Söndag
Den starka vinden från SV har mojnat under natten och vridit något mot väst och när vi lämnar kajen kommer solen, så det ser ut att bli en fin dag idag också.
Vid första stoppet – den handdrivna lilla treöresbron får vi vänta lite innan en brovakt kommer och berättar att vi inväntar ett möte med en motorbåt. Vi har tre ytterligare broar på vår väg och vid nästa blinkar signalen rödvit och vi ser när de fäller bommarna uppe på vägen men i stället för grön signal får vi röd och tre båtar kommer från andra hållet så vi får backa en liten bit förbi den väntbrygga som finns och när vi efter tio minuter kommer fram till Motalabron finns en ljusskylt som berättar för oss att nästa broöppning är 13.30- Suck vi måste vänta 1 tim och 40 minuter då…. Vi funderar på om vi kanske ska passa på att ta oss upp till vägen på kanalkanten och ta en lite promenad, men då tittar jag till på sisgnaltavlan som nu lyser grön- vi kan fortsätta! Hurra vad bra!. I Motala väntar en lite sluss, nivåskillnaden är bara 20 cm så man märker den knappt och plötsligt öppnas den sista bron och vi åker ut i Vättern.
Våra kompisar har åkt före oss till Vadstena, dit är det ungefär 10 sjömil. Vinden är västlig och sjön är lite stökig så vi går för motor och passar på att äta lite lunchsoppa och macka på vägen. I Vadstena ligger man skyddad för alla vindar i slottets vallgrav och vi får en fin plats på en hörna av kajen.
Reidar går till en av kompisbåtarna som har problem med en pump och jag passar på att städa lite i kylen och gör en “man tager vad man haver” gryta det blir kvällens middag och en restburk att stoppa ner i kylfacket. När Reidar fixar med pumpen får vi fika med båtgräddad rabarberpaj med vaniljglass- det var så gott.
Reidar stämde träff med sin fd kollega Börje som flyttat till stan, och jag och Ebba tog en ganska lång promenad runt omkring i stan, som såg ur att bara vänta på sommarens besökare- det är fullt med uteserveringar på gator och torg. Vi var lite sent ute för när vi kom till Birgittamuseumet skulle det bara vara öppet tio minuter till så det var ingen idé tt lösa biljett, men huset har fantastiska vackra valv och har en gång varit kund Magnus Erikssons slott där stora gästabud har hållits ( det vet jag efter att ha fått en suverän guidning vid ett tidigare besök.
På kvällskvisten gick jag till coop och gjorde lite stödinköp. Det blev en fin kväll med vackert solljus på slottet bakom oss.
