Manluckor – Antiklimax

måndag

I förra inlägget beskrev jag hur jag tillverkade egna manluckor till vattentanken. Min seglarkompis med annan Linjett 35 hade köpt två luckor till sin vattentank för att komma åt att rengöra.

Nu skulle även vår tank rengöras. Vi öppnade upp kojbotten och skruvade bort en fast plywood bit. Vad hittar vi då!

Jo tanken har redan en manlucka.

Så stor så man kommer åt båda sidorna inne i tanken med locket av.

Jag funderar på om den är eftermonterad av någon av de två tidigare ägarna. Det fanns spånor och en skruv i tanken och väggarna hade en brun beläggning. Ewa skrubbade ur tanken med lite diskmedel, svamp och borste. Sedan försökte vi skölja tanken genom att använda en spolpump som jag renoverat under vintern. Spolpumpen läckte som ett såll och får väl användas som reservdelar till  befintlig pump. Allt tvättvatten sögs ur med en impellerpump från Biltema och ett långt mässingsrör. Praktisk till många saker. Spån och skruv torkades upp med trasa. Det konstiga “klonkande” ljudet kommer från flottören på tankmätaren. Flotören glider på en stång och hålet är ganska stort i centrum. Därför rör sig flottören i sidled och ljudet fortplantar sig i tanken. Inget att göra åt således.

När jag besökte min kompis Linjett 35;a så visar det sig att han har en större tank med två skvalpskott och tre sektioner. Där det finns en liten manlucka i mitten med givaren monterad. Han har även en större bränsletank. Det skiljer lite mellan årsmodellerna.

Locket återmonterades och vi drog alla skruvar korsvis med skruvdragare och moment. Lite ytterligare städning runt vattentank och under förpikskojen behövs men det får vänta tills vi har tillgång till rinnande varmvatten efter sjösättning.

Durk i sittbrunnen

söndag

Durken

På durken i sittbrunnen fanns en “Rut-durk” som troligen är från 1991. Alltså 33 år nu. Den har jag lagat flera gånger då teaklisterna släppt från varandra och från ramvirket. Nu fanns ingen återvändo längre. Antingen göra en ny “rut-durk” eller göra en annan typ av durk. Efter lite sökande på Youtube så hittade jag en metod att göra en rut-durk. Ganska svårt och man behöver maskiner med bra precision.
Vad finns det för alternativ? Ett alternativ är ju att göra en nåtad durk som limmas mot sittbrunnsdurken. Ett annat att göra en löstagbar durk av längsgående ribbor med mellanrum.
Jag fastnade för det förstnämnda. Sökte på Blocket och hittade ett parti med teak från 1986 som inte blivit använt. Jag köpte rubbet för 5.000:- och fick 76 löpmeter teakribbor plus en del andra lister och lite plywood.

Jag byggde ett arbetsbord i garaget av två bockar och en plywoodskiva. Därefter mallade jag av sittbrunnen på tjock byggplast. Mallarna fördes sedan över till arbetsbordet. Jag kunde även använda rut-durken som jämförelse.

Listerna var 45 mm breda och med rundade kanter åt ett håll. Dessa kanter lade jag nedåt. Jag började kanske lite omvänt med att först göra listerna i mitten och sist ramverket, men det var för att kunna anpassa ramarna så att slutmåttet passade på durkytan.

Efter att ha räknat ut hur många lister som skulle behövas så limmade jag dem kant i kant med vattenfast trälim. Alla lister gjordes någon decimeter längre än slutmåtten. En rak linjal togs med i limningen för att få allt rakt.

När det torkat vände jag på hela kakan och fogade i rundningarna med förtjockad epoxi. Detta för att få dem att hålla ihop bättre under arbetes gång. När allt torkat och härdat kunde jag fräsa spåren för nåten. Lite annorlunda sätt än att använda teakribb med färdig fals. Jag använde min raka aluminiumlinjal som anhåll.

Och fräste mitt i limfogen vilket var lätt då fräsen har en markering för mitten.

Jag fick limma ihop två lister som raksågats för att få rätt bredd på kantlisterna. Det går åt många tvingar.

Därefter började jag med ramvirket. Jag kom på att jag måste göra ett urtag bak där självlänsarna är. De har ju tidigare dolts under rut-durken. Så jag fick justera mallen lite.

Där gjorde jag också en anpassad bit som en del av ramen. Det var nu lätt att fixera alla bitar mot arbetsbordet med små klossar och skruv vartefter ramvirket skulle passas in.

Den längsgående ramen kunde först passas och sedan fixeras med 4mm mellanrum för nåten.

Ett antal småklossar med 4mm tjocklek användes som distanser när alla bitar skulle passas in.

När alla rambitar var klara så fixerades mitt-delen med list, kloss och tving och allt förbereddes för nåtning.

Allt nåtades och efter härdning skrapade jag och slipade.

Småbitarna

Nu var det dags att göra de mindre bitarna som är på ömse sidor om durken. Dessa gjordes på samma sätt som den stora durken.

När alla bitar var klara så gjordes en “Dry-fit” i båten. En bit fick justeras 3mm annars var alla mått rätt.

Nu skulle allt limmas på plats. Jag började med att slipa ner halkmönstret och tvättade med aceton.

När detta var klart gjordes ytterligare en “dry-fit” där jag provade ut hur allt skulle fixeras vid limning. Den stora biten kunde fixeras med träribbor som spändes mot olika kanter i sittbrunnen. En tvärgående planka sattes också mellan handskfacken och mot denna spändes tvingar ner och tyngder lades på. Runt durken limmade jag några små klossar med smältlim för att fixera durken på rätt plats.

När allt var klart och uttänkt så inväntades rätt dag med hyfsad värme för att kunna limma. Jag använde Sikaflex 298 och spred ut med en tandad spackel.

De mindre bitarna limmades någon vecka senare och där vart det bara tyngder.

Efterjobb

När allt härdat någon vecka så trimmades alla kanter från överflödig massa. Trots tejp runt om så tränger det ut lite där man inte tänkt sig. Det färdiga resultatet blev så här.

Det som återstår är att göra någon form av sil till självlänsarna där man annars garanterat kommer att tappa ner saker.

Manluckor till Vattentanken

söndag

Rengöra vattentanken…
…har jag aldrig gjort! Men något “klonkar” också i tanken då båten gungar och man skall sova. Tanken ligger under förpikskojen. Det enda hålet ner i tanken är där nivågivaren sitter. För en ordentlig rengöring och inspektion av vad det konstiga ljudet kommer ifrån, behövs två manluckor. Watski hade “rabatt” på lucka från Kronobryggan under hösten, runt 1600:-. Det konstiga var att den var restnoterad. Då kan man ju ha extrapris! Man kunde anmäla sitt intresse tills den kom i lager. Så jag fick ett mail efter några veckor då den åter var i lager. Då till ordinarie pris 1969:- Tack Watski!!! (2.269:- på Hjertmans)

Bild från Kronobryggan AB

Finns det billigare manluckor! I plast kanske? Eller varför inte i aluminium?!  Från detta Youtube-klipp fick jag mycket input. Nu fans den undre ringen inte längre att köpa så jag fick tillverka båda delarna från aluminiumdiskar.

Aluminiumdiskar i storlek ⌀140 och 5mm tjocka finns på e-bay. Från sådana diskar kan både den undre ringen och locket tillverkas. Jag beställde 4 diskar till en kostnad av 19 €/st + frakt med leverans från Tyskland https://www.ebay.com/str/metallehrnsberger
Inspirerad av videon på Youtube så beställde jag också en hålsåg ⌀100mm med karbid-skär. Den jag hade i ⌀100mm var gammal och slö och hade penetrerat rostfri tank två gånger tidigare. Den nya kostade 400:- + frakt.

Innan paketen kom så gjorde jag en ritning i Autocad hur hålen skulle fördelas och centrum för hålsågen.

När det var dags att borra så vart arbetsgången följande. Två diskar tejpades ihop med dubbelhäftande tejp.

Ritningen som skrivits ut i skala 1:1 (och kontrollmätts) klistrades på med lite kontaktlim. Jag markerade med körnare de åtta hålen och centrum. De åtta hålen i ytterkanten borrades sedan med ⌀5mm borr. I brickan som skall in i tanken skall det senare gängas M6. Därefter delade jag på de två brickorna efter att ha gjort en markering hur de satt ihop vid borrningen utifall geometrin inte blir 100% symmetrisk. Den delen som skall bli brickan skruvades fast i en träskiva och sattes fast i pelarborren.

Pelarborren växlades ner till lägsta möjliga varvtal 230 rpm. Med den nya hålsågen så borrades centrumdelen ut. Ett kladdigt jobb med mycket av Biltemas skärolja. Hålsågen var otroligt vass och det var mycket enkelt att borra i 5mm aluminium.

I den utsågade “brickan” sågades en öppning för att den skall gå att trä ner i det kommande hålet i tanken. 5mm hålen gängades för M6 bult.

I den andra delen, som skall bli locket, borrades 5mm-hålen upp till 7mm för att passa till M6 bult.  Bult, bricka och mutter inköptes från Clasohlson. Bultarna skruvades från undersidan och låstes med låsvätska. En 2mm gummiduk till packning inköptes från Biltema för 75:-/st och skars till. Hålen knackades ut med huggpipa. Den färdiga manluckan ser ut så här från översidan

Nu återstår att borra upp två hål i vattentanken samt en ordentlig rengöring av den. Locket kommer att användas som mall för de åtta hålen för bultarna för att få allt att passa. Kostnaden för två manluckor vart 1.300:-. Långt under vad EN manlucka kostar från Kronobryggan eller Watski.

Jag återkommer med nytt inlägg då det jobbet är klart.

Vinterjobb -24 – Masttopp

fredag

Flera vinterjobb planerades men alla blir inte genomförda.

Nedan är några av de större jobben som jag planerade:

  • Göra om 12V elen i och runt elcentralen
  • Göra om Landströms-centralen och kablar runt den
  • Byta kylaggregatet
  • Nya dynor till salongen
  • Ny durk till sittbrunnen
  • Kolla upp tankmätaren i vattentanken + rengöring

Men vad blir gjort då?

Ett projekt som inte var planerat är ändå klart. Nytt masttoppsbeslag.

Men varför då? Jo när jag beställde mitt förra storsegel var jag väldigt tydlig att det inte fick ta i akterstaget. Jag vägrar att ha en “fjollatta”.  Storseglet vart bra och seglet fastnar aldrig. Den nya storen från 2023 skulle vara exakt som den tidigare, men fastnar i akterstaget vid lätt vind. Man får bak och ruska i akterstaget för att seglet skall komma förbi. Trist.

Så jag började fundera på att göra något åt toppbeslaget så att akterstaget kom längre ut. Jag inventerade mastskjulet hur andra master var gjorda och fann dessa varianter.

Påbyggt med profil

 

Påbyggt med plattjärn

 

 

Original Selden på nyare mast
Och så denna i Kolfiber

Det lockade ju att göra ett nytt toppbeslag i kolfiber men efter lite undersökningar så visade det sig att kolfiber var lite svårt att få tag i. Allt går ju naturligtvis att beställa men kolfiber är dyrt.

Så att plagiera Selden original-beslag kanske vore enklast. Det stack ut ca 300mm bakom mastprofilen. Lite skillnad mot originalet.

Jag började titta på nätet efter aluminiumprofiler som var 6mm tjocka. Originalet är 5mm och det långa Selden 8mm. Jag hittade en firma i Tyskland med leverans från Polen. metalNow https://www.metalnow.de/

Där hittade jag 60x60x1000mm för ca 20€ + frakt. Man kan få det lackerat men det skulle ju ändå bearbetas så det gick bort. Medan jag väntade på leverans så mätte jag upp det befintliga beslaget och ritade ett nytt i AutoCad.

Den nya toppen skulle blir ca 250mm längre än originalet. Jag ritade och räknade lite på ett foto och kom fram till att vid övre lattan, som fastnar, blir det extra avståndet 45mm. Vi får se om det stämmer senare.
Efter att ha konsulterat en seglarkompis så breddades den bakre delen något. Han poängterade också att distanserna mellan halvorna skall vara lite stora så att det blir vridstyvare.

När profilen kom några dagar senare så var det bara att börja mäta, kapa, slipa och fila.

Det här är första snitten. Ritsarna ritas i tusch för att bli tydligare. Till min lilla bandsåg från Metabo så köpte jag ett metall-blad.

Efter ett antal sågsnitt, såg det ut så här, med träklossar som distanser fästa med smältlim. Nu kunde jag göra en första test på masten. För att trissorna till storfallen skall få plats så är avståndet mellan halvorna givet. Med tjockare material så blev hela beslaget 2mm bredare och gick inte ner i urtaget i masten. Men det får åtgärdas senare.

