Det är mulet och regntungt på morgonen när vi sticker iväg, men prognosen säger att det ska klarna upp och bli växlande molnighet under förmiddagen, Vindprognosen är 5-8N, men något ökande vid Dämmans fyr. Vi får alltså fin slör hela vägen från Oskarshamn till Kalmar om allt stämmer. Det får vi också och fram till Vållöromp ganska stora vågor från sidan så när vi byter kurs blir det lite bättre när de kommer bakifrån. Men vi ser ingenting av öarna vi passerar, pappersbruket i Mönsterås, någonting av Öland eller andra båtar som kan vara i vår väg – allt vi ser är bara grått och dimma. Tack och lov att det är eftersäsong och att många båtar har Ais, då har man ju koll på dem i alla fall.
Vinden ökar och kommer upp till 12,4 och vi surfar fram på vågorna och gör hastighetsrekord 9,6! Vid Revudden ungefär rullar vi in focken och kör på bara storen i över 6 knop. Vi har passerat Revudden med god marginal när en strimma ljus öppnar sig i molnen och vi ser Ölandsbron och siluetten av Kalmar där framme. Men vi kan inte se någonting av Öland inte ens när vi passerar under bron ser vi till brofästet i Färjestaden.
När vi tar ner storen märker vi hur stark vinden är och hur guppigt det är i vågorna, vi slår bara om storen som hastigast och tar oss in i hamnen och kommer i lä bakom Baronens köpcenter.
Det lev trots dimman en dag med rekordfart, rekordvind och rekord i vattentemperatur för veckan…
Hamnen är inte ens halvfylld och från stan hör vi ljud från Iron Man tävlingen som vi besöker efter att ha ätit och pustat ut en stund.
I morgon ska det enligt några prognoser regna, andra vara dimma vilken som har rätt återstår att se, men vi har redan bestämt oss för att stanna en dag och pyssla om båten med lite städ och fix, inköp och tvätt om tvättstugan är ledig.
Molnig morgon efter regnet i natt, eller regnet som skall komma man vet inte riktigt var skurarna kommer landa under dagen eller om det ens ska komma några.
Vi äter frukost innan vi letar upp motionsspåret vi hittade förra gången vi var här och tar en långpromenad och förbi Coop där vi köper lite bröd och annat smått och gott. Efter dusch och ombyte till fräschare kläder åker vi iväg den prickade leden mot Oskarshamn. Idag har vi nordlig vind runt 4 så vi får slör ner mot Ärnemar och inloppet till Oskarshamn. Vi tar ner seglen bakom en pir och tveksamt åker vi in i klubbhamnen, men som vi misstänker blåser det ganska mycket där så vi bestämmer att åka in till stan i stället.
Inte så många båtar i gästhamnen här heller, vi är blir bara fyra gästbåtar på bryggan under natten.
Oskarshamn är en liten stad med gamla hus och torg, där finns ett konditori som är vida känt dels för att det fortfarande har sin 60 tals inredning och att konditorn som driver det blivit utsedd till Världens bästa konditor 2017. Diplom och medalj finns att beskåda i en monter vid ingången. Det är tredje gången jag har möjlighet att besöka den här staden, och bara andra gången jag riktigt ser själva staden. Första gången jag var här var det hamnfest och vi kom inte så långt upp till centrumet som idag. Men staden har också tex en sevärdhet som heter Långa soffan med utsikt över havet, där sjömansfruarna kunde sitta och titta efter sina makars skepp – hade de tid med det? Ja inte vet jag men det är så de säger…. tror jag.
På vår promenad går vi också ut på Badholmen, en liten holme med en restaurang och ett litet hotell, här ska det vara musikfest i morgon men någon underhållning den här dagen är inte aviserad någonstans, fast vi ser att det roddas med en scen och högtalare antar vi att det är för morgondagens övningar.
Vi äter lasagne som vi tagit med hemifrån- nu har det blivit riktig fart på kylen och den- lasangen alltså, är genomfrusen och det tar ett tag att få den varm.
Vi lägger upp planen för morgondagen som är en lördag- tjejerna ska spela bronsmatch i VM och vi ska få nordlig vind, i Kalmar är det Iron Man tävling hela dagen- vi bestämmer oss för att åka dit och att komma iväg ganska tidigt i morgon.
