Fräscht Kölsvin

söndag

De senaste åren har jag tyckt att kölsvinet ser lite sunkigt ut. Det har varit svårt att hålla rent och topcoaten har gulnat. Jag gillar egentligen inte att måla med topcoat i stuvfack och annat då ytan aldrig blir riktigt blank och därför också svår att hålla ren.

Därför hade jag bestämt att hela kölsvinet skulle målas med någon passande färg. International har dragit till baks sin tvåkomponents Perfektion. I alla fall i Sverige. Det är väl någon miljö-mupp på KEMI som hittat något misstänkt ämne i färgen och därmed var det omöjligt för International att få den godkänd. Så vad finns det då att välja på?
Dessa färger hittade jag:

International Danbolin

Brava Byline från Paint Pro

Hempel Multicoat

Epifanes Bilgefärg

Jag valde Epifanes. Kanske mest av en tillfällighet då jag målade dekor på överbyggnaden för några år sedan, med gott resultat. Beräknade två burkar till mitt kölsvin med två lager färg. Alla durkar var hemma för lackering så det var ett utmärkt tillfälle att även måla kölsvinet då det var tomt i båten.
Det var inte alltid så lätt att komma åt att slipa. Jag fick använda roterande sliptrissa (flap-disc), rondell, stålborste, bandfil och slipmaskin. Så här såg det ut nästan färdigslipat. Alla kölmuttrar och brickor togs bort för att slippa maska och för att lättare kunna måla. Ingen fara då båten vilar på kölen.

Vi hade en gammal toft rån sittbrunnen att krypa omkring på vid slipning och målning. Det blir väldigt obekvämt annars att gå och krypa över balkarna.

Efter två strykningar och ordentligt med torktid så polerade jag övrigt basinrede med autosol. Alla brickor och muttrar rengjorda och ”polerade” samt återmonterade.

Nu var även ytan för mastfoten klar där jag tidigare lagt lite kolfiber och epoxi för att få en plan yta för beslaget

För att slippa ”knarr” då durk och skrov rör sig så ville jag ha någon form av list mellan basinrede och durk och hittade denna list på Jula

Smidig och självhäftande. Komprimerad blir den ca 1,5mm. Den limmade jag på alla ytor under durkarna. Tyvärr så vart inte ytan så blank som jag hoppats på så vi får se hur lätt det är att hålla rent framöver.

Nu återstod bara att återmontera länspump och nivåvakt. Mer om det i kommande inlägg.

 

 

Bottenförstärkning, del-2

lördag

Efter lite inköp av material, kolfiber, epoxi och peelply så började det dra ihop sig för att förstärka botten. Jag fick rådet att försöka hålla 15º C både utvändigt och invändigt i skrovet. För att uppnå detta i mars så byggde jag ett litet ”hus” under reparationsstället.

Med endast en Japanpress och en 900W fläkt så gick det enkelt att hålla 20ºC. Jag hade ju valt loöfiber till denna reparation. Helt onödigt men jag tyckte det var kul att prova. Jag hade köpt 200g och 600g matta. Mallarna kopierades och klipptes ut en för varje storlek.

Därefter klippte jag ut bitar i båda dukvikterna efter dessa mallar. Jag hade gjort lite beräkningar på tjocklek där 1000g/m2 ger ungefär 1mm laminat. Kombinerar man 200g och 600g så kan man variera tjocklekn

Efter en dags uppvärmning av skrovet var det dags för laminering. Inga bilder då för det var för riskfyllt att hantera kamera ihop med epoxiarbete. Kladdigt. Jag hade ordnat med ett arbetsbord där plasten med alla kurvorna tejpades fast. Först rollade jag lite förtjockad epoxi i botten som fick bli lite klibbig medan jag laminerade de olika bitarna på arbetsbordet. De olika bitarna varvades 200/600g med de minsta bitarna först. När allt var upplagt så vände jag på allt så att de minsta bitarna kom att hamna närmast skrovet. Hela paketet rollades fast mot botten så all luft kom ut. Därefter lades ett lager pelply, ett lager plast och sist/ytterst en tunn plywood. Plywooden spändes mot botten med träreglar. Detta för att hålla allt på plats och för att pressa ut ev luft.

Efter ett och ett halvt dygns härdning var det dags att riva av pelplay;en.

Tyvärr vart lagren för tjocka så jag vart tvungen att slipa ner någon millimeter. Det var inte bra för det var ruskigt dammigt att slipa kolfiber i det lilla trånga utrymmet. Trots mask, ögonskydd och heltäckande overall så letade sig damm in under skydden. Till slut hade jag en bra yta som bara behövde en liten spackling. Det fick bli Biltemas Epoxispackel. Väldigt lättarbetat och lättslipat.

Efter ett dygns härdning så gick det att slipa spacklet. Nu kom mina mallar till pass för att få till den ursprungliga formen.
Hela reparatilnsområdet målades några dagar senare med VC-Tar2, som är den grundfärg botten har sedan tidigare. VC-Taren slipades med 180, 240 med maskin. Därefter 240 och 500 vattenslip. Det här området får ingen bottenfärg utan jag skall se hur mycket det växer på slipad VCTar.