För att göra distanser mellan halvorna beställde jag en 20mm stång. Denna gång från Conrad https://www.conrad.se/sv/p/aluminium-rund-stav-o-x-l-20-mm-x-500-mm-1-st-2464850.html
Pris ca 150:- + frakt.

Men hur kapar man en sådan rakt i vinkel utan svarv? Jag justerade min bandsåg både en och två gånger och provsågade med på olika träbitar tills jag var nöjd. Gjorde ett stopp och kapade i mått 30mm.

Efter några försök så var de hyfsat bra men jag fick ta fram kunskaperna från verkstadspraktik på gymnasiet då jag fick öva med fil på järnbalkar. Till slut så hade jag ett antal distanser som var lika långa och i 90º.

Nu kom nästa svårighet, att borra och gänga exakt mitt i distanserna. Men då kom en 89-årig seglarkompis, som följde projektet, med denna ide: Man borrar ett 20mm hål i en träbit med pelarborrmaskinen. Man borrar inte helt igenom utan sparar lite trä. Och använder en träborr med spets. Då får man en anvisning om mitten. i botten på hålet. Där borrar man ett mycket litet hål genom resten av träbiten. Sedan stoppar man ner distansen i hålet och från det lilla hålet underifrån kan man nu med en smal körnare märka ut mitten. Tänk va bra det är med kunniga kompisar… 🙂

När man sedan har ett körnmärke så vänder man på träbiten och sätter distansen med markeringen uppåt. Då går det med bra precision att borra i märket och distansen sitter i vinkel.

Nåväl, en svarv är naturligtvis bättre men detta vart tillräckligt bra. Efter borrade hål gängade jag för M6 och beställde rostftri skruv, som måste vara helgängad, från Rostfriskruv.se. Snabba leveranser direkt i brevlådan.

Nu kunde beslaget skruvas ihop och nedan ser man skillnaden mot originalet.

Jag skruvade isär alla delar och sprutlackade allt, först med Biltemas primer för aluminium och sedan ett antal lager med en “Selden-grå” färg som också fanns på Biltema.

När det härdat några dagar skruvades allt ihop. Nu med fäste för Windex och fäste för en platta överst för lanterna och vindgivare.

Nu var det dags att montera på masten men först fila av 1mm på varje sida i mastprofilen eftersom det nya beslaget med tjockare gods är 2mm bredare.

När beslaget passade och skruvades fast så kom ett bakslag. Eftersom godset är tjockare så kommer beslaget också lite längre akterut. Detta gjorde att de två fästbultarna inte linjerade riktigt med ytan där muttern sitter.

Detta kan möjligen påverka hållfastheten. Belaget skulle kanske skruvas bort igen och slipas av i framkan men i stället tillverkade jag två kilformad brickor 15x15mm och vinkeln bara efter “ögonmått”. Detta vart bättre.

Så med allt återmonterat ser det ut så här.

Kostnaden för allt vart runt 800:- med färg och skruv. Troligen MYCKET billigare än ett original från Selden. Om storen går fri från akterstaget visar sig i vår.

Förbättrad motorkontroll

torsdag

Inför semesterseglingen så startade ju inte motorn, som jag skrev om tidigare. Det var en dålig kontakt i motorkontrollen som gjorde att den vart helt strömlös. Jag funderade under sommaren på vad bästa lösningen skulle vara. Boxen bredvid motorn har ett kretskort som är ingjutet i boxen så där går inte att byta ut kontakten till något bättre än nätverksuttag.
Men en bättre nätverkskabel kunde man väl hitta? Redan i Kalmar under sommaren så köpte jag en Cat-8-kabel på Kjell o Company.

Sedan funderade jag vidare på anslutningen uppe vid motorkontrollen. Jag kom fram till att det var bäst att behålla nätverkskontakten även där, så allt är original. Men det skulle behövas något bättre än originalets RJ45-uttag. Jag hittade denna hona med skruvanslutning. Så en sådan beställdes från en nätshopp.
 

När vi kom hem till Kvarnviken tog jag tag i detta och bytte ut original, klena, nätverkskabel mot den nya Cat-8. Den var lite bökig att få in i motorboxen, men det gick till slut.

Vid motorkontrollen klippte jag bort skarven som jag lött ihop tidigare. Sedan skalade jag kablarna från kontrollen och monterade små hylsor.

Nu behövde jag lista ut i vilken ordning som ledarna skulle skruvas fast i plinten för den var inte märkt.

När allt var kopplat och klart provstartade jag motorn och kontrollerade instrumentets alla funktioner. Allt fungerade som det skall och motorkontrllen och motorboxen skruvades ihop.

Jag har fått lite indikationer på att Lombardini funderar på en uppdaterad motorkontroll. Förhoppningsvis med bättre anslutningar. Allt har fungerat klanderfritt resten av säsongen.

 

 

Varför startar och stoppar min ASU-kyl med Lithiumbatterier?

Inlägget uppdaterat 2023-09-16

söndag

Jag har tidigare skrivit om hur man “lurar” sin Isotherm ASU att inte starta och stoppa ideligen när man bytt till litiumbatterier.

Men varför gör den så med Lithiumbatterier?

Det här är vad jag mätt och räknat ut i Amerona.
ASU Kylen i läge Auto startar nedfrysning då spänningen är över 13,2V (motorn laddar). Och det är väl gott och väl med blybatterier som kanske ligger på 12,5-12,8V i viloläge.
Batterispänningen vid min mätning med Lithiumbatterier var 13,3V (SOC 62% och 1A laddning från solpanelerna). Eftersom 13,3V är över kylens triggerpunkt 13,2V så startar kylen på nedfrysning. På lågvarv. Enligt manualen drar den då 2,5-3A.
Min kyl drog 2,6A. Men… Spänningen vid kylen sjönk från 13,3V till 12,4V direkt när kylen startat. Spänningen vid batteriet var dock fortfarande 13,3V. Enligt manualen stoppar kompressorn frysläget vid 12,7V.
Alltså har vi ett spänningsfall i kabeln på 0,9V vid 2,6A.
Är inte det mycket?

Om vi räknar ut med ohms-lag vad resistansen i kabeln borde vara så får vi R=U / I => 0,9 / 2,6A = 0,35Ω
Jag räknade ut att det är ungefär 4m från elcentralen till kylen. Alltså 8m ledare fram och till baks. (Sedan är det en matning från batteriet upp till panelen också).

Kopparkabel har värdet 0,0178 Ωmm2 / m ledare.

Detta ger 0,0178 * kabelarea * 8m = 0,35Ω
 
Alltså 2,5mm2 kabel. Vilket också stämmer.

Med blybatterier så ligger vi på 12,5-12,8V med motorn avstängd. När motorn startar får vi ganska snabbt 13,2V och snabbt högre ändå, uppemot 14,4V. Och då spelar inte spänningsfallet på 0,9V någon roll. Det är fortfarande över 12,7V där kylen stoppar frysläget.

Men med Lithiumbatterier ligger vi strax över den magiska gränsen 13,2 då frysläget kickar in. Utan laddning från motorn. Det var därför jag monterade dioder i serie med plus-ledaren för att dra ner spänningen vid kylen under 13,2V. Men den kommer ändå över det värdet när generatorn laddar.

Men om vi byter till 10mm2 mellan panelen och kylen?
Ja den är ju 4 x grövre så då blir spänningsfallet ¼ av 0,9V alltså drygt 0,2V. Då borde spänningen med kylen i frysläge bara sjunka från 13,3V till 13,0V. Vilket är över de 12,7V när frysläget stänger av sig.
Så detta är ett alternativ mot att “lura” kylen med dioden, att i stället minimera spänningsfallet. Kylen kommer gå på nedfrysning tills vi i stället har –14°C i kylmagasinet. Högre strömförbrukning men kallare i kylen.

Min manual för ASU säger inget om vilken kabelarea som behövs. Man får ta höjd för när kylen går på högvarv med dubbla strömförbrukningen.

Det här måste vi ju prova. Återkommer när jag bytt till en grövre kabel.

Update 2023-09-16
Efter att ha bytt matningskabeln till en 10mm2 kabel så startar kylen som tänkt vid 13,2V men går nu tills temperaturen i kylmagasinet är ca -12º. Detta kan vara ganska länge och det blir väldigt kallt i boxen. Men den startar och stoppar inte längre med kota intervaller. Så teorierna ovan stämmer. 

Hängde ni med på allt detta?

Sammanfattning:

  • Den höga spänningen i Lithiumbatterier gör att kylen startar på frys
  • Spänningsfallet i kabeln vid drift gör att kylen stänger av sig
  • Cykeln upprepas

 

Tredje skärgårdsturen – med försenad start

onsdag

Vi hade nu väntat ut regnet i 14 dagar och såg äntligen en lucka att komma iväg på en längre tur. Allt var packat och förberett sedan i går. Efter ett ärende i stan så fyllde vi bilen med kassar och väskor. Mat för sju dagar i kylväskor.

Klocka 13 stängde vi dörren. Klockan 15 är det sista broöppning innan stopptiden fram till 19 vid Nockebybron. Trots tidspress gjorde vi ett stopp för en hamburgerrestaurang-lunch på väg till hamnen. 13:30 lastar vi över till en vagn i hamnen. Ewa tar ut allt till båten medan jag kör bilen till garaget och cyklar tillbaks.

14:20 var vi klara för avfärd. Det tar 18 minuter bort till bron så vi har lite marginal. “Vi kan väl starta motorn så att vi ser att den fungerar”, säger jag. “Varför skulle den inte det” tänker jag medan jag slår på huvudströmbrytaren. Ger lite gas för höjd tomgång innan jag vrider på nyckeln. STEN DÖD! Det brukar alltid pipa till i summern innan displayen lyser rött. Inget händer. Jag går ner och kollar igen att jag vred huvudbrytaren åt rätt håll. Jodå allt är rätt men STEN DÖD!

Nu utbryter en viss stress. Den gick ju felfritt då vi kom hem. Varför fungerar den inte nu. Fram med multimetern och mäter på motorn. Jodå, där finns pluss och minus 12,77V. I motorrummet så finns elektronikboxen till motorn som sedan är kopplad med en kabel till motorkontrollen i sittbrunnen. Jag drar mig till minnes att när jag fick ett uppgraderat kort också såg några säkringar på kortet. Bort med dynor, luckor, fram med mejslar och skruvar av locket. Tar ut en säkring i taget och kotrollmäter med instrumentet. Alla är hela!

Men va fasen… Åska?! Ringer Arken Teknik som har levererat motorn. “Hej Patrik på Arken Teknik. Vi har semester vecka 32. Du kan maila så återkopplar vi nästa vecka. Om det är akut så skicka ett SMS“. Jag skriver kort att motorkontrollen är stendöd men säkringarna hela. “Finns något mer att kolla”. Efter tre minuter ringer Patrik. Vilken service!

Vi resonerar lite om vidare felsökning. Jag tar jord från motorn och kontrollmäter vid panelen. Ingen spänning.

Tar ut kabeln som är en vanlig nätverkskabel CAT5. Pillar in mätspetsarna i RJ45-kontakten. “Där finns 12,77V” Alltså avbrott internt i panelen.
På bilden kan man skymta RJ45-honkontakten i nederkant.

Vi böjer och bänder i kabeln medan vi mäter men ingen spänning. Jag bestämmer mig för att ta isär RJ45-honan. Det är en vanlig kontakt som man har i datauttag.

Lossar den oranga tråden som är pluss in till panelen och skalar den för att kunna mäta. Den är hel! Alltså var det dålig kontakt i knivkopplingen i kontakten.

Vi har rådslag om hur vi fixar detta på bästa sätt just nu. Vi eller jag, beslutar att kapa båda kablarna och löda ihop dem. Ewa letar fram lödkolv, krympslang och lite tänger. Vi klipper, löder och skarvar tråd för tråd. Nätverkskabeln mellan box och panel har otroligt tunna trådar. Inte så bra.

Med allt lött och krympslang på så lindade jag på lite vulktejp.

Allt stripades innan det var dags att prova att vrida på nyckeln. Först på med huvudbrytaren. Ewa vrider på nyckeln: “Piiiiip” Yes! Vi provar att starta för att se att display och varvräknare fungerar. Jodå allt var ok.
Vi skruvar till baks panelen, locket på boxen i motorrummet. Lägger på luckor och dynor och städar bort verktyg.

Broöppningen då? Ja nu var klockan 17 så vi var två timmar försenade. Men nu är vi fångar i ytterligare två timmar. Det kommer regn så vi kan lika bra softa i två timmar och fundera över varför det vart så här och hur man kan förbättra dessa kopplingar.