Tidig start är lika med tidigt i säng dagen innan, vi kryper ner i varsin koj samtidigt som musiken på Badholmen drar igång. Jag undrar om det är någon publik där, det är ganska tyst mellan låtarna, kanske är det bara ett av banden som ska spela i morgon som repar lite i kväll…
Vaknade till en vindstilla morgon, vi har inte så lång resa idag så vi lyxar med både sovmorgon och sen frukost innan vi för motor går mot Kråkelunds lotsutsiktsplats där vi hissar på och glider ut i Kalmarsunds början. Den ligger stilla som en spegel och vi ser Blå Jungfrun klart därborta utanför Mönsterås. Vinden är svag NO och vi glider sakta fram över vattnet och förbi kärnkraftverket Simpevarp till leden som tar oss till Figeholm.
Det är en smal, prickad vacker led där det gäller att hålla tungan rätt i mun och hålla reda på prickarna som står mycket tätt på vissa håll, men till slut kommer vi ut på öppnare vatten och kan slöra oss ner till den lilla orten Figeholm. Hit har vi varit många gånger, de har en mycket gästfri och välkomnande gästhamn med fin service. Den är mycket välbesökt men den här dagen är vi första gästande båt och kan fritt välja var vi vill ligga. Eftersom vinden ligger från no tar vi en plats med nosen mot vinden och det första vi gör är att gå och duscha. Å så ljuvligt det var med en varm dusch efter en veckas båtande- ja, ni som vet, ni vet!
Så var vi hungriga- klockan var över två och lunchen över för länge sen- det tyckte de på restaurangen också, för de hade stängt till klockan 17, så vi gick till båten och åt stödlunch i väntan på middagen- smörgås med sill och varsin lättöl.
Sen fixade Reidar med seglen- lattor skulle lättas på, försegel skulle ändras…. ja, han ser ju till att ha något att göra i alla fall….
Vid sextiden gick vi och åt i alla fall- det var gott med plankstek och köttspett med sallad, för att inte tala om de alkoholhaltiga dryckerna som serverades… vi var båda mätta och nöjda när vi lämnade Dolce Vita och gick bryggpromenad på alla bryggorna- vi hade hört ryktas om att skeppet Shalom var på ingång, men de hade inte lagt till ännu.
Vi hade nu väntat ut regnet i 14 dagar och såg äntligen en lucka att komma iväg på en längre tur. Allt var packat och förberett sedan i går. Efter ett ärende i stan så fyllde vi bilen med kassar och väskor. Mat för sju dagar i kylväskor.
Klocka 13 stängde vi dörren. Klockan 15 är det sista broöppning innan stopptiden fram till 19 vid Nockebybron. Trots tidspress gjorde vi ett stopp för en hamburgerrestaurang-lunch på väg till hamnen. 13:30 lastar vi över till en vagn i hamnen. Ewa tar ut allt till båten medan jag kör bilen till garaget och cyklar tillbaks.
14:20 var vi klara för avfärd. Det tar 18 minuter bort till bron så vi har lite marginal. ”Vi kan väl starta motorn så att vi ser att den fungerar”, säger jag. ”Varför skulle den inte det” tänker jag medan jag slår på huvudströmbrytaren. Ger lite gas för höjd tomgång innan jag vrider på nyckeln. STEN DÖD! Det brukar alltid pipa till i summern innan displayen lyser rött. Inget händer. Jag går ner och kollar igen att jag vred huvudbrytaren åt rätt håll. Jodå allt är rätt men STEN DÖD!
Nu utbryter en viss stress. Den gick ju felfritt då vi kom hem. Varför fungerar den inte nu. Fram med multimetern och mäter på motorn. Jodå, där finns pluss och minus 12,77V. I motorrummet så finns elektronikboxen till motorn som sedan är kopplad med en kabel till motorkontrollen i sittbrunnen. Jag drar mig till minnes att när jag fick ett uppgraderat kort också såg några säkringar på kortet. Bort med dynor, luckor, fram med mejslar och skruvar av locket. Tar ut en säkring i taget och kotrollmäter med instrumentet. Alla är hela!