På insidan var det dags att återmontera mastfoten. Den var lite bananformad men har rätats ut med hjälp av gasollåga 300º och en tving. Ytan i skrovet behövd jämnas till så där lade jag förtjockad epoxi och en bit 600g kolfibermatta. Mastfoten kläddes med plast och skruvades fast i den våta epoxin med en bit pelply mellan och fick härda så.

Överskott av epoxi som runnit ut slipades bort och de gamla hålen försågs med gänginsatser då gamla hålen hade dåliga gängor. Plasten gängades på nytt men nu med M10 och hylsorna är M8 invändigt.

Jag väntade med att skruva fast mastfoten för att hela kölsvinet skall målas om med kölsvinsfärg.

Bottenförstärkning

lördag

Förra våren, dagen innan sjösättning, så upptäckte jag en spricka i botten. Alldeles under mastfoten. Det fanns inte tid att åtgärda då och jag visste inte heller hur länge den funnits där.
 

Efter kontakt med Rosättra och seglarkompisar som haft liknande så vart jag lite lugnare. Rosättra sa: ”Spänn inte riggen för hårt i år och undvik grov havssjö. Så kan du åtgärda det där till nästa år”.
Det var ju lite lungnande. Andra Linjetter har också haft så här och det har varit i skarven mellan de två skrovhalvorna.

Under sommaren så dök jag ner med en smal kniv och tryckte in i sprickan. Den var ungefär 6mm djup. Vi seglade som vanligt under sommaren och riggen var kanske något lösare än normalt. Och någon grov havssjö har vi inte haft under sommaren.

Jag bestämde mig för att göra en mindre plastning och se under 2025 om sprickan kommer till baks. Därför slipade jag ur ungefär 10 cm på varje sida. 1:12 är ju ett vanligt mått på urslipning vid reparationer och 12x6mm = 72mm Så 10 cm åt varje håll från mitten borde ju räcka.
När jag började slipa så såg jag att det var spackel i centrumlinjen. Vad jag förstått senare så plastar man ihop skrovhalvorna på insidan och snyggar till med spackel på utsidan.

Jag fortsatte att slipa ytterligare några millimeter och då försvann spacklet. Man kan ana att laminatet ser lite o-mättat ut på ett ställe men det finns absolut inga sprickor kvar och på insidan runt mastfoten är det helt ok:

Med något rakt mot botten så ser man ungefär hur mycket jag slipat ur. Nu skall botten inte vara helt plan här utan har en viss rundning. Tyvärr så missade jag att malla av botten innan jag slipade men jag kunde malla av en annan Linjett 35 senare.

Jag har köpt epoxi och som väv valde jag kolfiber. Antagligen helt onödigt men ”alltid retar det någon”. Jag har aldrig använt kolfiber så jag tyckte det kunde vara kul att testa. Jag hittade kolfiberväv på nätet från en firma jag inte sett tidigare. Dock Yard Composites i Stockholm Sollentuna. Det var bra pris på 200g väv på 1 m bredd. Väven heter Kolfiberväv 200g 2×2 Twill 3K Black Stuff. Priset var vid inköp januari -25 269:-/m

I väntan på varmare väder så förbereder jag med att göra mallar för väven. Jag har gjort så här: I botten tejpar jag dubbelhäftande tejp och sätter dit byggplast över det urslipade området. Med en tuschpenna ritar jag på plasten konturen efter ytterkanten på det slipade området.
Därefter så lägger jag min mall av bottenkonturen tvärs långskeppslinjen. Mellan mallen och botten lägger jag en 3mm borr och för ut den till sidan så långt det går. Där borren är markerar jag med tuschpennan på plasten. Sedan för jag borren längst ut åt andra sidan och markerar på plasten.
Därefter flyttar jag mallen någon decimeter och upprepar proceduren.

När jag gått hela längden så förbinder jag alla punkter med en linje och får då som en ”djup-kurva” med djupet 3mm.
Sedan upprepar jag det hela med en 4mm borr, en 5mm borr etc.
När jag tar bort plasten så har jag flera ”djup-kurvor” som representerar formen på de kofibervävar jag skall klippa till. Jag tror att en millimeter motsvarar 600g matta ungefär.
Det betyder att 3 lager av min kolfiberväv bygger ca 1mm.
Så här ser det ut hämtat från YouTube kanalen Sailing NV
https://youtu.be/CxPaGwgSLsg?si=eJ-8612D2rKuAp94

Nu kan jag lägga upp plasten på ett arbetsbord och klippa till all kolfibermatta.

Fortsättning följer…

Vårrustningen har börjat

tisdag

Efter nästan tre veckors svår förkylning kunde jag äntligen börja med lite båtjobb.

Som jag skrivit tidigare så vart det inte så bra att lacka tofternas undersida med Biltemas fernissa. Förra året fick jag göra om två tofter som blivit fuktskadade på undersidan. De lackade jag med International Perfection.

Nu hade jag tur och fick tag i samma färg igen, trots att den utgått. Tack SeaSea Täby. Så i dag började jag att ta bort den gamla Biltema-fernissan vilket gick mycket lätt med varmluftspistol och skrapa. På högra sidan syns tydligt mörka fläckar av fukt.

Alla kanter skall behandlas med epoxi och fernissa. Även durkarna skall lackas och kanterna förslutas på samma sätt som tofterna. I dag hann jag förbereda tre tofter och fyra durkar.

Fortsättning följer…