Klockan 19:10 kommer vi äntligen genom bron och kan fortsätta mot Södertälje sluss. Vi planerar för en kortare dagsetapp då det blir sent. Vi svajar i Sillviken. Jo den heter faktiskt så fast det är i Mälaren.

Kvällen avslutas med lite festligheter då kapten i dag blir ett år äldre än matrosen.

 

torsdag

Start klockan 09:00 med kurs mot Mälarbron där man i år endast har öppning vart annan timme på grund av stora ombyggnader i kanalen. 11 blir det då det tar två timmar för motor. När vi närmar oss bron så ser vi två båtar som väntar söder om bron. När klockan passerat elva med tio minuter så anropar vi slussen på VHF 14. -“Södertälje Sluss. Stand By”, blir svaret. Efter ytterligare 10 minuter utan att något händer börjar vi ana oråd. En dörr står öppen i brofundamentet och där inne jobbas det. Efter ytterligare några minuter så går en man över till kontrolltornet. Plötsligt tänds alla ljus på broklaffar och signalsystemet. “Bron öppnas inom kort”.

När vi kommer ner till slussen så är den stängd. Hur går det nu då med 11:15-slussningen??? Anropar slussen utan svar. Slussportarna öppnas efter en stund och vi glider in trots att vi kan skymta en röd signal bakom alla pålmaskiner och kranar. Slussvakten kommer ut och tar betalt utan kommentarer. Sedan blir det ytterligare femton minuters väntan innan slussport och bro öppnas. Arbetspråmar, pålmaskiner och kranar svängs undan och vi kommer äntligen ut. Ut till friheten. Inte en bro eller sluss finns i vår väg de närmaste veckorna.

Vi går för motor till Brandalssund och sedan kryssar vi till Arkholmarna som blir lagom långt. Fin lä vid norra bryggan.

När jag skriver detta så händer något helt oväntat. Det serveras en nygjord semla och en rykande kopp med the.

Näst bäst efter räkmacka 🙂

Ytterligare förbättring av Kylboxen

söndag

När det var så varmt i juni och vår kyl var lite för varm så försökte vi också göra locket tätare. Vi har ju senare förbättrat isolering och ventilation. Se tidigare inlägg.

Men en ordentlig packning i locket skall det ju vara. Om man bara limmar dit en vanlig “fönster-list” så går inte locket att stänga riktigt. Packningen blir för tjock.
Så jag skruvade bort locket och tog hem det. Med en notfräs i fräsen, uppsatt i mitt hemgjorda fräsbord kunde jag fräsa bort några millimeter på undersidan av locket.

Jag var först till Hornbach och köpte tätningslist och kardborreband. Tätningslisten klarade tjocklekar (springor) på 1-6mm så jag bestämde att fräsa bort 2,5mm

Fräsen är en skiv-not-fräs

Mitt hemgjorda anhåll, som bara är en träregel justerades så att jag nådde in lagom långt. Höjden på fräsen justerades så att avverkningen vart just 2,5mm.

Alla kanter frästes så långt in som det gick för isoleringen. Därefter tvättade jag ytan och lade på ett lager epoxi innan jag limmade fast tätningslisten.

Hela träskivan fick en strykning med Epifanes matta fernissa innan jag klistrade en smal remsa av kardborreband, den luddiga delen, på träskivans kant.

När luckan var återmonterad så tätade den mycket bra och är till och med lite trög att stänga.

Ett tipps från seglarkompis var att man skall ha en skiva i botten av kylen där det skall vara ett mellanrum under så att kylan kan rinna runt i hela boxen. Han hade en rostfri plåt med många hål och nedvikta kanter.
Jag for iväg till Biltema och köpte en polykarbonatskiva. Sågade den i mått efter boxens botten och gjorde därefter ett antal hål med hålsåg Ø25mm. Som distanser så satte jag ett antal små stift sådana som man lägger hyllplan på i Ikea-möbler. Nu kan kylan fortplanta sig under alla varor över hela boxen.

Jag hade beställt en ny termometer från Amazon med dubbla givare och lysande siffror för 123kr . Den gamla inne/ute-termometern togs bort. Den har hela tiden visat en grad för varmt.
En liten trälåda tillverkades som termometern passade i och sensorerna drogs in i kylboxen. Den ena fästes på kylmagasinet och den andra på väggen mitt i boxen.

Vid prov under några dagar så ger “Auto”-inställningen -9,7°C i klylmagasinet och boxen i övrigt var 2,4°C i den andra delen. Kylen har troligen gått på nedfrysning under dagarna då solpanelen laddat. Spänningen ligger normalt på 13,3-13,4V och kylen startar ASU-läget vid 13,2V. Strömförbrukningen var -12,5Ah. Temperaturerna är enligt manualen -10 – -14°C vid ASU (>13,2V) och i “Economy” läget så skall temperaturen på kylmagasinet vara -1° – -6°C och det är väl i detta läget som det blir lite för varmt i boxens bortre del.

Med inställning manuell och ratten på hälften så vart temperaturen -2,5°C i kylmagasinet och 7,3°C i den andra delen.

Det är just detta jag är lite tveksam till numera, att Isotherm ASU mäter temperaturen i kylmagasinet och inte i boxens övriga del.,

 

Regn, regn, regn och åter regn

söndag

Nu sitter vi och kurar i ruffen medan regnet smattrar på rufftaket. Bara 9M från hemmahamnen.
Vår tidigare färd med sikte på Åland och Finland fick kortas ner p.g.a. familjeskäl. Så efter några veckor på landbacken så drog vi iväg igen i onsdags. Vi startade med barn och barnbarn med i besättningen. Det var spännande för 3 1/2-åringen med flera broöppningar och slussning. Hon lärde sig blixtsnabbt att se de röda och gröna symbolerna på plotterns skärm och peka ut prickarna i vattnet. Första stopp vart på Södertäljes klubbholme Slandö Kalv. Där det finns både gungor och sandlåda. Fin kväll med grillat och solnedgång.

Efter slussning så seglade vi iväg på tu man hand söder ut. Vi kom bara till Oaxen nedanför Södertälje där vi svajankrade. Vi möttes av regn på fredagen och började med en liggedag.

Vi tittade på fem olika väderappar och jämförde hur de närmaste 10 dagarna skulle bli. Som rubriken: Regn, regn, regn! Och 14-20º
Vi hade nog varit för ivriga att komma iväg igen utan att riktigt ha koll på prognoserna. Nu är det ju just bara prognoser, men när fem vädertjänster är ganska samstämmiga så får man väl lita på det.

Vi vände!

På lördagen slussade vi tillbaks in i Mälaren och fick en fin segling med varma kryssvindar till Mälsåkers slott. Bad och grillning på kvällen.

Vaknade i morse till just regn. Vi försökte segla lite hemåt vid 11-tiden men det kraftiga regnet kom i fatt oss. Vi gick för motor över Prästfjärden och Björkfjärden med åska och blixtar i hälarna.
    

Så nu ligger vi på svaj i en vik med lä och avvaktar regnet för vidare färd hemåt.

Kallt i kylen

lördag

De tio dagar vi varit ute har det varit varmt. Så varmt att vår kylbox inte höll temperaturen så bra. Den termometer som vi har visade 12º en bit från kylmagasinet. Vi gick över från ASU-läget till Manuell och satte på högsta. Efter två dagar kom vi ner till 7º. Kompressorn sitter delvis under kylboxen vilket egentligen inte är så smart då det blir väldigt varmt där.

När vi kom hem började jag fundera på hur man kunde förbättra kyleffekten. Det viktigaste är att ha en bra isolerad box. Där kunde man ju göra en liten förbättring genom att tilläggsisolera boxen från utsidan. Jag hittade ett material som finns i olika tjocklekar och kallas “Cellgummi isolering”. Det används tex i husbilar som både värme och ljudisolering. Det fanns att köpa på Transport Styling.

Jag beställde 1m2 19mm tjock för ca 400:- med frakt. Den är självhäftande och har aluminiumfolie på andra sidan.
För att få in den i det trånga utrymmet utan att den fastnar halvvägs inne så förde jag in den med skyddspappret kvar. Skyddspappret fästes i två segelband så det gick att dra loss med isoleringen nästan på plats. Det lyckades.

Den gick bra att limma på utsidan av boxen där det gick att komma åt.

Sidan som vetter ut mot skrovet går att komma åt under en liten hylla i skåpet. Hyllan går att lyfta bort.

Hyllan modifierades också så att det blev en luftspalt längst in mot skrovet. En list limmades fast i bakkant på hyllan så att saker inte ramlar ner där.

Kylkompresson har en fläkt och är monterad så att den via ett hål kan suga in svalare luft från facket för om detta utrymme. Jag flyttade hela kylkompressorn lite akterut och monterade en ny PC-fläkt framför hålet.

Fläkten trycker in luft i utrymmet som sedan kommer ut i en ny ventil ovanför dörren. Inte den snyggaste ventilen men det går kanske att göra ett teakgaller där under vintern.

Fläkten styrs av ett litet elektroniskt termostat från Electrokit. Digital inställning och noggrann, för 59:- Nu är det bara att ställa in lämplig temperatur så blir det bra ventilation i utrymmet. Temperaturen runt kompressorn sjönk med 3-5º.

Egentligen kanske inte ASU-funktionen är så smart. Styrenheten reglerar temperaturen i kylmagasinet till mellan -1 och -12º vilket inte tar någon hänsyn till vad det är för temperatur i övrigt i boxen. Vi får se i kommande inlägg hur vi löser det.

Det vart i alla fall bättre än tidigare. Nu kan vi hålla 7º på det varmaste stället i boxen utan nämnvärt högre strömförbrukning.

Lighthouse sjökort har blivit bättre!

onsdag

Bild lånad från Raymarine

Jag har tidigare skrivit om Lighthouse sjökort som hade en del brister. ”Blåa rutor” där det finns specialer. Tex Hydrographicas områden. Läs tidigate inlägg.

Bild lånad från Raymarine

Det är nu löst. I den senaste uppdateringen som jag laddade ner för en vecka sedan så såg allt lika dant ut som med tex. Navionics sjökort. Mörkblått 0-3m, ljusblått 3-6m och därefter vitt vatten. Precis som papperskort. Men det beror naturligtvis på vilka inställningar man gjort för Djup.

Det som fortfarande är lite besvärande är att de är lite långsamma att panorera och zooma. Detta har ingen större betydelse under navigering utan märks främst vid planering. Men det problemet har även andra plottrar och sjökort. Ju dyrare plotter med snabbare processor desto bättre prestanda. Naturligt vis.

Lighthouse korten är tydliga och man kan precis som med andra kort och plottrar ställa in vilken information som man vill se och hur stora symboler skall vara. Färgerna är lite annorlunda mot Navionics men det är en smaksak vad man gillar. Det finns några olika lägen i Lighthouse för detta.

Så en klar förbättring alltså. Tack Raymarine!

Navionics har ju en bra app för läsplattor och telefoner vilket inte finns till Lighthouse, vad jag sett. Den appen synkar mellan platta, telefon och plotter.

Du kan tex planera i din iPad, synka med plottern och sedan segla. Vilket är bekvämt.

Så nu är det mest en smaksak vilket märke man väljer och vilka områden man seglar i.

Fäste för Spinn-bomen

onsdag

På den gamla bommen hade vi två fästen för spinn och spirbommar på sidan av storbommen. Det bakre fästet var ett plaströr för spirbommen och en rostfri ring för spinn-bommen.

Bild från gamla bommen

När jag köpte ny bom ville jag undvika att borra en massa nya hål så jag gjorde fästen som kläms fast i likrännan och underkant på bommen,

Men det främre fästet vart väldigt provisoriskt med en lös ring fäst med slangklämma och en tampögla. Så inför kappseglingen Mälarrodret så tänkte jag att jag skulle tillverka nya fästen som också gjorde det lättare att snabbt fästa bommarna.

Jag beställde ett rostfritt järn på Amazon 5x20mm och sågade till bitar enligt bilden.

Den långa biten bockades efter bommens rundning. Sedan tog jag alla delar och en 10mm bult och lämnade in allt till en lokal firma för svetsning.
De färdiga fästena skruvades fast i bomprofilen med försänkta M6 skruvar.  Bulten är en M10 med en plastslang över och ytterst en stor bricka.

På babordssidan fanns ett serienummer på bommen så där satte jag fästet lite längre bak.

Nu går det väldigt lätt att ta bort och sätta dit bommarna under segling.

/ Reidar

Raymarine Axiom “Fryser”

torsdag

Ett problem som dök upp förra sommaren har återkommit. Raymarine Axiom plottern “fryser”. Inte för att det är kallt utan tvärtom när det är väldigt varmt.

