en stunds väntan då passagerarbåtar skall upp. Vi får hjälp av kompisarna med tamparna så både Ewa och jag kan vara ombord. 7 slussar senare tar vi hamn i bassängen ovan slusstrappan. Ewa badar och jag duschar. Golfarna anländer lite senare och det blir gemensamhetsfika på kvällen medan vi smider planer för nästa dag. Påbjudet blir att vi redan 08:30 skall lägga oss vid väntbryggan till de övre slussarna för att komma iväg tidigt. Det blir inte som vi tänkt oss.


fredag

8.30 hade nästan alla andra i gästhamnen flyttat sig till vänt bryggan och det såg ut som att vi skulle få slussa i den tredje gruppen, men då hade klockan blivit 10 och passagerarbåten Wasa Lejon skulle avgå mot Borensberg, och så – det hördes musik någonstans ifrån och när jag vänder mig om ser jag att en stor Brigg eller något annat stort gammalt fartyg är på väg upp i slusstrappan bakom oss. Vad lustigt- vi hade så sent som i går pratat om det där skeppet som åker runt på ostkusten och sjunker andliga sånger – Shalom – heter den och vi har skrivit om den förr när vi varit på Öland – Den glider under sång och musik genom hela hamnbassängen och får förtur in i slusstrappan, och vår väntan blev förlängd med ännu en halvtimme, eller nåt.

Vi kommer in i samma slussgrupp som Tomas och Anna och har sällskap hela dagen. Vi har två dubbelslussar, en massa broar och två akvedukter att ta oss igenom tills vi kommer till Borensberg där vi vill stanna, Vi får stanna för ett möte vid en sluss och får backa vid en bro då Willhem Tell och Wasa lejon plötslig dyker upp bakom en krök… vi kommer lite väl nära kanten och får bottenkänning i kölen och på rodret. Reidar ropar och frågar William Tham varför de som är i yrkestrafik inte har någon AIS- den är trasig svarar matrosen på båten…

Den sista slussen är en handdriven sluss, som resenärerna gärna får hjälpa till att öppna och stänga med väldigt liten vattennivåskillnad som slutar med en rullbro och sen är vi framme i Borensberg och lägger till vid den alldeles nya delen av bryggan som är så ny att den inte ens fått el och vatten ännu. Tomas och Anna åker vidare till Borenshult.Efter ett dopp och lite middag tar vi en promenad på byn med Anders och Ebba, men i kväll är vi så trötta det har varit en lång och varm dag så vi försöker komma i säng lite skapligt tidigt.

lördag

När vi vaknar vid 8 har många redan lämnat bryggan, vi tänker att de ju nu sitter i kö på andra sidan av den lilla sjön så vi tar det lite lugnt och äter frukost och fixar morgonbestyren. När en båt som legat vid toasugen åker, åker vi dit och suger septitank och fyller på vatten och medan vi gör det så kastar Shalombåten loss och glider förbi oss mot Borenshult. idag har de laddat lite extra på däck dagen till ära- det är ju lördag sitter 5-6 man där och spelar på mässingsinstrument… ja det låter ju lite roligt när de åker iväg genom kanalen spelandes på sina bastubor och trumpeter…

Ute på den lilla sjön Boren lägger vi ut vår kurs mot en röd prick vi ska passera- då får vi meddelande om att vi inte har någon pilot och skärmen låser sig. Det blir att navigera efter paddan idag igen. I går hade vi problem med att plottern stängde av sig hela tiden, Reidar trodde han löst problemet, nu gör vi en rensning av casch minnet och gjorde en fabriksåterställning. Så fick vi ställa in alla inställningar vi vill ha och efter en omstart verkar det som att det fungerar igen.

Borenshults slusstrappa är fem slussar som tillsammans har ungefär 15 meters nivåskillnad. När vi kom dit låg en tysk båt vi slussat med tidigare och väntade och mitt i trappan var Shalombåten. På AiS en såg vi att det låg båtar på vänt ovanför trappan så vi förstod att vi skulle få vänta en stund. Medan vi väntade åt vi lunch- grillkorv och bröd och Reidar laddade hem en uppdatering till plottern för säkerhets skull om vi får fortsatta problem. Men med den här utsikten gör ju inte det så mycket.

 

Eftersom vi redan låg och väntade på höger sida om slussen var det bara för mig att kliva av båten och ta tamparna när det var dags att gå in. idag fick vi ligga längst fram så det blev en bit att gå innan jag kunde få fast öglorna i ringarna. Det var ganska höga sidor och när båten var fast och jag ställde mig vid aktern så jag inte så mycket av vad som hände där nere.

Under tiden slussningen pågick har vinden från V ökat och det var inte lika varmt att stå på kanerna och vänta idag. Vi har bestämt oss att gå till Motala Verkstad och gå och titta på utställningen om kanalens historia så vi lägger till vid den lilla kajen vid dockan. Tyvärr är Verkstadsmuséeumet inte öppnat för säsongen- det gör de på måndag men kanalutställningen kommer man in till med hjälp av korten till gästhamnservicen.

Vi åter en tidig middag- bakad potatis och skagenröra vid Mallhuset och tar en promenad och tittar på hur det ser ut här. Det verkar vara en lite lugn ort men man kan tänka sig hur mycket folk det funnits här en gång i tiden när Verkstaden var i full blom.

En kväll då vi telefonerar med nära och kära och kolla av läget hemmavid, och skriver i kapp oss här på bloggen medan vindpustarna gungar oss.

Oxelösund – Bråviken – Mem

lördag

Den försvunna väskan har nu kommit till rätta. Skepparen börjar nog bli närsynt eller dement. Sonen letade i huset. Ingen väska. Åkte och kollade i den parkerade bilen. Där stod väskan i baksätet! 🙂

Så barn och barn-barn gjorde en utflykt till Oxelösund för att leverera väska och avnjuta en lunch på hamnkrogen i fiskehamnen.

Vi gick på förmiddagen en kort bit för motor från Ålö in till fiskehamnen. Vi strosade runt i hamnen och tittade på alla (projekt-)båtar. En del i vattnet och några på kajen.

Vi tar en till runda när barnen kommer innan vi går till restaurangen.

Sedan vart det pannkaks-kalas-lunch på Hamnkrogen.

Efter Lunchen åker barnen hem mot Stockholm och vi seglar vidare ner i Bråviken. Först lägger vi till i en liten vik på Mosskär men när vi någon timme senare får vind i sidan går vi ett kort stycke vidare till Gränsö och svajankrar i lä.


söndag

Vi börjar morgonens segling med att dra i linorna för rev-2. Vinden skall i dag vara 3-12 så när vi hissar på så tar vi också in två rev vilket skulle visas sig vara klokt.

Vi upptäcker massa konstigheter med de nya Lighthouse-sjökorten i plottern där det blir stora fällt med allt i ljusblått. Vi får kryss efter Arkösund ner mot Stegeborg och till slut så har vi de där 12m/s och regn rakt i nosen. Det blir motor sista biten och vi byter till baks till våra gamla Navionics-kort i plotter.