Men va fasen… Åska?! Ringer Arken Teknik som har levererat motorn. ”Hej Patrik på Arken Teknik. Vi har semester vecka 32. Du kan maila så återkopplar vi nästa vecka. Om det är akut så skicka ett SMS”. Jag skriver kort att motorkontrollen är stendöd men säkringarna hela. ”Finns något mer att kolla”. Efter tre minuter ringer Patrik. Vilken service!
Vi resonerar lite om vidare felsökning. Jag tar jord från motorn och kontrollmäter vid panelen. Ingen spänning.
Tar ut kabeln som är en vanlig nätverkskabel CAT5. Pillar in mätspetsarna i RJ45-kontakten. ”Där finns 12,77V” Alltså avbrott internt i panelen.
På bilden kan man skymta RJ45-honkontakten i nederkant.
Vi böjer och bänder i kabeln medan vi mäter men ingen spänning. Jag bestämmer mig för att ta isär RJ45-honan. Det är en vanlig kontakt som man har i datauttag.
Lossar den oranga tråden som är pluss in till panelen och skalar den för att kunna mäta. Den är hel! Alltså var det dålig kontakt i knivkopplingen i kontakten.
Vi har rådslag om hur vi fixar detta på bästa sätt just nu. Vi eller jag, beslutar att kapa båda kablarna och löda ihop dem. Ewa letar fram lödkolv, krympslang och lite tänger. Vi klipper, löder och skarvar tråd för tråd. Nätverkskabeln mellan box och panel har otroligt tunna trådar. Inte så bra.
Med allt lött och krympslang på så lindade jag på lite vulktejp.
Allt stripades innan det var dags att prova att vrida på nyckeln. Först på med huvudbrytaren. Ewa vrider på nyckeln: ”Piiiiip” Yes! Vi provar att starta för att se att display och varvräknare fungerar. Jodå allt var ok.
Vi skruvar till baks panelen, locket på boxen i motorrummet. Lägger på luckor och dynor och städar bort verktyg.
Broöppningen då? Ja nu var klockan 17 så vi var två timmar försenade. Men nu är vi fångar i ytterligare två timmar. Det kommer regn så vi kan lika bra softa i två timmar och fundera över varför det vart så här och hur man kan förbättra dessa kopplingar.
Klockan 19:10 kommer vi äntligen genom bron och kan fortsätta mot Södertälje sluss. Vi planerar för en kortare dagsetapp då det blir sent. Vi svajar i Sillviken. Jo den heter faktiskt så fast det är i Mälaren.
Kvällen avslutas med lite festligheter då kapten i dag blir ett år äldre än matrosen.
torsdag
Start klockan 09:00 med kurs mot Mälarbron där man i år endast har öppning vart annan timme på grund av stora ombyggnader i kanalen. 11 blir det då det tar två timmar för motor. När vi närmar oss bron så ser vi två båtar som väntar söder om bron. När klockan passerat elva med tio minuter så anropar vi slussen på VHF 14. -”Södertälje Sluss. Stand By”, blir svaret. Efter ytterligare 10 minuter utan att något händer börjar vi ana oråd. En dörr står öppen i brofundamentet och där inne jobbas det. Efter ytterligare några minuter så går en man över till kontrolltornet. Plötsligt tänds alla ljus på broklaffar och signalsystemet. ”Bron öppnas inom kort”.
När vi kommer ner till slussen så är den stängd. Hur går det nu då med 11:15-slussningen??? Anropar slussen utan svar. Slussportarna öppnas efter en stund och vi glider in trots att vi kan skymta en röd signal bakom alla pålmaskiner och kranar. Slussvakten kommer ut och tar betalt utan kommentarer. Sedan blir det ytterligare femton minuters väntan innan slussport och bro öppnas. Arbetspråmar, pålmaskiner och kranar svängs undan och vi kommer äntligen ut. Ut till friheten. Inte en bro eller sluss finns i vår väg de närmaste veckorna.
Vi går för motor till Brandalssund och sedan kryssar vi till Arkholmarna som blir lagom långt. Fin lä vid norra bryggan.
När jag skriver detta så händer något helt oväntat. Det serveras en nygjord semla och en rykande kopp med the.
När det var så varmt i juni och vår kyl var lite för varm så försökte vi också göra locket tätare. Vi har ju senare förbättrat isolering och ventilation. Se tidigare inlägg.