Ibland när man sätter fingret på skärmen så slutar plottern att fungera. Kartbilden “fryser” och inga uppdateringar sker längre av skärmen. Ibland går det att klicka sig tillbaks till huvudmenyn, ibland kommer den igång av sig själv och ibland så startar den om. Inte roligt då man är på något svårnavigerat ställe.

Vid båtmässan i Gustavsberg hösten-22 fick jag några råd av utställarna. Den ena var installatör av Raymarine-produkter. Rådet var att det ofta beror på statisk elektricitet då fingret nuddar skärmen. En lösning var att se till att plottern var ordentligt jordad. Dels så skall skärmledaren i strömkabeln vara ansluten till samma ställe som minuskabeln. Men det finns även en jord-anslutning bak på skärmen i form av ett gängat hål avsett för en skruv.

Installationsmanualen har följande info

Förra hösten så avtog problemen så vi tänkte att det faktiskt var så med statisk elektricitet då det oftast hände vid väldigt varmt och torrt väder.
I våras så kopplade jag in skärmkabeln som finns i strömkabeln till minus. I går så “frös” plottern igen men kom igång. Så vad var nu nästa steg? Jo det var ju den där jord-skruven på baksidan.
Den hade ärjat en del så det första var att putsa av den med ett litet slipstift på Dremeln.

Därefter leta upp någon lämplig kabel och kabelsko. Manualen säger 6mm² vilket verkar överdrivet men nu låg det en sådan rulle mitt framför näsan på mig så det fick bli det. Hittade en flatstift-kabelsko som kunde passa men som behövde ett större hål. Skruven var M3 så hålet borrades 3,2mm

Anslutningen på baksidan var lite försänkt i plasten (hur tänkte man där) så det behövdes en liten bricka emellan. Så liten bricka fanns inte ombord så jag tog och modifierade en mutter. Borrade bort gängan och rundade av hörnen

Kabeln anslöts nu till samma punkt som minus och skärm-kabeln bakom panelen med en Wago-kontakt. Det gick inte att få in 6mm² i Wagon så de tunna trådarna delades på två hål i Wagon.

För att kunna ta bort plottern fick den röda kabeln förses med en isärtagbar kontakt. Så här vart slutresultatet.

Om det hjälpte?

Näe, den “frös” i alla fall!

I ett knepigt läge då vi kryssade mellan några bränningar i Furusundsleden så hände det igen.
Nu har vi gjort vad Raymarine rekommenderat så jag återkommer om det finns något mer att göra.

/ Reidar

Mälarrodret 2023

lördag

En klubbkompis har dragit igång en ny distanskappsegling i Östra Mälaren. Den heter “Mälarrodret” och gick av stapeln den 16-17 juni. Starten var utanför vår klubbhamn Kvarnviken. Banan gick sedan ut på Norra Björkfjärden, Prästfjärden och till baks med mål vid vår ut-hamn Norrsundet.

Starten var differentierad beroende på SRS. Klasserna var double handed eller singel handed. Jag seglade singel och startade 18:16:33. Det var nio anmälda båtar men endast sju fullföljde. Vi fick en härlig segling.

För mig började det med en lång spinakerbog från start till Norrudden med 4-6kn. Jag vart ganska snart omseglad av en Mamba 35.

Sedan vart det lite svagare vindar och fock en kort bit innan spinnakern åter kom upp utanför Dävensön. I höjd med Gräsholmen så dog vinden ut och solen gick ner.

Jag var då näst sist. Det kom ny vind från Smidö och jag fick en halvvinds-bog med Code-1 ända upp till Fageröflisan. Där kom seglingens snabbaste båt, en J9000 ikapp.

Sedan följde en lång spinnaker-bog med Nordvind och en hel del gippar. Jag hade nu seglat upp mig och hade tre båtar bakom mig (Förutom de två som brutit). 03:31 gick solen upp och det var en fin morgon.

Vid rundningen vid Tuna holmar var jag ganska nära de tre första båtarna och hade tre båtar bakom mig. Men i min iver att ta ikapp lite så rundade jag för nära öarna och fastnade i bleke. Frustrerande att se första båten dra i väg i en fin halvvind i säkert 5kn. Jag kom loss till slut och fick åter häng på de andra. J9000 som jag seglat om på natten kom nu åter ikapp med fin gång.

Efter rundningen av Hallstaskären så vart det lätt kryss i 2m/s norr ut. Strax kom ny vind med 3-4m/s och fältet var nu lite utspritt. Ett tag var jag först men vart omseglad av Omega 30. På halvvinden från Fagerön in mot Vråkasundet så växlade placeringarna till och från. J9000 gick om alla och var nu först. Tvåa in i Vråkan var Omega 30 med mig strax efter. Nu med Code-1 uppe. Svag vind och ryckigt runt Dävensön som avslutades med en kort kryss upp till mål utanför Norrudden. Jag seglade om Omega 30 och var nu tvåa i mål efter 16:28:27 i seglad tid och 50M.

De flesta båtar gick in till bryggan i Norrsundet där det efter välbehövlig vila vart “Regatta-middag” med prisutdelning.

Marcus Molander som ordnat denna segling bjöd på middag med tilltugg och dryck.
Stort tack till Marcus som ordnat denna trevliga segling och Grattis till segern!

Hur det gick?
Jag slutade 3;a och fick ett fint pris

Den kompletta resultatlistan ser ut så här:

/ Slut

Instrument: System-skifte

onsdag

Amerona har haft en blandning av instrument och givare från Nexus och Raymarine. Nexus finns tyvärr inte längre då de för många år sedan blev uppköpta av Garmin. Tyvärr. För Nexus var ett ganska avancerat system. Särskilt om man använde deras PC-program Nexus Race. Då kunde man kalibrera givare på väldigt hög nivå, lägga in polardiagram mm.

Garmin har i dag instrumentserier som liknar Nexus i GMi och GNx. Med interfacet GND10 har man kunna överföra information mellan NMEA2000 och Nexus server. Därmed har Nexus givare kunnat användas med mina Raymarine-instrument. Jag har sedan tidigare fasat ut Logg och Lod och senast även Nexus-kompassen mot en AirmarDST800 och Raymarines kompass EV.1 som ingår i autopiloten. Kvar var nu bara vindgivaren, Nexus Servern och två Nexus-instrument. Wind och Multi.

Det kan uppstå en del frågetecken och konflikter då man mixar systemen. Tex har jag frågat både Garmin och Raymarine vilken enhet som kalkylerar Sann Vndhastighet och Vindvinkel då man har en GND-10 och Nexus vindgivare kopplade till NMEA2000 och Raymarine-instrument. Ingen har kunnat svara.

Jag tog nu ett beslut att fasa ut alla mina Nexus-komponenter mot Raymarine. Valet stod ett tag att byta till B&G som har bra funktioner för Segling. Men detta skulle bli väldigt dyrt och deras avancerade kalibreringar och vindfunktioner kräver ytterligare enheter i form av Race-Computer H5000 Hercules. Á 30.000:-

Raymarine har väldigt bra funktioner som standard i sina instrument och plottrar och jag kappseglar inget längre utan är mest intresserad av att de instrument jag har skall vara väl kalibrerade, vara lättanvända och pålitliga.

Raymarine hade för tillfället ett paket som de kallar Sail-pac med vindgivare, ett i70s instrument och en logg/lodgivare (som jag redan hade). Jag fick ett bra kampanjpris hos Njordx och passade samtidigt på att lägga ut alla Nexus-prylar på Blocket.

Två Vindgivare, Två Nexus-instument, en NX2-server och en GND-10. Pluss lite kablar. Allt var sålt på 10 minuter! För billigt??? Det roliga var att han som köpte allt inte ens hade någon Båt 🙂 Men han reparerade marineinstrument och hade behov av det mesta. Win-Win.

Att byta ut instrumenten i panelen fån Nexus till Raymarine var den enkla biten. Bara att borra nya hål i panelen med medföljande mallar.


Hålet i mitten som jag gjort tidigare då Nexusinsrumenten satt kvar, vart nu överflödigt och täcktes därför med en bit svart plexiglas.

Eftersom alla dessa instrument är i nätverket SeaTalkNg så är det bara att utöka antalet T-kopplingar och infoga dessa instrument.

När jag drog bort Nexuskablar passade jag även på att flytta ACU-200 som är till Autopiloten, från El-skåpet till garderoben på toaletten. Elskåpet skall snyggas till nästa vinter.

Med det medföljande interfacet för vindgivaren, ITC-5, som kopplades in nära mastfoten och bredvid kompassen

ser Ameronas nätverk nu ut så här

Kabeldragning i mast

Nu återstod kabeldragning i masten för den nya vindmätaren. Enkelt tänkte jag. Bara att dra ur den gamla kabeln och samtidigt dra i den nya. Så enkelt var det inte. Först visade det sig att vindmätarkabeln inte gick att ta bort utan att också ta bort kabeln till topplanternan. Någon hade gjort en “dödssynd” tidigare och tejpat ihop dessa två kablar med vävtejp. Jag märkte inte det först utan efter att ha fått loss halva kabeln och sedan var det stopp. Då insåg jag detta med tejpen.

När jag fått ur båda kablarna ner till segelintaget uppstod nästa problem. Kablarna går i en sidokanal till likrännan.
När kabeln ligger på plats så låser man den med små kuddar av cellplast på jämna avstånd ca 40-50 cm. Men där kabeln passerar fästet för kickstången och däcksringen, tätar man med kuddar och silikon för att hindra vatten att rinna in i båten. På min mast var det Sikaflex och omöjligt att få bort.

Efter någon dags funderingar och råd från seglarkompisar så vart iden följande. Ett långt rör av typen hydralrör ∅12mm, inköptes på Bohab i Spånga. 2,5m långt. Röret slipades i änden som en hålsåg med vassa tänder. Mastfoten togs bort. Resterande kabel stoppades in i röret som sedan sattes i borrmaskinen. Sedan körde jag in röret i kabelkanalens utrymme och började bearbeta kabalar och sikaflex. Plötsligt tog det stopp med ett metalliskt ljud. Det visade sig att kickfästet satt med gängad skruv som var så långa att de stack in i denna kanal.

Nu vart det nya funderingar. Rörets försågs i andra änden med fäste för en borr. Små låsskruvar gängades in i röret för att kunna fästa borren.

Borren jag använde var en sprialborr ∅10mm. Borren kom precis förbi de instickande skruvarna och nu kunde resten av kablar och Sikaflex borras bort. Till slut så kunde jag från segelintaget dra bort de sista resterna av gamla kablar som hade rester av tejp, sikaflex och polyuretanskum. Nu var det fritt fram för nya kablar.

Eftersom den gamla kabeln för topplanternan fick skrotas så beställde jag en ny 3×1,5mm2 förtennad från iZinto. De har bra grejor till bra priser.

Masten låg kvar i mastskjulet i väntan på bättre väder för de sista momenten. Dra kabeln, Popnita dit mastfoten samt montera nya fästet för vindgivaren.

En tid för handoperation kom med kort varsel och vi hade en dag på oss att slutföra arbetet och lägga upp masten på hyllan. Detta borde ju göras före operationen sedan skulle det bli omöjligt på några veckor.
Ewa och jag åkte ner dagen före operationen för att slutföra. En mulen kall dag med snöglopp

Först lade vi masten i våg med hjälp av ett laserpass vid mastfoten. det röda strecket passades in genom centrum på mastprofilen. Sedan flyttade vi lasern till masttoppen där vi passade in en borrmall i centrum på masttopps-beslaget efter laserstrecket. Borrade alla hål efter mallen och skruvade fast beslaget för vindgivaren.

Därefter drog vi i de nya kablarna ända ner till mastfoten. Med hjälp av lite ståltråd och pilotlinor var det inte så svårt. Sist återmonterade vi mastfoten med tre pop-nitar. Jag hade inte fått tag i material till de små kuddarna som skall låsa kablarna så de får vi sätta dit innan påmastning. Vi avslutade med att lyfta upp masten på hyllan i mastskjulet med god hjälp av den lyftanordning jag gjort tidigare.
En vinsch på en låda som går att trä på på hyll-armarna.

Några block i takbjäljkarna och en balk mellan hyllarmarna. Med detta klarar man lätt att själv lyfta masten upp och ner.

Nu väntar några veckors hand-rehabilitering och en troligen försenad vårrustning.

/Slut

Vinterpyssel med kapell

torsdag

Kapell vid nedgångsluckan

I tidigare båtar har vi haft ett kapell vid nedgångsluckan. Detta är mest för att det är enklare än att hålla på med träluckorna men det skyddar också träluckorna i hamn mot väder, vind och sol.