I Stegeborg ligger redan två kompis-båtar men det finns inga gästplatser kvar. Efter lite cirklande lägger vi oss på nocken på en av bryggorna med uthyrda platser. Blir bra trots allt. Regn av och till under kvällen men vi får en promenad i alla fall mellan regnskurarna.

Jag upptäcker vad problemet är med Lighthouse-korten. Där det finns en special, 10.000-del eller en special från tex. Hydrographica, så visas dessa blåa rektanglar. Mycket irriterande och jag rapporterar till Raymarine som en ”Sjökorts-förbättring”.


måndag

Kompisbåtarna dra iväg vid 9-tiden mot Mem och vi kommer i väg någon timme senare. För motor i dag.

I Mem ligger ett tiotal båtar och väntar. Från i morgon öppnar Götakanal säsongen på riktigt. Nu har det bara varit öppet för konvojer. Vi får en solig eftermiddag då vi förbereder allt för kommande 58+4 slussar.

Lång-promenad efter kanalbanken med de andra. På kvällen kommer Juno på väg mot Stockholm. De gör 4-dagars-kryssningar från Göteborg. Men de fastnar ovan slussen i flera timmar. Det visar sig på tisdagsmorgonen att en slussport gått sönder. Kommer vi i väg i dag?

Allt ordnar sig och efter köande i incheckningen så kommer vi i väg vid 10:30-tiden.

Nu startar Kanal-resan.

”Längesegling”, Dag-1-3 Avfärd och slussning.

onsdag

I dag var dagen vi äntligen skulle komma i väg. En sen kallese till ett läkarbesök måste klaras av först. Lika så ett blodprov på ett labb. De hade inte fått remissen så det vart ett återbesök strax innan avfärd.

Ytterligare ett besök i en båtaffär för att hämta upp en beställning (som varit restnoterad i 6 månader). Så var vi då äntligen klara.

Ewa har ägnat hela dagen åt mat-inköp. Vi packar en full bil för tredje gången på ett par dagar och åker till båten. När allt är ombord kör jag bilen till ett närliggande garage som vi har och tar pappas gamla cykel ner till hamnen. Bilen i tryggt förvar och cykeln får stå ute i tre månader.

Vi lägger loss och är äntligen på väg. Vi skall idag bara till vår klubbvik Norrsundet. ”Skall vi hissa på” frågar Ewa. ”Näe. I dag går vi för motor” svarar jag. Och så blir det. Två timmar sakta puttrande i 5,5 knop

I klubbviken ligger en av våra medlemmar, så efter middag får vi lite trevlig samvaro på bryggan. Solen går i dag ner 22:02 så vi inväntar det innan vi går till kojs.

Det finns en hel del att stuva undan men det får vänta till i morgon då vi också skall slussa ut i Södertälje.


torsdag

Vi går ett kort stycke för motor för att få lite laddning och lite mer kyla i kylmagasinet. Vi hissar på strax innan vi kom ut på Norra Björkfjärden. Halvvind slör och läns ner mot Södertälje. 

Halvvägs pratar jag med en klubbkompis om klubbens låssystem. Jag som är låsansvarig behöver ändra något i behörighetsgrupperna. Då upptäcker vi att min datorväska inte finns ombord!!?? Vi letar två gånger, men så stor båt har vi inte. Den är inte med! I den finns inte bara datorn utan även reservtelefon, reservglasögon mm. Vi funderar över alternativen medan vi glider vidare över Södra Björkfjärden vidare mot Södertälje bro och sluss. 
Efter samtal med sonen så har vi en lösning och kan fokusera på broöppningen kl 15 vid Mälarbron. 

Vi blir upphunna av ett oljefartyg strax innan Linanäs och vi hänger på efter i 5,5 knop då vi inser att broöppningen nog blir redan 14:40. De lär inte öppna både 14:40 och 15. 
Efter att passerat bron så lägger vi till vid väntbryggan och köper sluss-biljett. I år 2022 kostar det 220:-

Slussningen blir direkt efter tankbåten i rätt tid. Vi hissar på efter den höga järnvägsbron syd Södertälje. Kryss så klart! Vinden vände 5 minuter innan vi hissade. 
Efter skanssundet ökar vinden till 6-8 m/s och vi tar ut slagen över hela Himmerfjärden. Jag labbar med den nyinköpta fjärrkontrollen till autopiloten, en tillfällig ersättare för den trasiga som är på reparation. Inte så nödvändig då vi är två, men mycket behändig då man ensamseglar. Vi får till segling efter vindvinkel och slag med autopilot och fjärrkontroll. 


Natthamn blir en svajvik innanför södra delen på Oaxen i bra lä. 


fredag

Vi tar en behövlig sovmorgon. Mest för att det regnar ända till tiotiden. Sedan kommer solen och det blir frukost i sittbrunnen. I dag svag vind mellan S-So. Vi får några slag innan vi sträcker förbi Bokö och ända ner till Tvären. Men strax före Sävsundet rullar dimman in från havet och det blir stundtals väldigt dålig sikt. 
Vi passerar kikanen vid V. Stendörren med ett par krysslag. Strax före nästa kikan, på Kråkfjärden, ser vi en mötande motorbåt i låg fart. Det är bara vi två på hela fjärden. Strax innan mötet drar den upp till halvplanande och det ser först ut som föraren tappar kontrollen då den slingrar sig som en orm. Den styr rakt mot oss så vi får hastigt gira åt sidan. Motorbåten passerar några båtlängder ifrån oss och föraren pekar fingret!. En Byliner med blått skrov och vit överbyggnad. I aktern en flagga med liggande fält: gult, blått och rött. Vad var detta för något? Och vilken nationalitet? Berusad? Troligen.
Vi ringer polisen som meddelar att några sjöpoliser finns det inte (jo vi såg en i Mälaren i går med 2x300hk i aktern). Men det finns tydligen inga här mellan Trosa och Oxelösund. ”Men kustbevakningen kanske” provar jag. Men polisen i andra änden låter mest rådvill. Hoppas ingen annan råkar illa ut. Något mer hör vi inte fast vi lämnar vårt mobilnummer. 

Vi siktar på kvällshamn utanför Oxelösund. Den planerade viken var redan upptagen så vi går vidare till de två SXK-bojarna i närheten. De är för ovanlighetens skull lediga, men där blåser det. 
Svajankring i egen vik blir det igen. 

Förbättrat storsegel inför ”länge-segling”

lördag

I år har vi planerat att ”länge-segla”. Inte långsegla. Planen har varit att starta i början av juni, gå Göta Kanal, med start 14/6.
När vi kommer till Göteborg har vi tänkt att gå norr ut på Västkusten, kanske lite in i Norge och sedan till baks hemåt via Danmark. Hemkomst i slutet av augusti. Inget är skrivet i sten men vi har i alla fal köpt Göta Kanal-biljetterna. De inköptes redan i december. Då med 25% Rabatt.