Men en ordentlig packning i locket skall det ju vara. Om man bara limmar dit en vanlig ”fönster-list” så går inte locket att stänga riktigt. Packningen blir för tjock.
Så jag skruvade bort locket och tog hem det. Med en notfräs i fräsen, uppsatt i mitt hemgjorda fräsbord kunde jag fräsa bort några millimeter på undersidan av locket.
Jag var först till Hornbach och köpte tätningslist och kardborreband. Tätningslisten klarade tjocklekar (springor) på 1-6mm så jag bestämde att fräsa bort 2,5mm
Fräsen är en skiv-not-fräs
Mitt hemgjorda anhåll, som bara är en träregel justerades så att jag nådde in lagom långt. Höjden på fräsen justerades så att avverkningen vart just 2,5mm.
Alla kanter frästes så långt in som det gick för isoleringen. Därefter tvättade jag ytan och lade på ett lager epoxi innan jag limmade fast tätningslisten.
Hela träskivan fick en strykning med Epifanes matta fernissa innan jag klistrade en smal remsa av kardborreband, den luddiga delen, på träskivans kant.
När luckan var återmonterad så tätade den mycket bra och är till och med lite trög att stänga.
Ett tipps från seglarkompis var att man skall ha en skiva i botten av kylen där det skall vara ett mellanrum under så att kylan kan rinna runt i hela boxen. Han hade en rostfri plåt med många hål och nedvikta kanter.
Jag for iväg till Biltema och köpte en polykarbonatskiva. Sågade den i mått efter boxens botten och gjorde därefter ett antal hål med hålsåg Ø25mm. Som distanser så satte jag ett antal små stift sådana som man lägger hyllplan på i Ikea-möbler. Nu kan kylan fortplanta sig under alla varor över hela boxen.
Jag hade beställt en ny termometer från Amazon med dubbla givare och lysande siffror för 123kr . Den gamla inne/ute-termometern togs bort. Den har hela tiden visat en grad för varmt.
En liten trälåda tillverkades som termometern passade i och sensorerna drogs in i kylboxen. Den ena fästes på kylmagasinet och den andra på väggen mitt i boxen.
Vid prov under några dagar så ger ”Auto”-inställningen -9,7°C i klylmagasinet och boxen i övrigt var 2,4°C i den andra delen. Kylen har troligen gått på nedfrysning under dagarna då solpanelen laddat. Spänningen ligger normalt på 13,3-13,4V och kylen startar ASU-läget vid 13,2V. Strömförbrukningen var -12,5Ah. Temperaturerna är enligt manualen -10 – -14°C vid ASU (>13,2V) och i ”Economy” läget så skall temperaturen på kylmagasinet vara -1° – -6°C och det är väl i detta läget som det blir lite för varmt i boxens bortre del.
Med inställning manuell och ratten på hälften så vart temperaturen -2,5°C i kylmagasinet och 7,3°C i den andra delen.
Det är just detta jag är lite tveksam till numera, att Isotherm ASU mäter temperaturen i kylmagasinet och inte i boxens övriga del.,
Kan man säga att när båten är täckt, färdig och vinterkonserverad, då börjar nästa säsong 2022 🙂
I samband med avmastningen så upptäckte en seglarkompis att det var repor i förstagsprofilen. -”Det är nog från mastkranen” sa jag. Men vid närmare kontroll så upptäckte vi att det var repor symmetriskt på båda sidor av profilen. Och på två olika höjder. Det vi kom fram till var att det måste vara från toppsvirveln. Den hamnar på olika höjd beroende på vilken fock jag har.
Reporna sammanfaller med två skruvar som finns i toppsvirveln.
Jag plockar bort toppsvirvel och den nedre svirveln där trumman sitter och tar hem allt till förrådet.
Börjar med att plocka isär toppsvirveln, vilket visar sig inte vara så enkelt. De två skruvarna snurrar bara, utan att lossna. Det visar sig när jag tittar på en ritning att det finns två infällda muttrar innanför som ligger i ett fyrkantigt uttag. På bilden som är från en Furlex 200S är det ritat en 6-kants-mutter
Efter att ha värmt skruven med en låga och sedan stuckit in en smal syl i kanten som mothåll, så lyckades jag få dem att släppa. Muttern hade alltså snurrat i urtaget i plasten.