Så här såg det ut i förra båten. RB111 Cavella
   

Detta kan göras på många sätt men det enklaste är ett stycke kapellväv som är lite större än luckan. Fållade kanter. Sy i två blixtlås lite innanför kanterna.
Sy i ett fönster eller ett myggnät.
Slå i lite tryckknappar i kanterna på lämpliga ställen. Skruva dit motsvarande fästen runt luckan.

Allt fanns i “kapell-lådan” i förrådet. Tyget fick iofs skarvas mitt på, men kostnaden vart 0:-

Klart!

Skall du köpa Lighthouse Sjökort?

Ursprungligt postat 5 juli 2022 10:09

Update 2023-01-02

Jag har bytt rubrik och uppdaterat detta inlägg
Läs först nedanstående inlägg och även

Update-3
Update-2


Förbättring

Nyligen har Raymarine släppt Nya Lighthouse-sjökort. Dessa skall ha fått en ny och snabbare “kart-motor”. De finns nu också i en “Norra Europa” variant

Bild lånad från Raymarine – Lighthouse

För att använda dessa kort skall plottern också uppdateras till senaste programvara. Jag har torrnavigerat lite med dessa kort och plottern hemma på skrivbordet. De är klart snabbare än den först utgåvan. Jag har provar med plotterns version 4.3.42 men sedan januari 23 finns 4.3.54. Jag hade dock problem att ladda ner den uppdateringen från Raymarins support-sida som ZIP-fil den 31/1. I den filen var det den tidigare versionen trots att det stod att det var den senaste. Med plottern uppkopplad direkt med wifi så gick det dock att uppgradera till 4.3.54.

Vid en första snabb-titt så har man inte löst färgsättningen där det finns Hydrographica-specialer. Det är fortfarande stora blåa ytor över hela området som är > 3m djup.
Se tidigare inlägg också.

Utsnitt som har en Hydrographica-Special. Allt blått!

Med vanlig inställning: Mörkblått <3m, Ljusblått 3-6, Vitt>6m blir det så här. Blått över hela Specialen!

Med “Lighthouse”-inställning: 0-2m = MörkBlått, 2-3m = LjusBlått och 3 – ∞ = Vitt. Alltså ingen 3-6m ljusblå! Då ser de bra ut.

Jag kommer att testa dessa sjökort mer under våren. De är i alla fall snabbare nu när man panorerar och zoommar. De är tydliga och lättlästa och har en hel del bra inställningar.
Jag kommer också att prova att lägga allt på ett snabbare micro-SD-kort- Nu ligger de på et HC-kort och jag tänkte prova ett nyare XC. Iofs. så är det oftast skrivhastigheten som är av betydelse då man filmar och fotar. I plottern är det väl mest läsning från kortet, men det är värt att prova. Raymarine skriver att man kan använda eget micro-SD men specar inte vilka.

Så, skall du köpa Lighthouse kort?

Ja kanske!


Update 5 juli 2022:

På en Youtube-kanal:

visas lite om Lighthouse-korten. Där finns också en del kommentarer. Jag har försökt att svara på en del av dem men mina svar publiceras aldrig där. Tråkigt!

Bättre vore ju att Raymarine kommenterade och berättade vad de gör för att förbättra korten och se till att de som köper nya kort kan aktivera dem utan problem och att felaktigheter rättas.
23 juni fick jag ett svar från den svenska Raymarine-supporten att det var “lämnat till sjökorts-folket“. Därefter har jag inte hört något

Jag kontaktade även SeaSea i Länna, där jag köpte mitt kort, men de vill avvakta Raymarines svar. Jag meddelade dem att jag kommer att reklamera korten i augusti, då jag kommer hem, om inte fel och brister är lösta.

Förstår av de kommentarer jag får att det är fler och fler som köper kort som inte går att aktivera och även att de “blåa skuggfälten” är samma problem för alla.

Kontakta gärna mig här med frågor och synpunkter.


måndag 20 juni

Inför sommaren så behövde vi uppdatera våra sjökort i plottern. Vi tror att vi kommer till Danmark. Och Danmark ingår inte i de Navionics-kort som vi har. De heter Baltic Sea.

Så då skulle vi behöva uppdatera Baltic Sea och även köpa nytt område som innefattar Danmark, Skagerak Kattegatt ca 1250:- + 2.500:-

I stället började jag titta på Raymarines egna sjökort. Efter att Garmin köpt upp Navionics så tog Raymarine fram ett kort som heter Lighthouse. Där kunde man köpa två länder för 1990:- OCH om man hade något gammalt kort, oavsett märke (och det hade jag) så fick man 50% rabatt. Alltså Sverige + Danmark för 995:- Det var lite lockande att prova dessa kort. Jag frågade på Hjertmans om de hade någon demo-plotter med dessa kort men de hade inte hunnit få in dem ännu.

Men SeaSea hade kort så då bestämde jag att göra inköpet där. Kortet var förprogrammerat med Sverige och man kunde sedan välja ett land till. Danmark, Norge eller Finland till exempel. När jag kom hem och satte kortet i datorn så skulle det först sättas i plottern för att skapa en speciell fil Lighthouse ID.txt Det missade jag för att filen redan fanns på kortet!!!??? Den var skapad 2021-12-28 visade det sig senare.

Efter att ha fyllt i en kod som står på förpackningen så fick jag ett felmeddelande, att kortet gick inte att uppdatera då det användes av en annan användare. Märkligt!
Mailade till SeaSea och Raymarine och fick snabbt svar från Raymarines support. De lade upp en ny prenumeration och skickade en ny förpackning med nytt kort.

När kortet väl var konfigurerat med Sverige och Danmark så satte vi det i plottern och först kom det upp något felmeddelande att plottern inte kunde hitta Navionics-kortet. Men det var ju rätt. Så man går in i menyn för korten och väljer Lighthouse. Och se nu såg vi nya fina sjökort. Vi gjorde en del inställningar för mörkblå färg upp till 3m och ljusblått upp till 6m. Sedan vitt vatten. Djupsiffror upp till 15m och djupkurvor upp till 20m. Sedan fanns också en skjutregel för att förstora sjömärken. Detta är mycket bra då jag tycker att prickar och fyrar är för små på Navionics kort.

När vi seglade i väg såg allt bra ut första två dagarna. Inga konstigheter men dag tre, då vi kom ner till Tvären så förändrades kortet och allt vitt vatten blev i stället ljusblått. Vad är detta?

På vår vidare färd söder ut så försvann det blåa och kortet hade åter mörkblått, ljusblått och vitt vatten. Nere i Bråviken kom de blåa ytorna åter och vi var mycket förundrade. Man kunde också se att det fanns skarvar i kortet där landkonturer och strandlinjer inte sammanföll. Vi noterade också att då man zoomade och panorerade korten så var det fruktansvärt långsamt och laggit. Korten ritades upp i först hackig och stor skala för att sakta växa fram med alla detaljer. Vår plotter är en Raymarine Axiom 12″RV från 2018. Alltså ganska ny och modern.

Någon dag senare så var vi vid Stegeborg och då hade vi bytt till baks till vårt Navionicskort då vi blivit så frustrerade över dessa stora blåa ytor. När jag studerade Lighthouse-kortet och råkade jämföra med boken Hamnguiden där Hydrographicas specialer finns, så insåg jag att dessa blåa ytor sammanfaller exakt med specialerna. De sammanfaller även med de vanliga sjökortens detaljer i tex. 10:000 del. Det ser ut som att den blåa ytan representerar någon form av container för dessa specialer men de visas inte på rätt sätt.

Jag rapporterade detta till Raymarine som en sjökorts-rättelse men har inte hört något ännu när detta skrivs.

Vi körde vidare med våra Navionics-kort vid den vidare färden i Göta Kanal. När vi passerade Bergs Slussar så hände det att plottern startade om. Helt utav sig själv. Detta upprepades med allt tätare intervall tills den inte startade alls. Katastrof! Inte riktigt. Kanalen är ju okomplicerad och vi har tre iPads med också. En mycket gammal som ständigt måste ha strömsladden i men har Navionics-korten.

När vi kom ut på sjön Boren så testade vi att göra en fabriksåterställning på plottern. Det kan man göra genom att gå in i en special-meny som man når vid uppstart.
Plottern görs helt strömlös i ca 30 sekunder. Sedan ansluter man ström och startar. Under uppstart sveper man med fingret över start-knappen, från höger till vänster, upprepade gånger och man kommer in i specialmenyn. Här kan man tömma cache-minne, fabriksåterställa och lite annat. Vi gjorde båda dessa pluss en reboot. Därefter startade plottern och plötsligt hade startsidan en helt annan bakgrund. Jag började då ana att den senaste uppdateringen inte blivit korrekt. Efter uppstart fick vi göra ALLA inställningar på nytt. Lite data om båten, grundområden och detta med djupkurvor och färger.

Nästa dag så gjorde jag ytterligare en uppdatering som släppts i juni, pluss att jag tömde cache-minnet. Sedan dess har plottern fungerat utan problem.
Nu tänkte jag att kanske Lighthouse-korten skulle fungera korrekt. Jag satte i detta och panorerade till Marstrand på västkusten. INGEN SKILLNAD! Dessa blåa fällt finns fortfarande där specialer skall finnas. Se bilderna nedan.

Lighthouse över Marstrand. Här syns den ljusblåa ytan som skall innehålla en special

Marstrand i lite större skala

Navionics sjökort över Marstrand, som visar korrekta djup-konturer. UTAN blåa rektanglar.

Så min rekommendation nu 20 juni 2022: KÖP INTE Lighthouse-kort.
I alla fall inte till en Raymarine Axiom.

Jag återkommer om detta om Raymarine kommer med någon form av uppdatering, rättelse eller annan kommentar. Vi kör vidare med Navionics kort och biter eventuellt i det sura äpplet och köper en uppdatering till dem.

Kommentera gärna nedan om du har andra erfarenheter av Lighthouse-korten.

 

 

Victron BMV-712 begränsning

onsdag

Jag skrev i tidigare inlägg om batterimätaren BMV-712 som visar fel värde.

Jag har en strömförbrukning på 0,12A som kommer från elektronik som alltid är inkopplad. Batterimätaren visar denna ström men räknar fel på “Time remaining”, återstående tid hur länge batteriet räcker med denna förbrukning.

Matematiken var följande: 200Ah batteri med en lägsta tröskel på 5% alltså 190Ah användbart. Vid avläsning hade jag SOC 95% => förbrukat 10,5Ah. Således 180Ah kvar att utnyttja. 180 / 0,12 = 1500 tim
vilket är 62d 12h. Men som man ser nedan så visar instrumentet 10d 0h vilket är fel.

Efter lite mailkontakt via återförsäljaren vidare till leverantören (Victron antar jag) så är svaret:
Instrumentet visar max 10d 0h. Oavsett om värdet skulle vara högre.

Detta framgår inte av manualen eller någon annan stans men är ju bra att känna till. I mitt fall hade jag ett begränsat tidsfönster då jag kunde ladda batterierna och det var också beroende av temperaturen då Lithium batterier inte får laddas under 0º C.
Nu genomskådade jag detta och såg att värdet var orimligt.

Märkligt att man har denna begränsning. Det är ju bara att räkna och presentera rätt värde?!

Att mäta är att veta

fredag

Batterierna var fulladdade när båten gick i vinter-id med sista laddning 12 november. När jag kollade status i december så var SOC (StateOffCharge) 63% enligt Victron Battery Monitor.

Och historiken såg ut så här

Men…
Enligt batteriets BMS så var SOC 97%

Varför skiljer det? Batterimätaren visar 0,12A förbrukning och BMS 0A. Vad är det som drar ström? Det som inte går över huvudbrytaren är larmet, länspumpen och värmaren. Jag tar ur säkringarna en i taget och hittar direkt att det är larmet. Ovanligt mycket tyckte jag först men den innehåller både GPS och mobilanslutning och nu med fullt med snö och frost på presseningen så verkar det som den går upp i effekt för att hålla kontakten. Men BMS;en registrerar inte dessa 0,12A. Här behöver noggrannheten förbättras. Jag återkommer till det,

Hur som helst kunde det ju vara bra att ladda lite. Men (nr-2)… Varvsföreningen har stängt av strömmen för att spara pengar nu när elpriserna har ökat. Strömmen kommer endast vara på sista helgen varje månad.

Men (nr-3)… Litiumbatterier får inte laddas när det är under 0º och det är ju inte säkert att det är plusgrader då strömmen är på till nyår. Här får man ta saken i egna händer och ta ner elverket som jag ärvde efter min pappa. Endast provstartat en gång för över 15 år sedan. Jag rotar fram det från garaget och tappar ur all gammal bensin både ur tank och förgasare. Googlar lite och finner att den kommer från Jula ursprungligen och hittar även en manual.