Planering för seglingen pågår för fullt men en infekterad tand har pausat allt. Tänk att tandvärk kan vara så jobbigt 🙁
Men vi hoppas det skall lösa sig och att vi kommer iväg i tid.

När vi riggade i våras så satte vi på vårt gamla storsegel. Tapedrive S-Glas från UK. Jag har alltid tyckt att seglet är för bukigt men det är i alla fall slitstarkt.

Så i år har jag trimmat riggen lite annorlunda. Mer mastkilning i bakkant i däcksringen, lite lösare fioler och hårdare toppvant. Allt detta för att få lite mer krum på masten. Sedan var jag till Boding (Trots en UK-stor 🙂 ) och köpte hårdare lattor. De befintliga är skarvade av en hård och en mjuk del.

De nya lattorna är hårdare och i ett stycke. Alltså jämnhårda. Detta gjorde en otrolig skillnad. Nu ser den ju riktigt bra ut.

Vi har också skaffat ytterligare ett UK-segel som jag hittade på Blocket. Ett ankarsegel. Vi gillar ju att ligga på svaj och detta hissat i akterstaget minskar båtens pendlande väsentligt. Vi har hunnit testa några gånger och det fungerar bra.

En ”Kanal-planka” har också tillverkats och hänger nu redo i mantåget. Den skall vi ha mellan fendrar och kaj vilket underlättar då kajkanten eller bryggan är ojämn, pluss att den skonar fendrarna också.

Det är mycket kvar att fixa innan avfärd men det är ett kärt nöje.

 

Nya kistbänkslock del-3

söndag

När limningen härdat så var det dags för nåtning. Då limningen inte blivit helt perfekt så justerade jag spåren genom att fräsa med en 4mm fräs

Då såg det ut så här. Man kan se en skarv på några ställen men det var för att spara på materialet. Där skall styrbords toft delas då den är i tre delar.

Innan nåtning så tejpade jag mellan spåren för att få lite mindre att skrapa och slipa bort senare.

Jag har sedan jag renoverade däcket en elektrisk fogspruta, Milwauke, som är väldigt bekväm att använda. Det går att använda både ”korv” och patron. Nåtmassan jag använder är Biltemas och innan nåtning så målar man primer i spåren för bästa vidhäftning.

Så här såg det ut efter nåtning

När jag nåtade så passade jag på att hjälpa en seglarkompis att nåta om ett par teaksatser till en Contrast 33 som inte vart monterade då han byggde båten. För 40 år sedan! Nu skall det bli extra fint på sargkanterna på den till våren.

Sedan skrapade jag bort överflöd och därefter slipade jag med både bandslip och rondell,

Båda teaktofterna var gjorda någon centimeter bredare och även längre. Jag placerade den nya teaken uppe på de gamla bitarna ock körde av vissa kanter med en kopieringsfräs. Därefter rundade jag av kanterna med en avrundningsfräs. Styrbordstoftens teak delades i de tre delar den består av. En liten bit längst fram, därefter locket till kistbänken och akterut locket över det lilla facket.

Alla kanter där det fanns synlig plywood förslöts med förtjockad epoxi. Jag hade för detta skaffat infärgning i brunt men det gav inte något bättre resultat. När kanterna härdat monterade jag några tunna lister på undersidan som det var gjort ursprungligen på babords toft som ligger direkt mot plasten. Dessa lister fick jag senare hyvla till rätt tjocklek för att toften skulle ligga plant mot underlaget.

När jag kommit så långt var det dags att åka ner till båten för att prova att allt var rätt, vilket det måste vara eftersom de är exakta kopior av originalen. Men gångjärnen skulle skruvas fast och där vill jag inte chansa att kopiera de gamla hålen.

Allt vart rätt utom ett av beslagen för låsning som kom några millimeter fel. Som tur var på undersidan på babordstoften som man aldrig lyfter på. Hålen får fyllas igen med Epoxi och nya hål borras på rätt ställe.

Allt skruvades loss för att tas hem för en sista puts med finare papper. Jag tänkte även fernissa undersidan på styrbordstoften och den korta främre biten på babordssidan. Dessa två ligger direkt mot plasten med den tunna listen som distans och blir lätt fuktskadade. Här var jag lite tveksam men rådgjorde med seglarkompis i annan 35;a och vi kom fram till att det nog är bra.

Nya kistbänkslock del-2

söndag

Sågning

För att utnyttja teakplankorna optimalt gick det inte att göra dimensionerna exakt som tidigare. På de gamla locken var alla lister lika breda ca 56mm. För att få en uppfattning om hur jag bäst skulle utnyttja materialet gjorde jag en ritning i CAD;en. Ett sågschema. Plankan att utgå från var 105 x 34 mm
1. såga av en bit på 45mm. 2-3. klyv dessa till 3 st på 9,3mm som sedan hyvlas ned så alla får samma tjocklek, drygt 8mm.
4-5. Såga av ytterligare en 45×9,4 Sist sågas en 55×18 kantbit. Klingan i min såg tar 3mm i snitten

Ur plywooden sågas bänklockets profil ut minus 15mm där det skall vara kantlist.

 

Sedan börjar jag med att göra kantlisterna

Mäter upp vinklar i hörnen och delar med 2

Listerna sågas med en gammal hederlig geirsåg efter de vinklar jag mätt upp

Jag lägger inget mellanrum i fogarna för nåt då jag i stället kommer att fräsa dessa spår med en 4mm pinn-fräs

När alla kantlister är klara så limmar jag dem med epoxi

Därefter börjar jag att såga till de lite smalare bitarna innanför kantlisterna. Jag har små passbitar som är 4mm tjocka som distanser för nåten

På BB sida limmar jag hälften först men senare på SB-sidan limmade jag alla på en gång

Nästa steg blir nåtning

 

 

 

Nya kistbänkslock del-1

lördag

Har Rosättra fuskat?

Jag har både rengjort med såpa och slipat på tofterna i sittbrunnen. Vid senaste, försiktiga, slipning så såg tofterna plötsligt konstiga ut. Med missfärgning.

Det visade sig att tofterna är gjorda av plywood och inte homogen teak. Fusk? Eller så gjorde man så 1991. Båten är ju faktiskt 30 år och allt håller inte för evigt. Inte ens om det är tillverkat av Rosättra.

Nåväl. Nu var det bara att bita i det sura äpplet och försöka komma på hur de var gjorda för att se hur de kan snyggas till.

Det visade sig att det är en plywoodskiva som klätts med en homogen teakbit i framkant. Sedan är skivan spårad och spåren fyllda med nåt. Kanterna på plywooden är sedan målade med brun topcoat som försegling.

Jag bestämde mig för att göra nya tofter. I alla fall byta ut den skadade. Jag bestämde mig för att göra en variant av de nuvarande där jag lägger homogen teak på en plywood. 9mm plywood och därpå 9mm teakribbor. Limmade med epoxi borde de bli tillräckligt styva. Och så nåt emellan listerna.

