Ett lyckat (dömt att misslyckas) projekt

.
lördag

Vi “tappade” ju fallet till Spinnaker/Code-1 i går. Spinakern kom i topp men ramlade sedan ner. Kroken hade gått upp och fallet vart kvar i topp.

Ewa vill inte hissa upp mig i storfallet. För tungt! Ewa vill inte bli upphissad. För högt!

Jag var beredd att leja någon (lätt) ungdom för en 200;ing. Men inga stod i kö direkt.

Så jag började fundera på någon annan lösning. Det behövs en “klo” högst upp som kan haka tag i knopen som är runt haken. Kommer på att en utvikt spetstång skulle kunna fungera. men den behöver peka lite nedåt och sedan inte vika sig om man får tag om knopen. Så lite tejp, snören och en slangklämma runt båtshaken omvirat med tejp?

Sedan skall reservfallet fästas mitt på båtshaken så att den kan sticka upp de 30cm som det tappade fallet sitter högre än ordinarie fallbox. I extrafallet fästs ett nedhal så allt går att dra ner när/om man får tag om knopen. Det får bli en av spinnakergajarna. Fästet för extrafallet måste fixeras på ungefär mitten på båtshaken. Där fästs ytterligare en slangklämma med ett snöre under

Nu var ju vädret inte så vidare denna lördag. Såg ut att bli heldagsregn 🙁 Men enligt väderradar-siten baltrad så skulle det bli en lucka vid 14-tiden. Allt stämde. Regnet upphörde och vi riggade allt på fördäck. Det tappade fallet drogs ur block och avlastare för att löpa lätt om/när vi fick tag i det.

Ewa stod på bryggan och tittade i kikaren för att se hur högt båtshaken skulle hissad. Vi fick gör flera försök för att få rätt rotation och höjd på “haken”. Efter MÅNGA försök var jag beredd att ge upp och invänta läge att hissa upp någon. Envis som jag är så gjorde jag fler försök att med spinnakerskotet styra in båtshaken mot fallknopen. Att få tag i haken ansåg vi uteslutet då den ju var utfälld och öppen. Plötsligt säger Ewa med kikaren för ögonen “Nu tror jag du fick fast den”. Jag provar att dra nedåt och ser i ögonvrån att det tappade fallet som ligger på däck sakta glider in i masten. Det blir några gastkramande minuter då jag sakta drar nedåt i gajen samtidigt som jag håller reservfallet sträckt. Den får inte lossna nu.

Ewa rapporterar från kajen hur långt ner den kommit. Jag vågar inte titta utan koncentrerar mig på linorna. När den kommer ner så ser jag det otroliga. Spetsen på tången har gått in i det lilla hålet på fallkroken. Fallet är nere.

Efter att ha städat upp på däck så bestämmer vi att byta fallhaken. Jag har en fin Lewmar-hake som tidigare varit till spinnaker-gajarna på vår förra RB111. Den stora flätade delen tog vi bort. Vi rensade även tampen från tagling och annat för att inte kunna fastna i något där uppe.

Haken som öppnade sig var en Fransk Wichard som väl skall vara bra. Dock utan svirvel.

Vi får se under följande seglats om den nya haken håller sig stängd. Annars får vi väl börja fästa fallet med pålstek.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*