Köper 5l ny bensin och kan nu provstarta. Det tar en stund men till slut så startar den. Den går ojämt i varvtalet. Det visar sig att när man belastar den med tex 2000W så ökar varvtalet och den går fint. 2.800W skall den kunna ge.

Några dagar senare när det är några plussgrader tar jag ner elverket till varvet och kör igång. Den får stå och gå några timmar medan jag åker på ett läkarbesök. När jag kommer åter efter drygt tre timmar så är batterierna fulladdade.
Detta är ju egentligen vansinnigt att behöva köpa bensin för 100:- för att ladda batterier när jag kunnat betala dessa pengar till varvet för att kunna ha strömmen på. Vilket också hade varit mera miljövänligt.

Ökad noggrannhet på BMS;en

Nu började jag fundera över hur BMS;ens noggrannhet skulle kunna förbättras. Jag läser manualen och ser följande: Strömmen mäts med två sensorer. En för laddström och en för förbrukningen.

Med nedan koppling med kabeln genom sensor en gång så får man en sämre noggrannhet men kan mäta upp till 500A. Det var så jag hade gjort.

Men det finns flera sätt att göra detta. Om man drar kabeln fyra gånger igenom så får man högre noggrannhet.

Men den befintliga kabeln var för grov för att göra så. Jag räknade lite på detta och en 10mm2 kabel skulle räcka för den korta kabeln och 100A. Jag hade en kabel i förrådet som var AWG6 vilket är Amerikanskt mått och motsvarar 13mm2 AWG är lite bakvänt. Ju lägre siffra desto grövre kabel.

Jag demonterade sensorerna och tog hem dem. Provade att linda tre törnar runt sensorn och det gick faktiskt.

Kablarna försågs med kabelskor 16mm2 / 6mm som passar på batteri och BMS-reläet. Det är viktigt att strömmen går åt rätt håll genom sensorerna så noggrannhet vid inkoppling behövs. Nedan kan man se den ena sensorn i nederkant av bilden. Den är för förbrukarna. Man ser också huvudsäkringen dit båda kablarna går.

Efter att ha ändrat inställningarna i BMS;en till rätt sorts sensorinkoppling så slog jag på huvudströmbrytaren.

Först visade BMS;en helt fel strömstyrka, men efter att ha kopplat ur och åter sensorerna till BMS;en så visade allt rätt.

Att mäta är att veta! Men jag tror ändå att Victrons batterimätare är mera exakt med nedan typ av shunt. Den visar iofs bara totalen in eller ut ur batteriet men man vill ju ändå att båda skall visa så exakt som möjligt.

Senare upptäckte jag att appen til Victron batterimätare BMV-712 inte heller visar rätt. Med 0,11A förbrukning borde 200Ah batteri med SOC 90% räcka i ca 65 dagar. Men appen visar 10d 0h ???
Jag har ställt frågan till Victrons support men inte fått svar ännu.

 

Kapellreparation

lördag

Vårt sittbrunnskapell hade en del skavanker. Fönstren började bli dåliga och två blixtlås hade tappat tänder så löparen lossnade ibland.

Jag har i tidigare båtar sytt dynor, försegelkapell, sittbrunnskapell och sprayhodar. Alla med varierat resultat. Därför fanns sedan tidigare en Singer Heavy Duty symaskin, inköpt för just sådant.

Materialet som behövdes inköptes på Östersjökompaniet i Stockholm

  • Blixtlås 2st delbara 8mm 160cm 250:-
  • Kapellruta 0,5mm 1,8m 440:-
  • Sytråd Coats 36/700 106:-
  • Dubbelhäftande transparent tejp 3m 9mm 50m rulle 115:-

Kostnad 911:-

Jag dryftade min ide hur jag skulle byta fönstren, med tjejen i butiken och fick godkänt. Det kan vara svårt att få det slätt och rynkfritt. Allra helst i sprayhoodar med svängda former.
Kapellet tejpas med dubbelhäftande matt-tejp med utsidan ner mot bordet.

På detta sätt håller sig kapellet slätt och rakt medan man tar bort det gamla fönstret, ömsom med sprätt-kniv

och brytbladskniv

Efter att ha tagit bort alla gamla tråd och tejprester kan ett nytt fönster kapas till. Det tejpas i ytterkant med transparent dubbelhäftande tejp. Sedan tejpas det fast på kapellet medan det fortfarande sitter fast i bordet.

Nu kan kapellet försiktigt lossas från bordet och sedan sys med dubbla sömmar. Det blir lite problem med matningen då fönstret “klibbar” lite mot pressarfoten.

Tre fönster tog tre kvällar och därefter var det dags för blixtlåsen. Då inser jag att jag gjort detta i fel ordning. Det hade varit bättre att byta blixtlåsen först. Det blir lite bängligt att med nya fönster vända och vrida på kapellet för att få in det i symaskinen. Men det gick med stor försiktighet.

Dag 4

Det börjar med att symaskinen kör fast och det smäller till. Sedan går det inte att sy alls. Gamla “Bettan” som alltid varit så pålitlig?!
Det tar fem timmar att reda ut vad som hänt och hur det skall rättas till. Det finns flera bra filmer på Youtube. En sticker ut och är över en timme lång. Min räddning. Det är synkroniseringen mellan bobinen för undertråden och nålen som är fel. Men det går inte att justera så det blir rätt. Den enda orsaken som jag ser är att drivremmen mellan över och under-del kuggat över ett hack. Det tar som sagt fem timmar att lossa motor, remspännare och rem och därefter justera synkningen. Efter ett antal försök så kunde mycket skruvas ihop men det behövdes ett tiotal justeringar innan den sydde igen. Rengöring och lite symaskinsolja här och var gjorde också susen.

Dag 5

Nu kunde jag sy färdigt alla blixtlås. Eftersom blixtlåsen måste kapas lite så får man göra ett eget stopp så inte löparen går för långt och lossnar. Jag viker en bit av ett band över sista biten och syr fast.
Ingen bild på det färdiga resultatet tyvärr, men det fungerar bra.

Dag 6

I går vart kapellen klara så i dag skall jag bara förstärka sömmarna på storsegelkapellet. Det är mest solen som tagit på trådarna men detta är enkelt att bara sy på med några nya sömmar över de gamla.

Alla kapell viks och stuvas undan i garaget inför den efterlängtade våren.

Byte av roderlager

fredag

Första båtjobbet för säsong 2013 🙂

När jag köpte Amerona 2015 så berättade min seglarkompis att det nedre roderlagret kan vara ett rullager med en Roll-Link från Rutgersson.

Det var det. Och det lagret såg ut så här!

Dessa lager gör att rodret går väldigt lätt utan glapp. Men när det ser ut som ovan blir det katastrof. Nu har det gått 7 år sedan jag bytte rullar så det var dags för en kontroll. 2015 var roderbeslaget överspacklat och krångligt att ta bort. Jag gjorde då ett par täckbitar som fästes med EN skruv. Enkelt att ta bort.

Där under döljer sig tre skruvar med mutter som går tvärs igenom skäddan. Dessutom två insex som klämmer runt lagret-

Lagerbanorna rengjordes med en liten stålborste på Dremeln. Plus lite allmän uppfräschning.

Rullarna hade inga skador och såg bra ut. Innan jag skulle åka och återmontera allt så tänkte jag att jag skulle tvätta av rullarna i lite vatten. Då ramlade en av rullarna bort. Vid närmare kontroll så såg jag att de nitar som går igenom rullarna och också håller ihop länkarna har korroderat så att de lossnar.

Som tur är så är det en reservdel som är lätt att få tag i då de egentligen sitter i Rutgerssons travare. De fanns ett stenkast bort på Hjertmans för ca 300:- / st

Nu måste man kapa kedjan så den blir öppen och har 12 rullar kvar. Jag började med en kaptrissa på Dremeln men det var för lätt att komma åt rullarna som då skadades. Jag gjorde två hål i min tillfälliga arbetsbänk som jag har över pentryt.

Sedan höll jag rullarna med en spetstång och sågade emellan med bågfilsblad.

Nu var det dags att återmontera lagerhalvorna. Jag började med den ena och fäste löst med de tre skruvarna genom skeddan. Sedan pillrade jag in rullarna från andra sidan tills de låg runt roderaxeln. Lirkade sedan dit den andra halvan och fick hjälp av en båtkompis att dra skruvarna medan jag höll ihop halvorna.

Sedan drog jag försiktigt ihop allt medan jag kände att rullarna löpte lätt och inte kom i kläm. Det gick lite trögt först men det visade sig vara massa saker som låg i stuvfacket där drivenheten för autopiloten skall sitta. Den var urmonterad för vinterförvaring. Mot kvadranten låg mantågsvirar och väskor. Allt var ändå rätt där nere och sist kunde jag skruva dit de två täck-klossarna. Hoppas nu att de håller i 7 år framöver.

Man vill ju ha ett roder som går lätt utan glapp som ger maximal känsla i rorkulten. Se tidigare inlägg.

Klart!

Använd INTE telia kontantkort

lördag

Bilden lånad från PåKryss https://pakryss.se/forst-till-kvarn-for-gratis-batskrot/

I dag vart jag varse något som kunde orsaka stora problem. En reservtelefon vi har med telia kontantkort låg på laddning och startad.
Vi har haft en reservtelefon under sommarens seglingar. Bra tänkte vi om man tappar sin ordinarie telefon i vattnet. Den försågs med kontantkort från telia och laddades med 100:- Nu var det tur att den var på för plötsligt kom ett SMS som meddelade att telia “Dragit 15kronor i månadsavgift”. Va!!!

Det betyder ju att efter några månader så finns inget saldo kvar och telefonen blir oanvändbar.

Nu kanske det inte leder till någon större katastrof men det finns även ett följdproblem med detta. I båten sitter ett larm som bl.a. detekterar vatteninträngning. Då larmas vi i familjen på flera sätt. Det har löst ut några gånger vid mycket kraftigt regn. Vatten kommer in genom masten och länspumpen startar. Larmet går. I larmet sitter telias kontantkort.

Om nu vatteninträngning sker, telia har dragit sin ny-införda månadsavgift om 15kr, saldot på kontantkortet är plötsligt 0 kr.
DÅ SKICKAS INGET LARM!
BÅTEN SJUNKER!

Som tur är nu så står båten på land och vatteninträngning kommer inte att ske. Men det kan ju gå larm av andra orsaker också.
Om sådan här information om månadsavgifter skickas via SMS så “läser” inte mitt larm dessa SMS och det var tur att jag upptäckte detta via vår reservtelefon.

Så nu blir det till att leta annan operatör som fortfarande erbjuder kontantkort på riktigt. Tidigare vet jag att kontantkort blivit ogiltiga om de inte använts under ett år, och det är väl rimligt. Jag har därför regelbundet begärt en statusuppdatering från larmet just för att hålla kontantkortet igång.

Mitt råd: Använd inte telias kontantkort!

P.S. Min pappa arbetade på televerket och telia i 43 år. I stort sett hela hans yrkesverksamma liv. Jag jobbade på telia i ca 15 år, men jag har inte längre mycket till övers för detta bolag. Telia är kört! Inte bara för ovanstående.  D.S.

Uppdaterad ECU till motorn

tisdag

Efter jag installerade nya motorn och skulle göra första oljebytet visade sig en bug i ECU;n (Tror den heter så Electronic Control Unit). Oljetimmarna börjar alltid på 125 timmar och räknar ner till 0. Efter återställning till 125 så återkom det gamla värdet.

Se detta inlägg eller Youtub-klippet.

Nu hade jag fått en ny ECU från generalagenten Arken Teknik. Den nya ECU;n har ett versionsnummer högre än den tidigare. Bytet gick enkelt. En svart låda som jag monterat bredvid motorn i motorrummet. Två skruvar håller locket.

Under locket döljer sig ett kretskort monterat i en rostfri ram och fyllt med epoxi (kanske). Kortet har fyra distansrör för fästskruvar mot den underliggande plåten. Smart för då kan inte skruvarna dras för hårt.

Två av skruvarna är i form av en distansmutter för kåpan. I mitten en stor kontakt med kabelhärvan från motorn. Oljetryck, temp, laddning mm. Under den är en vanlig RJ45-kontakt för kabeln upp till motorkontrollen.

Därunder lite kraftigare kablar för spänning, start och glödning. På kortet finns även tre säkringar som var bra att känna till. Efter att ha lossat allt och isolerat de kablar som har ring-kabelskor så flyttade jag över några fästen för de grova kablarna till nya kortet.