Så jag började leta teak. Inte lätt att få tag i här i Stockholm. I Göteborg finns Calexico wood https://calexicowood.se. Vid samtal med dem så fattade jag som att man inte kunde få handla direkt av dem som privatperson men kunde få handla genom Fredrikssons Trä i Stockholm. När jag slutligen fick offert på det jag behövde så tillkom frakt till min hemadress med 1.600:- Inte som jag förstått från början. Notan skulle sluta på drygt 9.000:- för teak och plywood. Då var det material till de längsgående tofterna.

Jag avvaktade med den offerten och sökte vidare. På Blocket hittade jag en som sålde teakplankor i Örebro. 35x100x2500mm till bra pris. Teaken var från 1990 vilket borde matcha Amerona som byggdes 1991.

Detta var ett bättre alternativ en Calexico. Så jag planerade för en resa till Örebro på fredagen, vilket vart den värsta dagen vädermässigt så här långt i höst. Underkylt regn/snö och 0ºC. Resan gick trots det bra och jag köpte 4st plank som jag tror kan räcka till hela sittbrunnen. Plywooden köpte jag någon dag senare på SeaSea i Segeltorp. 9mm mahognyplywood. Nu var kostnaderna uppe i 5.900:-

Jag klöv upp den första plankan i två lika delar 35×48 Sedan hyvlade jag dessa till 35×46. Jag sågade också upp en bredare bit ca 19×57 som skall bli till den bredare ramen i ytterkant.
35×46 sågade jag sedan ner till 3st 9,5×46 och hyvlade ner till 9×46. Då har jag 19×57 till ytterkanten som plywooden skall fällas in i och 9×46 till de inre.

tisdag

I dag skruvade jag bort tofterna och tog hem till garaget för att malla av på plywooden.

Service av Furlex-rullen

fredag

Kan man säga att när båten är täckt, färdig och vinterkonserverad, då börjar nästa säsong 2022 🙂

I samband med avmastningen så upptäckte en seglarkompis att det var repor i förstagsprofilen. -”Det är nog från mastkranen” sa jag. Men vid närmare kontroll så upptäckte vi att det var repor symmetriskt på båda sidor av profilen. Och på två olika höjder. Det vi kom fram till var att det måste vara från toppsvirveln. Den hamnar på olika höjd beroende på vilken fock jag har.

Reporna sammanfaller med två skruvar som finns i toppsvirveln.

Jag plockar bort toppsvirvel och den nedre svirveln där trumman sitter och tar hem allt till förrådet.

Börjar med att plocka isär toppsvirveln, vilket visar sig inte vara så enkelt. De två skruvarna snurrar bara, utan att lossna. Det visar sig när jag tittar på en ritning att det finns två infällda muttrar innanför som ligger i ett fyrkantigt uttag. På bilden som är från en Furlex 200S är det ritat en 6-kants-mutter

Efter att ha värmt skruven med en låga och sedan stuckit in en smal syl i kanten som mothåll, så lyckades jag få dem att släppa. Muttern hade alltså snurrat i urtaget i plasten.

Jag tillverkade två nya muttrar som var lite tjockare och 1mm större i sidorna för att de skulle sitta bättre
.

När jag undersökte skruvarna så kan man inte se att de har stuckit in och repat profilen men det finns metallspån där så det kan inte vara något annat.
När jag frågade Selde’ns så var de helt ovetande och hade aldrig stött på detta tidigare. Jag kapade skruvarna från 12mm till 10mm.

När plastdetaljen var borttagen så var det inte så svårt att plocka isär lagren. Man lossar först låsringen och tar bort två brickor. Därefter tar man försiktigt bort alla kulor.


När jag senare gav mig på den nedre svirveln vart jag osäker på om jag skulle klara av att ta isär den. Eller rättare, att få ihop den.
Jag försökte tvätta lagren utan att ta isär något, men insåg att det inte skulle gå så bra.

Så jag tog försiktigt isär bit för bit. För att ha någon referens för återmonteringen så filmade jag allt. Det vart till slut filmen nedan.

Skadan i profilen skall jag försöka att slipa av och kanske spackla i någon form av epoxi i repan.
Men det får bli när det är lite varmare.

Vintervila

Upptagning och vintertäckning

Så var då säsongen 2021 slut. Förra hösten så hade vi ju en anlagd brand på varvet och alla traktorer och en vagn förstördes i lågorna. Vi skaffade därför till i våras en ny vagn från Rodeberg i Holland. På bilderna nedan kan man se skillnaden mellan vår gamla ”mellanvagn” och den nya till höger.

Så var det då dags för Amerona att göra den sista färden för i år, upp på varvsplanen. Men först skall hon tvättas.

När man bokar ”privat” upptagning har man en timme på varje båt och tvätt ingår.

Traktorföraren är duktig på detta.

Så stod hon till slut avpallad och stöttad.

Jag gjorde en lättare polering med maskin innan täckning. Det är lättare innan pressen kommer på.


Nästa dag var det dags för täckning. Båthuset är sålt så i år blev det vanlig däckställning.

Jag kompletterade med en ”akterrunda”. Pressen bak vart en tillfällig lösning med en skräp-press jag hade liggande.

Några dagar senare fick däcket en omgång med Golden teak Sealer inför vintervilan.

Motorn konserverades, toaletten fick lite frostskydd och allt färskvatten pumpades ur med hjälp av en impellerpump från Biltema kopplad till VV-beredarens dränering.

Nu, Kan säsongen 2022 Börja!

 

Justering av aktre ankarspel

fredag

Det började med att jag skulle återmontera den tråd som man lindar runt ankarlinan för att få sensorn till automatiskt stopp att aktiveras. Då ankarspelet som är ett Lewmar 2000 levererades så medföljde en bit koppartråd. Med tiden blir den nött, förstörd och lossnar.

Jag läste på lite om olika materials förmåga att påverka en induktiv givare. Detta tog jag ur en tabell för induktiva givare och beskriver (enkelt) avståndet för olika metaller till givaren. Oavsett värdets storhet så ser man att Rostfritt Stål är bättre än koppar och mässing. D.v.s klarar ett större avstånd till givaren.

Kromnickel  Sn x 0,90
Rostfritt stål  Sn x 0,85
Mässing  Sn x 0,50
Aluminium Sn x 0,45
Koppar  Sn x 0,40

Så slutsatsen vart att jag skulle hitta rostfri tråd i lämplig diameter. Biltema så klart. Eller Clas Ohlson. Den som Biltema hade passade bra. Fanns tyvärr bara i 25m längd men den kanske kommer till användning för något mer.