Jag tillverkade två nya muttrar som var lite tjockare och 1mm större i sidorna för att de skulle sitta bättre
.
När jag undersökte skruvarna så kan man inte se att de har stuckit in och repat profilen men det finns metallspån där så det kan inte vara något annat.
När jag frågade Selde’ns så var de helt ovetande och hade aldrig stött på detta tidigare. Jag kapade skruvarna från 12mm till 10mm.
När plastdetaljen var borttagen så var det inte så svårt att plocka isär lagren. Man lossar först låsringen och tar bort två brickor. Därefter tar man försiktigt bort alla kulor.
När jag senare gav mig på den nedre svirveln vart jag osäker på om jag skulle klara av att ta isär den. Eller rättare, att få ihop den.
Jag försökte tvätta lagren utan att ta isär något, men insåg att det inte skulle gå så bra.
Så jag tog försiktigt isär bit för bit. För att ha någon referens för återmonteringen så filmade jag allt. Det vart till slut filmen nedan.
Skadan i profilen skall jag försöka att slipa av och kanske spackla i någon form av epoxi i repan.
Men det får bli när det är lite varmare.
Så var då säsongen 2021 slut. Förra hösten så hade vi ju en anlagd brand på varvet och alla traktorer och en vagn förstördes i lågorna. Vi skaffade därför till i våras en ny vagn från Rodeberg i Holland. På bilderna nedan kan man se skillnaden mellan vår gamla ”mellanvagn” och den nya till höger.
Så var det då dags för Amerona att göra den sista färden för i år, upp på varvsplanen. Men först skall hon tvättas.
När man bokar ”privat” upptagning har man en timme på varje båt och tvätt ingår.
Traktorföraren är duktig på detta.
Så stod hon till slut avpallad och stöttad.
Jag gjorde en lättare polering med maskin innan täckning. Det är lättare innan pressen kommer på.
Nästa dag var det dags för täckning. Båthuset är sålt så i år blev det vanlig däckställning.
Jag kompletterade med en ”akterrunda”. Pressen bak vart en tillfällig lösning med en skräp-press jag hade liggande.
Några dagar senare fick däcket en omgång med Golden teak Sealer inför vintervilan.
Motorn konserverades, toaletten fick lite frostskydd och allt färskvatten pumpades ur med hjälp av en impellerpump från Biltema kopplad till VV-beredarens dränering.
Det började med att jag skulle återmontera den tråd som man lindar runt ankarlinan för att få sensorn till automatiskt stopp att aktiveras. Då ankarspelet som är ett Lewmar 2000 levererades så medföljde en bit koppartråd. Med tiden blir den nött, förstörd och lossnar.
Jag läste på lite om olika materials förmåga att påverka en induktiv givare. Detta tog jag ur en tabell för induktiva givare och beskriver (enkelt) avståndet för olika metaller till givaren. Oavsett värdets storhet så ser man att Rostfritt Stål är bättre än koppar och mässing. D.v.s klarar ett större avstånd till givaren.
Kromnickel
Sn x 0,90
Rostfritt stål
Sn x 0,85
Mässing
Sn x 0,50
Aluminium
Sn x 0,45
Koppar
Sn x 0,40
Så slutsatsen vart att jag skulle hitta rostfri tråd i lämplig diameter. Biltema så klart. Eller Clas Ohlson. Den som Biltema hade passade bra. Fanns tyvärr bara i 25m längd men den kanske kommer till användning för något mer.
Jag sänkte ned ankaret så att det hängde strax under vattenytan och ritade ett tusch-streck på linan ungefär vid givaren. När jag nu hade lindat på några varv av tråden runt ankarlinan var det dags att prova. Givaren reagerade inte och när jag kröp ner i facket bak så såg jag att den låg långt från linan. När jag satt där och justerade givaren så kom jag att tänka på ett tips jag fått av generalagenten om montering av spelet. Det skall vara ett visst mått av ”fall” från ankarspelet ner till botten av lådan där linan samlas upp. Det är ibland svårt att uppnå. I mitt fall så skulle motor och kablar gå att sätta högre upp för att uppnå det, men då passar inte fästet på insidan av akterspegeln.