Sedan var det bara att återansluta alla kablar och skruva fast kortet mot underplåten.

Det nya kortets FW är: 10040 (10039 på det gamla). Efter montering var det bara att starta motorn och se att allt fungerade. Själva återställningen av oljeservice fick testas senare då motorn gått några timmar så värdet hade gått ner från 125.

Strax före upptagningen så var det 119 timmar till service så då provade jag att återställa till 125, i samband med oljebytet inför vintern. Jag meddelade Patrik på Arken Teknik att allt fungerade som tänkt och då vi pratade igenom proceduren för återställning så kom vi fram till att det finns två sätt att nolla oljeservicen. Ett enklare där man bara håller in båda knapparna då oljeservicevärdet visas. Den metoden får jag prova nästa år.

Det har efter detta kommit ytterligare en revision på kortet så om något problem återstår har jag blivit lovad ytterligare ett nytt kort.

Lombardinin har inte haft några allvarliga problem med ECU;erna. Inget som har påverkat dritsäkerheten. Till skillnad mot Volvo som i dagsläget har 12 revisioner av deras MDI som fortfarande är opålitlig, där motorn inte går att starta eller stänger av sig själv. Jag har en seglarkompis med just de problemen på en D1-20, som har svårt att få någon hjälp av Volvo.

Höst – sista seglingen

fredag

Med en väderlucka i regnen men i stället blåsigt blir det nu i elfte timmen en sista höstsegling.
Jag monterade för några veckor sedan ytterligare en DC/DC-laddare till LiFePo4-batterierna. Sedan tidigare har jag en Sterling BB1260. Den har har ju märkningen 60 men det är inte vad den laddar utan vad den max kan ta från startbatteriet. Laddningen har varit ca 45A. För lite tyckte jag. Generatorn levererar som mest 120A och Lithiumbatterierna kan ju ta emot mer än 45A. Enligt spec kan de laddas med 1C. Dvs. 200A.
Eftersom det går bra att koppla flera laddare parallellt så köpte jag nu en Victron Orion-TR Smart 12/12-30A. Victron denna gång, för att den är mycket lättare att ställa in. Det gör man från en smartphone via bluetooth. Betydligt enklare än Sterlings.
Jag valde 16mm2 kablar trots att beräkningar sa att det räcker med 10mm2. 16 var lite svårt att få in i anslutningarna så 10 hade passat bättre. Enheten sattes nu provisoriskt med dubbelhäftande tejp. Skall monteras bättre i vinter.

En första test med batterierna urladdade till SOC 70% gav laddning på 74A. Så det verkar stämma exakt med 30A extra.
Men nu var det ju höstsegling och jag får testa på ”riktigt” om batterierna återladdas snabbare. Bör ju gå 65% snabbare.
Jag seglade i väg från hamnen vid 13-tiden efter att Ewa hade hjälp till att stuva. Ewa stannar hemma med andra uppdrag så det blir solosegling.
Vinden SSW 5-14m/s så det var slör och halvvind med ett rev till vår klubbvik Norrsundet. Sedan  lite kryss genom Skeppsbackasundet. Jag tänkte svajankra  i Lagnöviken men tog först en sväng ut på Norra Björkfjärden. Bara för att testa lite.
Väl till baks i lä så ankrar jag precis innan det kommer lite regn. Värmaren har gått sista halvtimmen jag seglade så det är varmt och skönt i ruffen.
Tror att vinden ökar lite under kvällen för det kommer riktiga körare i riggen. Tryggt med 25m kätting ute 😀

Ny ventil från Ukraina

torsdag

Solcells-ventilen i förpiken gick sönder för några år sedan. Jag tyckte då att det var för dyrt att ersätta med en ny som inte heller har så hög kvalitet. Jag modifierade då ventilen så att en PC-fläkt kunde monteras.
Den har fungerat väl under ett par år. Jag kopplade den via en vanlig dimmer så att hastigheten gick att variera och också att helt stänga av.

Nu under sommaren så slutade solventilen vid pentryt att fungera. Jag försökte reparerar motorn får kolen var trasiga men det lyckades inte. En ny solventil kostade på extrapris 2090:- (2900:-). Så då vart min plan att flytta den modifierade med PC-fläkt till pentryt och ersätta den i förpiken med en ny utan fläkt. Men vilken sort skulle man välja?
En vanlig Elektrolux-ventil eller liknande. Jag hittade då ventilen “Air-Only“. Det är en ventil som enligt reklamen skall vara helt tät för överbrytande sjö. Den har en finurlig tätningsfunktion med små bollar som flyter uppåt om det kommer vatten.
Efter mer Googlande så såg jag att den används av Hallberg Rassy sedan många år. Så jag beställde en på webbplatsen. Priset var 1/3-del av en solcellsventil. Efter missförstånd med fraktmetoden, fick jag ett mail från Ukraina?! med frågan om jag verkligen tänkt att hämta den på plats i Ukraina! Det hade jag naturligtvis inte så det vart ytterligare 20€ för frakten. Fantastiskt att de kan hålla tillverkningen igång trots rådande situation där. Kändes extra bra att gynna dem med att handla därifrån.

Medan jag väntade på paketet så hade jag städning i förrådet. Där hittar jag två solcellsventiler från min förra båt. Båda fungerar så det är en gåta varför jag tagit bort dem. Jag tog ur och laddade det interna batteriet och sedan tog jag och monterade den ena i pentryt som ersättare för den trasiga. Dessa gamla ventiler från Nicro verkar hålla högre kvalitet än de nya och var helt tysta.

Efter några veckor så kom paketet till Sverige och Post Nord meddelade att jag måste betala moms och tull. Ytterligare någon hundralapp. Men sedan hände ingenting på flera dagar. PostNord Halååååå? Efter lite spårande så visade det sig att paketet legat hos postombudet i fyra dagar men ingen avi hade skickats ut. Eller i alla fall inte kommit till mig.

Nåväl, med paketet hämtat så var det med lite nyfikenhet som jag öppnade och gick igenom delarna. Väldigt gediget och alla nödvändiga skruvar och muttrar fanns med.

Hålet i däck för denna ventil skall vara 95mm men jag hade mätt fel och befintligt hål var 120mm. Så jag tillverkade en distansring av formplyfa som är 120mm i ytterdiameter och 95 invändigt. Den limmade jag fast med förtjockad epoxi. Förtjockad med West 404 och 406. Efter härdning var det bara att putsa bort lite överskott av epoxi. Sedan var det dags för montering.

Första delen monterad med sikaflex under och i de sex skruvhålen.

Därefter den yttre ringen som skall ha några muttrar på undersidan. Dessa fixerades med lite tejp.

och sedan skruvades i däck. Bara med lite sika vid skruvarna.

Sedan skall det vara en o-ring på toppen

Därefter skall de 12 bollarna placeras runt den första delen.

Över detta monteras nästa del och skruvas fast med 6 skruvar

Efter detta kommer den vattentäta stängninsplattan också med en oring.

Sedan ett lock över detta. Också med 6 skruvar.

Och sist den yttre kåpan. Här behövs ingen o-ring utan den skruvas med gängad skruv ner i de muttrar som jag  fäste med tejpbitar.

Smutsmärkena på däck är efter ett par teak-klossar som satt vid gamla ventilen för att inte skotet skulle fastna men de verkar inte behövas längre. Jag kan inte se nu att skotet skulle fastna i kanten på denna ventil.
Allra sist, från undersidan, skruvar man fast en liten knopp som man drar i för att dra ner stängningsplattan om man vill vara extra säker på att ventilen är tät och en dekorering mot innertaket. Dekorringen klarar ca 200mm tjockt tak så den fick kapas ner i rätt mått.

Vi får se om vi får vatten upp på däck om det fungerar med bollarna som tätning.

Nästa dag, fredag, var vi till den flytande båtmässan i Gustavsberg, Allt på Sjön. Där tittade vi bland annat på den nya Linjett 39. Och kan ni gissa? Den har lika dana ventiler! “Mycket bra“, enligt Rosättras utställare. Så då hade det säkert gått att köpa dem direkt från Rosättra.

 

Halv Solosegling

lördag 13/8

Lämnar KBS för en solosegling ut i skärgården. Ewa har lite att pyssla med hemma så hon kanske kommer efter. Det blir en lång kryss från Munsö ner till Viksberg där jag svajankrar.

söndag 14/8

Efter slussning i Södertälje hissar jag på efter höga järnvägsbron och får kryss hela dagen ner till Fifong där jag åter svajankrar i viken på ost-sidan. Fyra båtar här.

måndag 15/8

Det är grått och mulet men inget regn. Jag planerar att segla ner runt Askö och vidare via Tvären mer till Ringsö. När jag kommer ut från Fifong och hissat segel ser jag mörka moln i väster. De rör sig fort och liksom “rullar” fram. Olyksbådande!

Jag tittar på sjökortet var jag kan söka skydd och finner en vik ner åt SO. Öarna heter Tullskär och Revskär. Men det är en bit dit och det här kommer ruskigt snabbt! Jag vänder in mot södra viken på Fifong där Södertälje BK har en klubbvik.

Det blir 14 m/s rakt i näsan men seglen hinner jag beslå och motorn tar mig igenom vind och regn. Väl inne i viken så lugnar det ner sig ganska snabbt. Jag svajankrar några timmar innan jag fortsätter. Det är väldigt labilt i luften.

Mot eftermiddagen kommer jag till Ringsö och finner en fin plats i lä vid ett berg. Det blir bad och promenad med soppåsen.

tisdag 16/8

I dag tänkte jag ta ett “havs-kör” utomskärs mot Landsort. Jag kryssar ner förbi Hartsö Stångskärs fyr åt syd. Efter någon timme så kan jag sätta kursen mot först ost och sedan NO mot Landsort. Vinden ökar under dagen till ca 8 m/s från ost så jag sträcker sista biten. Går in via Konabbsfjärden väster om Järflotta, genom Dragets kanal och ankrar i Sågviken. Nästan 22º i vattnet.

onsdag 17/8

Det blir för motor in till Nynäshamn. Skall byta en gasoltub och stöd-handla lite också. Inte så många båtar i gästhamnen. Börjar med gasolen. Hon på macken är tveksam om hon har någon 2kg-tub men det visar sig att det finns En kvar. “Vi stänger ju för säsongen nu”, säger hon. NU, 17 augusti???

Sedan kommer nästa överraskning. 429:- för 2kg gasol. FYRA-HUNDRA-TJUGO-NIO kronor!!
Jag som brukar fylla mina egna tuber för numera ca 40:-/kg Puh!

Sedan upp till stan och lite inköp på Konsum. Kommer på att jag glömde ta med Soda-Stream-Patronen som skulle bytas men tänker att jag köper en ny. Men se det går inte. Man måste lämna en i inbyte! Inte köpa ny…

Bredvid ligger systembolaget så jag kollar vad de har för goda ölsorter från Nynäshamns Ångbryggeri. Det blir “en av varje”.

Det är en varm dag, så tillbaks i båten blir det en dusch innan ett besök på hamnkrogen. Räkmacka förstås! Betyg 6/10.
Jag tar en ny promenad upp till Konsum med den tomma Soda-Stream-flaskan. Sedan avfärd mot ön Lacka, norr om Nynäshamn. Klubbholme för Nynäshamns Segelsällskap. Det blir bara storen då det är plattläns och inte så långt. En båt i hamnen. Skogspromenad runt ön på snitslad slinga.

torsdag 18/8

I dag blir det fin kryss ut mot ytterskärgården. Ute på Mysingen har katamaraner av typ F18 sin andra start för Stockholm Archipelago Race. En segling över flera dagar i Stockholms skärgård. De startar utanför Rånö väl i lä om mig men de snabbaste är snart ikapp uppe utanför Utö Gästhamn.

Ewa meddelar att hon kommer med bussen till Stavsnäs i morgon, för att vara med de sista fem dagarna, så planen med ytterskärgården revideras och det får bli nordvästra viken på Kymendö i stället. Under slutet av seglingen vart det rejält dimmigt. Väl i viken på Kymendö förbereder jag svajankring. En motorbåt håller på att ta upp ankaret så jag tänker att jag kan ankra innanför den.
De (läs Frun) blir jätte-sura för att jag ankrar där de skulle ligga. De skulle inte alls åka utan bara ankra om. Som om jag skulle vetat det???!!! Viken var ändå stor nog för både dem och mig och några till så varför gnälla?

fredag 19/8

Disig morgon

Jag tuffar ut på Jungfrufjärden och tycker att jag har gott om tid upp till Stavsnäs då Ewa kommer vid 11:45. Vinden skall vara O-SO 3 m/s. Det går att segla någon timme men sedan blir det tidsbrist och bleke så det får bli motor. När jag kommer till Stavsnäs står Ewa och vinkar på bryggan.
Efter att Ewa stuvat undan väskorna blir det glass. Sedan hissar vi på igen och kan faktiskt segla upp till Bockö-Storö. Sedan letar vi oss in till en vik på södra Lökaö. Vi tycker vi tränger oss på några stugägare och väljer att svajankra lite längre ut i viken.

lördag 20/8

I dag har vi planerat att segla in till Träskö Storö för att vara hemma till på måndag. Vi går för motor upp till Långvik på Möja där vi tar en sväng in i hamnen och ser oss omkring. Här har vi aldrig legat. Verkar vara en ny gästbrygga. Tyvärr med “Morings-linor” som förtöjning.