Jag sänkte ned ankaret så att det hängde strax under vattenytan och ritade ett tusch-streck på linan ungefär vid givaren. När jag nu hade lindat på några varv av tråden runt ankarlinan var det dags att prova. Givaren reagerade inte och när jag kröp ner i facket bak så såg jag att den låg långt från linan. När jag satt där och justerade givaren så kom jag att tänka på ett tips jag fått av generalagenten om montering av spelet. Det skall vara ett visst mått av ”fall” från ankarspelet ner till botten av lådan där linan samlas upp. Det är ibland svårt att uppnå. I mitt fall så skulle motor och kablar gå att sätta högre upp för att uppnå det, men då passar inte fästet på insidan av akterspegeln.

Jag provade ändå att sätta den så högt upp som möjligt. Det var tungt att sitta där i facket och balansera allt då övre bulten skulle i så jag delade motor och linhjul. Nu såg jag att det skulle kunna gå att sätta den så här om man kunde göra om eller komplettera fästet.

Jag åkte hem till förrådet och letade i ”rostfria-lådan” och hittade en kraftig rostfri plåtbit. Kapade med vinkelkapen, borrade två hål och åkte sedan till baks till båten.
Väl på plats kunde jag märka ut för det tredje hålet och även borra det.

Plåtbiten är mycket kraftig. Ca 6mm tjock. Nu kom motorn betydligt högre och linan fick bättre fall ner i stuvfacket.

Därefter kunde jag återmontera motorn. Nu i en ny vinkel så den kom undan lite bättre i facket.

När linan matades i så såg jag att den låg mot skrov och beslag i överkant.

Kunde man trycka ner linan lite innan den går in i kabilaret? Jag tittade vad Benns hade för lösa trissor och hittade en bred som var till en genuatravare. Tillverkade ett fäste i rostfritt och monterade denna ovan linan mot skrovflänsen med 4 plåtskruv.

Så här såg det ut med rullen på plats

Jag provade att köra linan ut och in för att testa att spelet skulle stoppa då RF-tråden passerade. Det fungerade ibland och ibland inte. Nu hade inte givaren riktigt rätt vinkel mot linan så jag gjorde två små träkilar med 10º vinkel och ett 20mm hål. Nu gick det att justera givaren till lämplig höjd.

Vid ankring i hamnar de följande dagarna så har det fungerat och ankaret har stannat strax under vattenytan. Jag lindade på ytterligare en omgång med tråd som ett första stopp då ankaret är 1,5m under ytan som en extra säkerhet.

Lombardini – Nollställa ”Oil-Service”

torsdag

Inför semestern hade den nya motorn gått knappt 60 timmar och den räknas då som inkörd. Det var dags för byte av motorolja och filter. Jag hade ett filter i reserv men köpte ytterligare ett. De finns på Hjertmans.

Efter sommaren så började summern att tjuta varje gång man slog på nyckeln. Den varnade för ”Oil-Service”. Det normala intervallet är 125 timmar eller en gång per år. Nu var ju oljan bytt vid 55 timmar så nästa byte borde ju vara vid 180 timmar.

Men hur vet motorn att man bytt olja? Jo man kan naturligtvis nollställa indikeringen i instrumentet. Efter att ha konsulterat handboken där det stod att man när ”Service” visades skulle hålla in båda knapparna i mer än 10m sekunder. Men det fungerade inte!?

Jag konsulterade Arken Teknik och Patrik där är alltid snabb att svara. Det visade sig nu vara en bugg i de senaste elektronikboxarna, ECU, så man skulle nollställa och sedan köra motorn en timme så timräknaren stegade upp ett.

Nu fungerade inte det heller trots flera försök. Jag tog då kontakt med Sangiorgiosein i Italien som tillverkar instrumenten och fick följande svar:

  • Slå på nyckeln
  • Stega med vänster knapp till ”Setup” INTE SERVICE
  • Tryck och håll in båda knapparna i mer än 10 sekunder
    • Efter tre sekunder visas en meny, men håll kvar. Efter 10 sekunder visas en ny meny med bla. Oil.Serv
  • Välj med vänster knapp Oil.Serv
  • Bekräfta med höger knapp
  • Välj med vänster knapp Reset
  • Bekräfta med höger knapp
  • Sedan Exit, Exit
  • På grund av buggen skall man nu INTE stänga av nyckeln utan starta motorn och köra i mer än en timme så att timräknaren ökar med Ett
  • Därefter kan man stänga av motorn och nu är Servicemeddelandet borta

Jag gjorde för tydlighetens skull en film på detta som finns på Youtube

 

Till våren kommer Lobardini att ha fixat denna bug och kommer med en uppdatering alternativt ett nytt kort till ECU;n. 

I samband med upptagning om någon vecka blir det ytterligare ett oljebyte och jag får upprepa proceduren. Men nu vet jag hur man gör.

Laddning av LiFePo4

fredag

Under semestern fungerade Lithiumbatterierna bra. Ibland stängde BMS;en av pga för hög cell-spänning. Gränsen var satt till 3,65V. Vilket blir 14,6V. Generatorn laddade direkt mot både startbatteri och Li-cellerna. Mellan dessa satt ett BEP skiljerelä. Skiljereläet känner spänningen på båda sidor vilket gjorde att relät låg till nästan jämnt då Li-cellerna oftast ligger på 13,2V.
Därför hade jag använt möjligheten att endast aktivera reläet då motorns nyckel är till.
Jag funderade på att åter koppla in min Sterling Alternator-to-Battery-charger. Den kopplas mellan generatorn och batterierna. En ingång och två utgångar. Generator in och Stertbatteri och förbrukarbatterier. Den ger mycket mer laddning genom att ”lura” generatorn att batterierna är djupt urladdade. Därmed laddar generatorn mycket mer som laddaren sedan gör om till ”smart” laddning i flera steg.

Anledningen att jag inte använde den från början var att det fanns en risk att överbelasta generatorn.
Efter semestern så provade jag ändå att koppla in den eftersom den i alla fall har en viss intelligens som generatorn saknar.
Jag installerade den i stuvfacket styrbord om motorn. Detta för att enklare kunna koppla tempsensorn på generatorn som ett extra skydd.
Allt verkade fungera bra då jag åkte ut för en vecka i skärgården. När vi åkte från Harö efter att ha legat två dagar utan laddning så laddade det med ca85A. Bra! Då blir batterierna snabbt laddade. Vi gick för motor mot Stavsnäs där Ewa skulle hoppa av. Plötsligt blir hela båten strömlös. Allt slocknar!

Jag förstår genast att det är BMS;en som kopplat från förbrukarna. Men varför?

Efter två minuter kopplas allt in igen

Jag kollar i appen och ser att det finns ett felmeddelande om hög temperatur. En cell har passerat 45° C. Och där finns en gräns. Både laddning och förbrukare kopplas ifrån.

