När vi kryssade söder ut efter Järflotta-landet under sommaren i ca 8m/s vind, så märktes det tydligt hur framtunga vi är. Vi hade fyllt fullt med vatten i Nynäshamn innan vi lämnade och det är 170l under förpiken. Men vi har också ankarspel och 30 mm kätting i boxen längst fram. Plus lite förtöjningslinor och 20m landströmskabel. Allt bidrar till gunghäst-effekten i lite sjögång.
Så jag började åter fundera över om det går att göra båten lite lättare fram. Vi vill ju absolut ha ankarspel med kätting där fram eftersom vi svajankrar ofta.
När vi kom hem så tog jag ett långt snack med Ai. Vi kom tillsammans fram till att det kunde gå bra med 10-15m kätting i stället för 30m och samtidigt öka längden på linan som nu var 15m
30m lina och 15m kätting var vad Ai till slut föreslog. Då började jakten på en lämplig lina. Ankarspelet ett Lewmar HX1 kan enligt manualen hantera 8mm kätting och eller 3-slagen lina 12-16mm eller 8-flätad ankarlina.
Efter att åter frågat Ai och gjort egna efterforskningar så frågade jag generalagenten Comstedt, som rekommenderade deras egen Lewmar-lina eller den som säljs på Hjertmans: Robline 3-slagen 14mm 40m.
På Hjertmans avrådde man från denna lina då den skulle ”kinka”. Så jag var tillbaks på ruta ett. Synd för den kostade endast 429:-
Fortsatt letande på nätet och Green Marine hade flera bra artiklar om ankarlina. Där rekommenderade man Liros 3-slagen 14mm. Den fanns på en nätbutik för 69:-/m men den fans även på en annan butik, ”motonet” som har butik i Västerås. Där för endast 39:-/m
Vi bestämde oss då för en utflykt till Västerås och motonet, som jag aldrig hört talas om.
Butiken har allt från bildelar, camping mm och även båttillbehör. I en hörna med massa bra Liros-tågvirke hittade vi ankarlinan.
Det fanns ingen personal i butiken så man fick mäta och kapa själv.
Vi kompromissade och kapade vår 30m kätting till 13 m och fick då 17m över som vi kan byta till om vi senare tycker 13m är för kort. Jag tog hem kättingen och satte mig vid TV;n och splitsade ihop kätting med lina. Det finns en hel del guider på Youtube. Tyvärr hade jag splitsat klart då jag senare hittade en instruktion som ger en smidigare skarv.
Tillbaks i båten så laddade vi kätting och lina genom ankarspelet för ett test. Allt löpte ut bra så länge kättingen tyngde ner. När det kom till linan så behöver den hjälp för att glida ut genom spelet. Men det blir det ju då man ankrar på riktigt och båten driver bakåt.
Men nu kom det stora bakslaget. Ankarspelet kunde inte dra upp linan då det blev lite motstånd. Det räckte med tyngden från kättingen för att det skulle slira. Nu var det så att den fjäder som håller ner matararmen var skadad och för slapp. Jag försökte beställa en som reservdel men det gick inte. Endast ett ”kitt” från Lewmar med massa andra delar. Jag hittade en snarlik fjäder från Lesjöfors Fjäderfabrik.
Efter byte av fjäder gjorde vi nya försök men det slirade hur vi än gjorde. Vid denna tidpunkt hade Comstedt återkommit med besked att linan på Hjertmans från Robline visst skulle fungera och att Liros var likvärdig. Skulle vi nu behöva återgå till BARA kätting och i så fall bli tvungna att köpa en ny?
Jag började nu fundera på andra alternativ. Detta Lewmar HX1 är ett horisontellt ankarspel vilket betyder att kätting och lina endast omsluter hjulet till 90 grader. Kanske bidrar till att det slirar. Linan såg inte heller ut att gå ner i botten på kättinghjulet och hur skall det då greppa?
Till slut bestämde jag mig för ett nytt ankarspel som är ”vertikalt” där linan omsluter hjulet till 180 grader. Denna gång tänkte jag inte välja Lewmar som dessutom har för stora motorer för att få plats. Valet föll i stället på ett Lofrans X2 med 1000W motor. Det har en mindre motor fysiskt och skulle nog få plats. Den finns både i brons och aluminium. Aluminium var 4kg lättare så den modellen fick det bli. Inköpet vart från SVB24 vilket var 4.000:- billigare än här i Sverige. Några dagars leveranstid bara
Jag hade förberett monteringen med att såga till några olika plywoodbitar som jag trodde behövde läggas under..
Det gamla spelet demonterades och kablar och kontaktor demonterades också. Lewmar har två kablar och nya Lofrans har tre och en annan kontaktar. Nu visade det sig att motorn inte alls fick plats som jag tänkt utan jag fick gå för plan B. Att vända motorn bakåt vilket skulle inkräkta på stuvutrymmen för tampar och annat. Men skulle det gå? Får den plats? Jag satte sticksågen i det lilla skott som finns framför hyllan och sågade ett stort hål för motorn. Den fick plats men det var mycket jobb att få allt på plats och motor/växellåda ihopskruvad med själva spelet. Till slut var det på plats och vi testade med att bara tjuvkoppla kablarna. Det snurrade i alla fall. Och var väldigt tyst!
Lite nya kablar fick dras in genom skottet till den nya kontaktorn. Styrkablarna var bara att ansluta som tidigare för upp och ner.
Det var med stor spänning som vi testkörde med lina och kätting. Det fungerade perfekt. Linan löpte ut fint och kunde med lätthet dras upp med motstånd av kätting och ankare. Linan lede sig fint i ankarboxen med kättingen ovanpå. Och vad tyst det gick även med kättingen genom.
Jag passade också på att göra ett specialschackel mellan ankare och svivel. Sviveln är modifierad sedan tidigare. Ett stort schacken fastnar i rännan där kättingen löper. Dels för att det är för brett och dels för att örat på bulten sticker ut.
Jag valde ett mindre schackel som ändå är starkt nog. Sågade av örat och gjorde i stället ett spår för skruvmejsel.
Jag borrade och gängade också ett M3 hål för en insex låsskruv.
Ankarläggen rundades av med an brandfilt runt hålet för att det mindre schacket skall kunna vrida sig fritt och inte nypa.
Nu löper schackel och svivel fritt i rännan.
Till nästa säsong kommer ankarspelet demonteras och allt förseglas med epoxi och målas.
Nu efter några veckor och flera ankringar fungerar allt mycket bra. Ewas kommentar i går var ” Va tyst det är”.