Vi hissar på och seglar in till Träskö-Storö där vi tar iland.

Vi går för en promenad. Den blir inte så lång för ett stort berg hindrar oss men ändå skönt att röra sig lite.

På kvällen börjar det dra in i sidan, vilket det inte skulle enligt prognosen, så vi går ut och svajakrar inför natten. Det blir fort mörkt nu i augusti.

söndag 21/8

Fin fin segling in förbi Grinda. Jag envisas med att kryssa genom det smala hålet Borgsundet, norr om Grinda. Ewa tror inte att det går men det gör det med självslående fock och god planering. Vi tar ner seglen före Stegesund och tuffar för motor genom Vaxholm. Funderar på Getfoten eller svajankring i Kalrsuddsviken. Det blir svajankring. Getfoten hade tydligen ny regim i restaurangen som hade varit kul att prova men vi har mycket mat i kylen. Det får bli en annan gång.

måndag 22/8

Vi har räknat på alla broöppningar och slusstider inför dagens hemfärd. Vi går för motor så vi passar Danviksbron 10:30, så kommer vi till Nockeby vid 14. Då har vi en öppning i “reserv” kl 15 om något kinkar. Sedan är det ingen öppning i Nockeby förrän 19.

Det är mycket nybyggen efter stränderna in till stan. Telegrafberget till exempel

Första broöppning blir planenligt 10:30

Slussningen ser ut att bli försenad för att de väntar in en segelbåt som sniglar sig fram i 2 knop efter oss. De ropar i högtalarna att han skall köra på lite snabbare fram mot slussen.

Efter slussning är det bara Liljeholmen och Nockeby kvar.

Mellan Liljeholmen och Nockeby måste man köra på en och en halv timme, eftersom Liljeholmen har öppning halva timmar och Nockeby hela. På en halvtimme hinner man inte. Vi går i 3 knop denna sträcka. Broföraren (det heter så nu förtiden) i Nockeby anropas flera gånger på VHF utan svar. Då vi ringde till broförarna i Göta Älv i somras, fick vi sura kommentarer att “Här använder vi VHF”. Vi ringer Nockebybron och får svar. Jo då, det blir öppning klockan 14. När klockan är 14:15 och inget hänt, fortfarande rött, så ringer vi igen. “Jag öppnar med detsamma”, blir svaret och signalen blir röd-vit och några minuter senare får vi öppning. Inte så noga med tiderna här inte.

En halvtimme senare är vi i Kvarnviken och vi avslutar vår segling med att besöka Toa-bryggan vid IRS-varv. Sedan är det bara att packa ur båten och åka hem.
Tio dagars fin segling för mig och fyra för Ewa.

 

 

Ny fock från Boding

fredag

I somras så skörade vi akterliget på vår självslående  fock. Antagligen hände det strax före Stegeborg då vi fick kraftigt regn och vind över oss innan vi han rulla in och ta ner. Vi märkte inget förrän vi skulle byta segel inför seglingar på Västkusten. Focken är en “Tunnfilms-Taft” med duk från Italienska Powerplast i kolfiber. Akterliket fick sig en reva. Vi lämnade den för reparation på Boding i Göteborg men beställde samtidigt en ny i lite kraftigare duk.

Den nya focken beräknades med leverans 18/8 men var färdig en dryg vecka tidigare. Så redan i dag kunde jag ta första provturen. Allt ser väldigt bra ut. Skall bara hitta rätt skotpunkt.

Hissad vid bryggan ser det väldigt fint ut

Seglet är av typen G2 membran och jag hinner prova några timmar i lätt vind men är väldigt nöjd.

Dag-60, till Ringsö och badväder

lördag

I går kväll knackade en båtgranne på och talade om att vi låg på hans plats och undrade vilken tid vi skulle gå i morgon. Hamnkapten saknades denna vecka därför hade platsen inte ändrats från grön till röd. Vi kom överens om senast kl 10.

Vi kommer i väg 09:30 med kurs mot Ringsö söder om Trosa. Där hoppas vi att vattnet skall vara bad-varmt. Helst över 20º. Vinden är prognostiserad till V 7-11. Ewas prognos är upp till 15 och hon får nästan rätt. Vi går för motor upp till norra Arkö och hissar på med två rev i storen och ingen fock. Vi snirklar oss ut mellan öar åt ONO med sista waypoint vid Vinterklasen. En bit ut på Bråviken piper det i upp till 13,4 m/s vad jag hann se. Vi gungar på med surfar på över 8 knop. Men vågorna var högre på Västkusten. Strax före Vinterklasen rullar jag ut lite av focken för att få lite bättre balans i båten. Vågorna växer som alltid strax utanför Vinterklasen men inne i leden är det lugnare.

Vi delar på den sista bullen från Harstena men först är vi nyttiga och äter varsin banan. I den fina leden förbi Sackholmen och V. Stendörren har vi fin gång med puffar över 13 m/s. Just i chikanen vid Stendörren möter vi en stor segelbåt från Åland säkert 50 fot, som kryssar igenom. Ett rev i storen och självslående fock. Vi tror att det var dem vi träffade på Bokö förra året. Ett äldre par som hanterar båten galant. Det blir en tumme-upp i mötet.

Strax efter sundet så rullar vi in och tar ner storen och går för motor mot Ringsöfladen. Vi möter en större båt som ser ut som militär eller arbetsbåt. De har en dagersignal upphissad som vi inte kan identifiera meddetsamma men vi håller undan.

Inne i fladen ligger ett tiotal båtar på svaj och lika många efter stränderna. Och Jaaaa, vattnet är 20º. Vi svajankrar i den sydvästra fladen. Det blir bad och vila. På eftermiddagen kommer den mystiska stora båten in i fladen. Vi har sett den utanför inloppet några gånger och dagersignalen betydde: “Begränsad manöverförmåga”, googlar vi oss till. Det visar sig att båten heter Anders Bure och är från sjöfartsverket.

De sjömäter. Kanske “Sjökorts-lyftet 2.0“?! 😀

Med tanke på Sjöfartsverkets knasiga sjökort utgivna 2022 så har de säkert mycket att kontrollmäta och rätta till. Enklare vore ju att bara lägga in Hydrographicas kort  där de finns. De är säkert hundra gånger mer rätt än Sjöfartsverkets. Sjöfartsverket har ju tolkat flygbilder och bojar som grund och skyller på Lantmäteriet.
När de snurrat färdigt i vår vik så passar jag på att bada och tvätta vattenlinjen. Tips från båtkompis är att använda Biltemas Fälgtvätt i vattenlinjen.

Fälgtvätt Bra produkt från Biltema men usel förpackning så den fick “packas-om”. Bra för rengöring av vattenlinjen.

Det blir rent och fint. Efter badet är jag frussen och vad passar väl bättre då än lite glögg. Ja ni läste rätt. Glögg är gott även på sommaren.

Kvällen är inte så jätte varm men vi sitter i sittbrunnen tills solen gått ner. Dag-60 vart alltså dagen då varvet fullbordades.
Vinden var som mest 14,9 m/s (Ewas prognos) och maxfarten var 8,9 knop. Vattnet kom nästan upp i 22º.
En bra dag!

Arkö och Snedskär

fredag

I dag har vi ett “Väder-fönster”. Det har regnat större delen av natten och nu på morgonen vid 8 har det slutat. Sedan kommer det mer regn vid 14-tiden enligt Foreca-prognosen. Foreca har haft bra träffsäkerhet där vi har seglat så den litar vi på.

Om vi kommer i väg vid nio-tiden så har vi 5 timmar på oss till Snedskär. Och det borde vi ju hinna. Det är 16M. När vi går från Harstena så är det sol men helt vindstilla. Vi korsar Turmulefjärden över spegelblankt vatten. Inte så ofta vi gjort det.

Vi tuffar på i 4,7kn genom den fina leden förbi Marö Kupa och sedan norr ut i “Sjö-fyran” mot Aspö.

Det mulnar mer och mer och vi ser på http://se.baltrad.eu/ att regnet närmar sig. Vi drar på i lite mer än 6 knop för vi vill hinna med ett stopp i Arkösund för tankning, lite inköp i affären och naturligt vis en fiskbit i kiosken Kejsarens fisk.

Strax före Arkösund så har vi korsat vårt spår från 12 juni då vi gick från Grönsö till Stegeborg. Ett varv runt södra Sverige och nästan 1000M seglade. När vi lägger till i gästhamnen så kommer regnet. Foreca hade fel på 30 minuter. Klockan är bara 13:30 🙂

Vi inväntar en glugg i molnen och hinner bort till affären och tillbaks. När vi står i fiskkiosken så kommer nästa regnskur. Vi rusar ut till båten men blir naturligtvis genomblöta. Ett nytt kort uppehåll lite senare och vi hinner tanka diesel utan regn. 20 liter för 22:-/l

Vi går för motor vidare till klubbholmen Snedskär som är Bråvikens Segelsällskaps Klubbholme. Här har man röd/grön och det finns altid någon grön plats. Så också i dag. Kvällen blir under kapellet med några fotogenlampor för att få lite torrt. Regn hela kvällen.

Kålmosö – Harstena

onsdag

Obligatoriska “Harstena-Bullar” från bageriet

Gårdagskvällen slutade med “pyjamas-segling”. Vinden som skulle bli SW en kort stund, och då inte besvära oss, vart i stället W 5-6m/s rakt i sidan. Och då var klockan 23 och vi var nedkrupna i kojerna. Bättre fly en illa fäkta, så vi flyttade ut på svaj i lä av en närbelägen ö. Det blir ganska mörkt nu vid denna tid i augusti. Med bra ficklampor, plotter och ekolod kunde vi ändå hitta rätt. Natten vart sedan lugn.

Vi har tänkt oss till Harstena i dag och sedan ligga kvar där några dagar. Vinden skall bli lite frisk i eftermiddag så planen är att svajankra i Flisfladen i eftermiddag och ta landförtöjning i morgon.

Men allt blir inte som vi tänkt oss denna dag. Tidigt på morgonen får Ewa besked, på lite konstiga vägar, att en släkting avlidit. Vi resonerar om det som har hänt och hur vi skall hantera detta de närmaste dagarna och framöver.
Vi kommer fram till att vi inte behöver ta oss hem omedelbart men inte heller stanna ute så länge som planerat. Tråkigt men detta är livets verklighet.

Vi får ändå fin segling och som prognostiserat en väldigt blåsig eftermiddag. Efter svajankring hissar vi upp det nyinskaffade ankarseglet som skall göra att båten ligger lite mera stilla för ankar och inte “seglar” så mycket från sida till sida. Det visar sig emellertid att det blir väldigt gungigt då kastvindar kommer ömsom från ena eller andra sidan och båten kränger till. Efter några timmar firas seglet ner. Här får vi nog omvärdera detta segel.


torsdag

I går kväll var det som om någon plötsligt stängde av fläkten. Från att ha blåst 10-15 m/s i viken var det plötsligt helt stilla och 2 m/s. Natten vart lugn och vi sov tryggt med 20 m kätting ute på 3,5m djup.

Några båtar lämnar berget där det passar bra att ligga vid sydvindar och vi lättar ankar och tar landförtöjning. Trevliga båtgrannar får vi, som direkt kommer och hjälper till med våra förtöjningar. Några båtar lämnar under dagen och nya kommer till.

Vi tar den obligatoriska långpromenaden först till näckrosdammen och bageriet och sedan ner till byn och hamnen.

Vi möter en skock människor då och då och inser att det är dagbesökare som kommer med turbåtarna. Med bullar och bröd i ryggsäcken gör vi ett besök i kiosken och köper en bit rökt lax. Tittar lite i hamnen där det kommer fler turbåtar och ser att restaurangen i år även har dukade  bord på bryggorna. Det är väl förbokade av dagturisterna antar vi.

Efter en stund är det åter tomt och lugnt i hamnen.

Åter i båten badar vi trots att det inte är så varmt i vattnet. 17º ungefär. Fin kväll men det väntas regn under natten.