Jag ställer upp gränsen till 50° C för att få större marginal.  Följande dagar provar jag olika laddprofiler på A2Bc. När jag lämnar Fifong för motor händer samma igen.
Efter mycket googlande och ha läst flera artiklar så har jag förstått att den bästa/säkraste laddningen får man med en Battery-To-Battery Charger. Den bästa är enligt flera den från Sterling. Den finns i två modeller BB1230 och BB1260. De kan ta 30 alternativt 60A från batteriet som matar laddaren. Och kan ladda med ca 25 / 50A.
Man kopplar som vanligt generatorn till Startbatteriet. Sedan kopplas BB1260 mellan start och förbrukarbatterierna. När motorn laddar startbatteriet startar automatiskt laddaren och laddar förbrukarna enligt vald profil. Det finns nio profiler plus Custom.

Jag beställer en sådan i 60A version från Busse-Yachtshop i tyskland. De hade bästa pris vad jag kunde hitta. Beställde på onsdagen och paketet kom vid lunchtid på fredagen. Snabbt!

Jag fick nu ta bort den endast två veckor gamla installationen. Koppla in generator och startbatteri som vanligt och sedan montera den nya BB1260 i facket bredvid batterilådan.

Det får bli ovanpå invertern med stark kardborre.

Det levereras också med en tempsensor (Den gula) som skall sitta på batteriets minus-pol.

Efter uppstart så går jag in i Setup och väljer LiFePo4 som profil. Sedan provstartar jag motorn. Trots att cellerna är över 90% så laddar det initialt med >50A. Bra. Temperaturen stiger nu inte lika mycket som tidigare.

Detta verkar så här långt vara rätt lösning för att ladda Lithiumbatterier. Kommande helg får jag testa lite mer.

En mycket bra artikel om laddning av Lithium och då med denna laddare
finns på: Marine How To

Ljud eller O-ljud

.
söndag

Under sommaren har ett missljud ökat från nya motorn. Det har låtit som ett ”skramlande” ljud som inte gått att härleda.

Arken teknik ordnade med ett par mjukare motorkuddar som jag bytte för några veckor sedan.

Bytet gick på en timme. Motorn hängdes upp i en talja och motorkudde och fästet i motorblocket lossades

Allt återmonterades med samma höjd på motorkuddarna som tidigare

Trotts detta så fanns en skramlande ljud kvar. Mera markant med växeln i och drivning framåt.

Vid motorinstallationen så monterade jag aldrig gummidamasken som sitter runt drevet i botten på båten. Jag gjorde i stället som tidigare att jag plastade två skivor i glasfiber, formade efter drevet med 7mm spalt och laminerade fast i botten. Sedan spacklade jag kanterna. Så hade jag på förra motorn och slapp på så sätt oroa mig för att gummit till slut lossnar.

I slutet på semestern misstänkte jag att spalten var för liten och att drevet helt enkelt nuddade kanten. Jag dök ner med en 5mm borr och den gick inte att få in mellan drev och plastkant!

Det här kunde vara anledningen till detta missljud. För att bekräfta mina misstankar före säsongens slut så bestämde jag mig för att ta upp båten och kolla detta före den ordinarie upptagningen. Med goda klubbkompisar ordnades traktor och vagn fram i dag. Traktorn hade svårt att komma upp från rampen då den var ”slipprig” men till slut stod båten på land.

Och Ja! Det var som jag trodde. Avståndet mellan drev och plastkant var som minst ca 3mm.

Jag hade förberett med en mängd verktyg och maskiner för alla eventualiteter. Så fram med dremeln och kapskiva.

Och sedan slipstift

Därefter limmade vi dit den avsedda gummi damasken med kontaktlim efter slipning och tvätt med aceton.

Efter en stunds torktid så var det åter dags att sjösätta. Traktorföraren kände att det var ganska vingligt med masten på och den lilla vagnen så han hade ställt båten i en liten udda pose.

Efter sjösättning var vi mycket spända på utfallet. Jag startade. Och lyssnade!

Vilken skillnad. Inget skrammel!

Efter att ha städat undan verktyg, parkerat traktor och vagn och låst grindarna, gav vi oss ut på en provtur Ewa och jag. Ewa säger direkt -”Vilken skillnad. Nu är det ju nästan helt tyst”.

En lyckad söndag. Nu väntar en vecka i skärgården med deltagande i Linjettförbundets 32;års jubileum på Harö.

”Lura” din Isotherm ASU

.
måndag

Efter installationen av Lithiumbatterier uppstod ett nytt fenomen. Kanske inte en nackdel men det skapade lite högre strömförbrukning. Nämligen att vår kyl, en Isotherm med ASU-funktion började gå på nedfrysning mest hela tiden. Detta för att Lithiumbatterierna oftast ligger på en spänning runt 13,3-13,4V.

Isothermen skall ju ha den smarta funktionen att när man har laddning, dvs. gott om ström, så skall kylpaketet frysas ner extra mycket för att sedan leverera kyla långt efter motorn stoppats.

Det vart i alla fall väldigt kallt i boxen. Så kallt att tom ölen frös. -”För låg alkoholhalt”, sa en kompis.

Läste lite olika forum på nätet där några hävdade att det fanns potentiometrar i styrboxen som kunde trimmas om. Detta var inget som generalagenten Thermoprodukter kunde bekräfta. I stället rekommenderade man deras nya kylaggregat som inte lägre heter ASU (Automatic Speed Upp) utan nu ITC (Intelligent Temperature Control). För ca 11.000:-

Exakt vilken teknik man nu använder har jag inte satt mig in i men de skall vara anpassade för Lihiumbatterier. Det fanns ingen anledning att byta för detta. Alternativet är att köra på läge manuell i så fall.

Men ASU har tidigare spart ström. Så här är beskrivningen på ASU-funktionen:

I läge ”NORMAL • AUTO”:
Gröna lampan tänds omgående och visar att ström är tillkopplad och följande kylprogram kopplas in:
– Då motorn går och spänningen i elsystemet, mätt vid kylkompressorns elektronikdel, är över 13,2 (26,4) volt startar kompressorn och arbetar för att frysa ner och ”ladda” kylmagasinet. Kompressorn startar inom 30 sekunder och går till en början på lågvarv med gul lampa ”Economy” tänd. Efter ca. 30 sekunder varvar kompressorn upp 75 % och röd ”Freeze” lampa tänds.

Jag lade mer energi på att klura ut en lösning till nuvarande kyl. Om man kunde sänka spänningen något till kylen men ändå få en höjning över tröskelvärdet då motorn går, så kanske det kunde vara en lösning? Kunde man bygga någon egen elektronik som fattar när motorn går?
Men man vill ju även ha den automatiken med landström inkopplad eller då solpanelerna laddar mycket.

Till slut kom jag på det. Trodde jag! Man sätter en diod i serie med pluskabeln. En diod sänker spänningen med ca 0,7 V. Men kommer man då över tröskel-värdet då motorn startas?

Men en så kallad Shottky-diod sänker spänningen med 0,3-0,5V lite beroende på typ.