Jag provade ändå att sätta den så högt upp som möjligt. Det var tungt att sitta där i facket och balansera allt då övre bulten skulle i så jag delade motor och linhjul. Nu såg jag att det skulle kunna gå att sätta den så här om man kunde göra om eller komplettera fästet.
Jag åkte hem till förrådet och letade i ”rostfria-lådan” och hittade en kraftig rostfri plåtbit. Kapade med vinkelkapen, borrade två hål och åkte sedan till baks till båten. Väl på plats kunde jag märka ut för det tredje hålet och även borra det.
Plåtbiten är mycket kraftig. Ca 6mm tjock. Nu kom motorn betydligt högre och linan fick bättre fall ner i stuvfacket.
Därefter kunde jag återmontera motorn. Nu i en ny vinkel så den kom undan lite bättre i facket.
När linan matades i så såg jag att den låg mot skrov och beslag i överkant.
Kunde man trycka ner linan lite innan den går in i kabilaret? Jag tittade vad Benns hade för lösa trissor och hittade en bred som var till en genuatravare. Tillverkade ett fäste i rostfritt och monterade denna ovan linan mot skrovflänsen med 4 plåtskruv.
Så här såg det ut med rullen på plats
Jag provade att köra linan ut och in för att testa att spelet skulle stoppa då RF-tråden passerade. Det fungerade ibland och ibland inte. Nu hade inte givaren riktigt rätt vinkel mot linan så jag gjorde två små träkilar med 10º vinkel och ett 20mm hål. Nu gick det att justera givaren till lämplig höjd.
Vid ankring i hamnar de följande dagarna så har det fungerat och ankaret har stannat strax under vattenytan. Jag lindade på ytterligare en omgång med tråd som ett första stopp då ankaret är 1,5m under ytan som en extra säkerhet.
Det skulle ju regna och åska i natt- har vi legat kvar i onödan för att väderleksnissarna gissat fel igen? Skulle vi ha åkt till Färjestaden i går som vi funderade på? ja, det var lite av de många tankar som jag hade när jag vaknade, lite snopen över att det var sol ute…
När man kollade väderapparna sa SMHI att det skulle vara växlande molnighet och Klart att det skulle regna och blixtra från förmiddagen… Ja, vi får väl se…
Och det fick vi, både se och höra när himlen öppnades och regnet bara hällde ner, vinden 14 sek drog in oss i bryggan, men det gick inte att ta sig ut- tur att det är en träbryggan numer. Det regnade in i ventilerna och sömmarna i sittbrunnskapellet läckte lite….
Film:
Det höll på en timma ungefär, sen hörde vi på radion att det var översvämningar i stan, butiker och restauranger hade stängt och det var strömlöst och problem med mobiltelefoni. På högskolan som ligger i hamnen gick ett automat och utrymningslarm igång… vi hörde sen att det kommit 35 mm på 45 minuter…
På eftermiddagen gick vi ut för att titta på förödelsen i stan, men faktiskt- vi såg inte mycket av det där kaoset som varit, vattnet hade runnit undan, vi såg några hus där slambilar tömde källare på vatten, det var soligt och varmt igen.
Vi tog en ordentlig promenad runt staden och jag visade Reidar två badställen jag hittat när jag varit ute på egen promenad när vi var här senast.
Vi gick på Kullzenska caféet, satt inne vid ett öppet fönster för att komma undan värmen en stund. Caféet finns i syskonens Kullzens fd bostad. En broder och en syster som i gatuplan hade antikvariat respektive pappershandel och som bodde på våningen ovanpå i slutet på 1700 talet. Nu var caféet inrett i gammal stil med små sittgrupper utplacerade i de olika rummen.
När vi ändå var ute på stan och affärerna öppnat igen passade vi på att bunkra lite. Vi har sett i väderprognoserna att det kommer att blåsa starkt av och v de närmaste dagarna och mer ju längre söderut man kommer, så vi har bestämt oss för att vända här för den här gången och passa på att utnyttja av vinden till att åka norrut igen.. så det blir varken Grönhögen, Utlängan eller Utklippan den här gången… men de lär väl vara kvar till nästa gång vi är i krokarna.
