Vi lyckades ju med något unikt: Köra av spinnakerbomen på kryss med två rev. Se tidigare inlägg.
Efter lite efterforskningar via segelmakare och riggverkstäder så visade det sig att ett löst kolfiberrör kostade lika mycket som en komplett bom. Detta för att endast det rör som fanns var mycket längre än vad jag behövde. Priset låg i båda fallen på ca 15.000kr
”Men går den inte att reparera”?
Jag hade redan börjat tänka tanken innan jag fick prisbilden för en ny klart för mig.
Om man har, eller tillverkar, ett kolfiberrör som passar inuti det trasiga. Kanske 400-500mm långt. Detta limmas inuti det avbrutna med 200mm åt varje håll. Bomen är ø76mm utvändigt (77mm enligt spec) och ø71mm invändigt. 2,5mm godstjocklek.
Alltså behöver skarvröret vara ca ø70mm ytterdiameter. Och det rör man bygger detta på ca 67mm. Mycket matte här.
Det närmaste jag hittade var ett papprör som var ø70mm. Men det kanske går att klämma ihop. (Tips från en seglarkompis)😀
Jag började med att dra ett rakt streck på längden med hjälp av workmatebänken.
Sedan mätte jag 67mm diameter med hjälp av Hultafors suveräna Talmeter.
Där efter ritade jag ett nytt streck.
Kapade ur den smala biten med en japansåg.
Därefter tejpade jag ihop röret med packtejp och vaxade flera gånger med formvax.
Nu var det dags att skapa ett skarvrör i kolfiber. Beräknade att fyra lager av den väv jag hade skulle bli ø70mm.
140g epoxi och de tillklippta bitarna kolfiberväv, plus ett avslutande lager med pealply.
Det var lite svårt att få bort pappröret men det gick till slut. Med ytterligare en laminering och ett lager väv passade röret perfekt i den avbrutna bommen.
Jag fick lite olika tips om hur man skulle laminera mot ett pre-preg-tillverkat kolfiberrör. Men lågviskös kvalitetsepoxi skulle fungera. Och det var vad jag hade. Om man slipade och tvättade ordentligt.
Jag tejpade grovt slippapper på en lång borr och körde inuti röret samt tvättade med aceton.
Därefter limmades skarvbiten i den ena rördelen. Först penslade jag oförtjockad epoxi på alla ytor. Därefter lade jag på flödigt med förtjockad epoxi på alla ytor och tryckte in skarvröret halvvägs.
Detta fick härda några timmar så att skarvröret inte kunde komma ur läge då den skulle in i nästa del.
Rören vreds i rätt läge för att bli rakt och linjera med brottytan.
All laminering härdade snabbt då det var 30° varmt dessa dagar.
Förstärkning utvändigt
Tips från experter jag pratade med var att utvändigt först tunna ut skarven 1:60 vilket blev ca 120mm åt varje håll. Därefter använda kolfiberstrumpa och linda med krymptejp. Detta fick beställas.
Medan jag väntade på material så slipades skarven så gott det gick 1:60. Varorna kom på två dagar.
Nu var det dags för sista lamineringen. Strumpan var lite svår att få jämn och sträckt och ville hela tiden bli för stor så jag avslutade med ett lager vanlig kolfiberväv.
När allt härdat slipades skarven slät. Det mesta av sista lagret slipades bort. Därefter strök jag hela lagningen med epoxi och lade på pealply.
Epoxi och kolfiber tål inte UV-ljus så bra så ytterst behövs ett skydd av polyuretan-lack med UV-skydd. Det vart två strykningar med Biltemas 2K polyuretan-lack.
Efter torkning så var bommen lagad och klar och åter i sin hållare på storbommen. Lagningen är på lite håll nästan osynlig och tiden får väl utvisa om den håller.