Efter lite letande hittar jag följande diod

VISHAY – VT2045BP-M3/4W – Schottky-likriktare, 45 V, 20 A

https://se.rs-online.com/web/p/schottky-diodes-rectifiers/1452153/

Tyvärr var frakten mer än 10x priset för dioden, så jag letade vidare. Hittade den även på Farnell i England. Som inte säljer till privatpersoner 🙁 . Men hänvisade till: https://komponentshoppen.se Som hade bra priser. Så jag beställde 2st för 21:-/st.

Kapseln är av typen TO220 vilket betyder att den har en metall-fläns med hål för att montera mot kylfläns.

 

Den klarar 20A för att kylen kan dra 15A i startögonblicket. Efter några dagar kom paketet och jag monterade den på en liten aluminium-plåt, lödde på två kablar, stripade dessa och satte på två kabelskor.

Ner till båten för att testa. Kylen var på och röda dioden lyste för nedfrysning. Trots att det var mulet och ingen laddning från solpanelerna fanns. Batterierna höll 13,3V. Stängde av kylen, drog ur plus-kabeln från styrboxen och kopplade in dioden i serie.

Startade kylen i läge auto och väntade. Inget frysläge. Gick ut och startade motorn och efter ca 1 minut så tände den röda lysdioden för ”nedfrysning”.

Kommande helgen så hade vi lite sol och bra laddning från solpanelerna och även då gick den på frys kortare stunder.

Nu hade jag åter den automatiska funktionen som ASU skall ge. Till en kostnad under 100:-

Kan man säga att jag sparade 11.000:- ??? 🙂

 

NORRSUNDET – JBS-KBS

Lördag den 14 augusti

Inatt har det blåst V och regnat. V är ingen bra vind i Norrsundet och absolut värdelöst om man ligger på utsidan av bryggan. Jag vaknade först av regnet, sen av att det kluckade under bryggan, sen i sidan och i aktern, så slog det i luckan av skoten till seglet och knarrade i bryggtamparna = ganska sömnlös natt.

På morgonen var det soligt, men fortfarande SV vind 5-8 och vi lämnade så fort vi ätit frukost. Vi har ju haft bilen parkerad på JBS under tiden vi varit borta för att det skulle vara smidigt att ha en kort bit från Norrsundet, lasta av i JBS och att jag skulle köra hem de sakerna medan Reidar åkte vidare till vår plats i KBS, för vi har ju inte någon låneplats i Järfälla längre.

I Jakobsbergs hamn var det ganska mycket lä och vi lade oss långsides och kunde smidigt ta i land all vår packning och lasta bilen.

Reidar fick åka ut i blåsten igen och jag mötte upp honom i kvarnviken en timma senare.

Hemma igen efter 4 veckor på sjön, det har både gått fort och känns som att vi var borta länge. Tittar man på hur det ser ut i trädgården så var det nog länge…

På måndag börjar jag jobba, den nyblivna pensionären far väl ut på nya äventyr kan jag tro

Vattenbrist

.
fredag

Sista ”semesterdagen”. I alla fall för Ewa. Vi skall ta en kort etapp från Slandö Kalv till vår klubbhamn Norrsundet. Vi får fin segling och rundar Adelsö i slör. Vid Skeppsbackasundet möter vi en av ”Grusbåtarna” som kör stenkross från Förbifart Stockholm till Löten. Det blir ett bra tillfälle att smitta ur farleden och in i lä bakom en udde för att rulla in och ta ner storen. Det är bara ”runt hörnet” till vår klubbvik.

När storen är vikt så startar vi motorn. Det låter mycket i avgasröret och komme inget vatten!? Efter lite kontroll av sjövattenfilter och okulärbesitktning i motorrummet så bestämmer vi att segla in till bryggan.

Vi fendrar av och hänger även ut en stävfender. När vi rundar udden så ser vi att det finns plats på utsidan av bryggan med boj i aktern. Efter att ha lagt till börjar felsökning på motorn.

Jag stänger kylvatenkranen på drevet och provstarter motorn samtidigt som jag häller ner vatten i filtret. Den suger ingenting. Då skruvar jag av locket på vattenpumpen. Impellern har bara två av sex vingar kvar!?

Men var finns de andra fyra vingarna?

Sjövattnet har följande väg: Från kranen i drevet- till vattenfiltret – vattenpumpen – vakumventilen och sedan in i motorn.

Jag ringer till Patrik på Arken Teknik som är generalagent för Lombardini och får omedelbart svar: Där slangen går in i motorn sitter värmeväxlaren. Längre än dit kan inte impeller-vingarna komma.

Jag lossar slangarna från pumpen och returen från vakumventilen och blåser kraftigt bakvägen i systemet. Utkommer två av vingarna med en skvätt vatten. Efter att ha tittat runt i motorrummet så hittar jag den tredje vingen. Nu återstår den sista. Ewa och jag hjälps åt att kontrollera vakumventilen och slangarna samt kontrollerar i motorrummet om vi kan hitta den sista biten.

När vi med en ståltråd petar in i slanganslutningen in mot värmeväxlaren så ser jag den sista gummibiten. Efter en stunds petande så kan man se ena hörnan av gummit. Jag tar en lång segel-nål och sticker in i gummit som fastnar i nålen. Sedan lirkar jag försiktigt med nålen och till slut kommer den sista gummibiten ut.

Så nu har vi hittat alla fyra vingarna.

Lite märkligt att på en ny motor, som nu gått 85 timmat, impellern går sönder. Patrik förklarar att originalimpellern kan vara levererad långt till baks och legat i lager länge. Och helt enkelt torkat och åldrats.

Nu plockar jag fram reservimpellern som jag köpte i samband med motorbytet. Pumpen är en standard ”Jonson-pump”. I förpackningen finns impellern, två olika packningar och en förpackning med glycerin för insmörjning av impeller och impellerhus. Även en detaljerad monteringsanvisning. Efter rengöring av ytorna med en skotchbright duk och återmontering av impeller och lock och ny packning. Så är det bara två slangar kvar att montera. Vi provstarter och kontrollerar läckage. Tätt! Städar och torkar upp vatten i motorrummet.

Jag hade ju hoppats på en lugn eftermiddag med bad och relaxa. Men nu är jag både svettig och trött. När jag skall bada så kommer ett regnväder med åska. Efter 20 minuters väntan så har regnet dragit bort. Bad, kall öl och sedan middag som Ewa ordnat.

Vi äter i ruffen medan nästa regn drar förbi.

Slutet gått allting gått!

Vi får en trevlig kväll på bryggan med andra klubbkompisar.

FIFONG – SLANDÖ KALV

Torsdag den 12 augusti

Idag ska vi slussa, det är ju alltid lite spännande… blir det i rätt tid? Får vi vänta på fartyg? Passar broöppningstiderna?

Vi har ju många olika dåliga och bra upplevelser av att komma till slussen i Södertälje. I år har vi inte siktat in oss på någon speciellt tid eftersom vi ska segla från Fifong och det kan göra det svårt att passa tider.

Reidar får lite samtal från båtklubben, det är trassel med en av grindarna och han försöker hjälpa till via datorn så jag seglar från lite före Arkholmarna. Två lastfartyg kommer i kapp och åker förbi oss.

Vid skanssundet har linfärjan visst rast och där vrider vinden så vi får kryssa, samtidigt som ett regnmoln närmar sig på vår östra sida. Vid Farstanäset/ brandalssund tycker vädergudarna att det är vår tur att bli blöta, vi drar ner seglet fort medan regnet och vinden ökar, men redan efter ledverket är det värsta över och när vi kommer till Södertälje lyser solen igen.

Vi ser att vi kommer kunna slussa 15.30 och att vi kommer få vänta på bron till kl 18.00 ska vi vänta i gästhamnen eller efter slussen? Vi bestämmer oss för att slussa och sen vänta vid bryggan och under tiden äta middag, det kan ju komma ett fartyg som behöver broöppning som vi kan smita ut efter.

Plötsligt ringer en signal och det står på skylten att det inte kommer bli någon slussning pga ett fartyg som har förtur. Vi ser hur lilla bron öppnas och stängs, men vi ser inget fartyg. Så öppnas slussen och ut kommer kung Carl Gustaf och drottning Silvia, en Targa båt som antagligen är Säpo och en polisbåtsribb…

Reidar slår sig i slang med en Linjett 33 ägare som har problem, så vår väntetid känns inte så lång för plötsligt är klockan 5 i och det är dags att få broöppning.

Och när vi kommit under den och närmar oss ledverket blinkar signalen rött- det kommer ett fartyg från andra  hållet, samma fartyg som kom när vi skulle slussa ut den där morgonen för 4 veckor sen.

När vi kommer till Slandö har vinden ökat lite och det är ganska fullt och trångt i den hamnen, men vi får hjälp att komma i land och det blir en fin lugn kväll.

 

NYNÄSHAMN – FIFONG

Onsdag 11 augusti

Svagare vindar i dag, men det är fortfarande SV som regerar. Det ska vrida åt väst i kväll, så därför bestämmer vi Sörviken på Fifong trots allt. Seglingen dit är helt odramatisk och vid Torö hissar vi upp vårt Code segel.

Det är inte så många båtar i hamnen, men så blåser det ju rakt in också, men vi får hjälp på bryggan när vi kommer och vi lägger ett spring, så det blir ganska bra till slut.

Vi förstår att de båtar som ligger lite längre in är medlemmar i klubben som håller i skötseln av hamnen. Det är fint och välordnat här med toaletter och sopsortering, det märks att de sköter om allt väldigt bra. Vi tar en promenad upp till norra viken och jag blir imponerad över den fina skyltningen som finns så att man hittar rätt stig.

Vi sitter på klippan och grillar fast det är lite dragit och svalt, men så småningom mojnar det och vrider ju, så det blir en fin kväll och en lugn natt.

DYVIKEN – NYNÄSHAMN

Tisdag 10 augusti

Vid tiotiden seglar vi ut på Mysingen S – SV 4-8 är prognosen. Vågorna från gårdagseftermiddagen har stillat sig och vi får fina långa kryssben ner mot Älvsnabben, men där öka vindstyrkan och vi ser ett regn och åskväder över land. Vi går samma väg som när vi kryssade åt andra hållet häromdagen och går in mellan öarna söder om Muskö för att få våglä. Det där regnet som ligger över land drar upp vind och vid Lacka tar vi smidigt och snabbt ett rev och får en lite bättre gång. När vi sen rundar Yxlö vid Svartbådan mojnar det och resten av seglatsen går som en dans.

I Nynäs ligger den största färjan vi någonsin sett…

Det är ganska tomt på båtar i Nynäs och det är smidigt för oss som lägger oss med fören mot vinden att lägga till, men vi ser andra som inte har det helt lätt att komma fast i bryggan.

Det är dags att bunkra lite inför de sista dagarna så vi går upp på stan och handlar både på coop och systemet. Tillbaka i hamnen blir det besök i brödboden och i rökeriet innan kylboxen är nästan full igen.

På grund av Corona får man inte basta, men att duscha var ändå skönt och på kvällen bjuder jag kapten på födelsedagsmiddag- han får välja precis vad han vill och vilken restaurang han vill. Det kanske inte är så svårt att gissa vad det blir?

 

NORRVIKEN – DYVIKEN

Måndag 9 augusti

idag är ingen vanlig dag- idag är kaptenens födelsedag. Den riktiga pensionsnärsdagen är kommen.

Vi tittar på när den gamla segelbåten har bestyr med att få upp ankaret, men sen sätter vi oss i rörelse och åker ut från viken. Det ser ut att bli ännu en solig och fin dag med lagom stark SV vind 5-7.

Idag har vi stämt möte med en av mina söner och hans familj i Dyviken på Ornö, så det är ditåt vår vi styr vår kosa. När man passerar Ornö norrifrån kommer ett område med några prickar och då blir det ju lite extra spännande att kryssa, speciellt då det kommer andra båtar till samma prickar samtidigt. Så blir det den här gången också men det går bra och ett par båtar som går för motor stannar upp och låter oss få fri lejd där det är lite trångt.

Ju närmare Mysingen vi kommer, desto mer tar vinden i och vi går in i viken bakom Högholmen för att få lä och ta ner segel och motorisera genom det trånga sundet ner mot Dyviken.

Vi har varit här för några år sen och tänk, ”vårt ställe” är ledigt så vi går in där.

Eter någon timma kommer gänget och vi får en mycket trevlig eftermiddag och kväll då vi firar jubilaren med bubbel, äppelpaj med vaniljsås och grillning på berget. – Tårta kommer han få så småningom…

 

KOLNÄSVIKEN – BJÖRNÖ

Söndag 8 augusti

Vinden har mojnat och vänt till SV igen, regnet har droppat färdigt och vi har sett ett par för oss okända vikar där det troligen är fint lä i. Nya fina vikar är alltid roliga att hitta och till Björnö är det lagom långt eftersom vi i morgon har bestämt träff med ett av våra barn och barnbarn på Ornö.

Vi har tur, för vi hinner hitta Norrviken, ett litet berg att ligga till på och snabbt få på bomkapellet och sittbrunnstältet innan himlen öppnar sig.

Vi fixar lite att äta och väntar ut regnet några timmar, sen får vi en fin solig kväll och går ut på en skogspromenad och upptäcksfärd på ön. Björnö är ett naturvårdsområde och i två vikar har Skärgårdsstiftelsen ordnat med sopmajor, det finns gräsytor man får tälta på och en liten stuga att hyra. Det finns också en gammal bondgård man rustat och jag uppfattade det som att skolklasser kan hyra in sig och ha lite naturutbildning.

På kvällen får vi sällskap i viken av några andra båtar, varav en ligger på svaj och så glider det in en väldigt vacker gammal båt och lägger sig på udden bredvid våran…