Vi hade tänkt att åka till Öregrund och på vägen dit stanna vid Öregrunds båtklubbs uthamn, för vi hade hört att där var fint att ligga. Innan vi åkte städade vi båten – kapten skrubbade däck och jag torkade av på de plana ytorna ( som det brukar heta i städbeskrivningar ) och torkade av durken…. Vad mycket smuts det samlas i hörnen även på en båt….
Det blev en fin kryss i leden förbi Fälön mot fyren Tolvöregrundet. Vid Sladdön tog vi ner seglen och gick för motor till klubbholmen, väl där såg vi att den nordliga vinden kom in på ön, så vi bestämde oss för att hitta ett eget ställe i området. Vi hade kommit till ett litet berg där det kunde bli fint när en motorbåt kom mot oss i full fart, den körde rakt mot oss och jag tänkte att de ville säga något, kanske att det inte var bra att ankra där av någon anledning…. Han stannade sin båt tvärt och ropade; Har ni någon ankarlina här i vattnet? Reidar sa, nej vi kollar om vi kan ligga här bara…. Jaha blev svaret och så drog han på med full fart bakom oss….
Det var inget bra ställe där, så vi åkte vidare och hittade så småningom ett litet rött berg att ligga vid på Norrön.
Det har varit mulet och lite kyligt idag, men på kvällen sprack det upp och blev en fin kväll. Vi försökte få till en promenad, men terrängen var inte så promenadvänlig.
På kvällen tog vi fram väder, vind prognoser över den kommande veckan, vi måste ta ett beslut huruvida vi ska fortsätta norrut. De har haft kallt, det är kallt i vattnet och det kommer starka vindar till helgen…. Så, vi kämpar inte mer mot kylan vi vänder söderöver och tar ett par dagar i Stockholms skärgård… trots allt har jag många många platser kvar att se. Det ska bli strålande väder i veckan, kanske kan vi hitta ett ställe att stanna på ett par dagar?
Det blev en lång dag genom hela Väddö kanal – 33M för först hade vi svag vind, sen fick vi gippa oss upp mot kanalen i sydlig byig vind 3-7. Vi kom försent till en öppning av Bagghusbron, men tog ett lunchbreak i en fin svajvik söder om bron och kunde komma i precis rätt tid till bron. Mellan Bagghus och Älmsta tar det ungefär en halvtimme om man kör i ca 5 knop, men vi hade motström och fick gasa på lite mer.
Vid Älmsta var det många som badade och simmade till andra sidan vilket var lite oroande, men de hade koll på att det kom en båt så det gick bra.
Vi hade pratat med Anders och Ebba om att gå till Herrängs Marina istället för till Grisslehamn, men så fick vi veta att det kostade 350 kronor att ligga där så istället letade vi upp en naturhamn där man både kunde ta iland och svaja.
När vi kom dit låg det några motorbåtar på de ställena och på det första släppte man ut en hund som sprang längst klippan och skällde på oss, de ville nog inte att vi skulle ta i land där. Vi provade ett annat litet berg, men där var lite stora stenar före klippan så vi gick inte in där utan la oss på svaj i viken istället. Ett fint ställe, men de bofasta körde något slags elverk för det mesta, så det var inte så lugnt och fridfullt hela tiden som man kan vänta sig i ett naturskyddsrådet.
Vi har ganska mycket vatten som var varmt efter lite motorgång i kanalen så efter middagen unnade vi oss varsin dusch och hårtvätt…
Solen sken men den nordliga vinden såg till att det inte var så varmt vid bryggan men traditionell sill lunch på bryggan fick vi före promenaden till byn för att se resning av stång och danslekarna. Det var roligt att se hur folk kom från alla håll för att vara med.
På kvällen blev det lite svalt, ja rent av kallt så då åkte varmare kläder på när vi grillade varsin hamburgare till middag.
En fin dag avslutades med ost, kex, frågesport och lite planering i morgon åker vi lite norrut…
Lugn fin solig morgon i vår lilla vik, idag är målet Arholma för midsommarfirande. Vi vet att det är ett populärt ställe, brukar vara fullt vid bryggan när vi kommer, jag har tex bara varit iland här en gång.
Vi har beräknat att det tar fyra timmar för oss att komma fram i den sydliga vinden och redan halv tio är vi på väg… sommarens rekord för oss…
vi går leden mellan Yxlan och Blidö till Furusundsleden, väl där får vi mer vind i seglen och vi rullar på bra i 6 knop och vinden gick upp som mest 12 i några pustar. Bakom Lidö tog vi ner seglen i enlävik och gick för motor sista biten. Det var tur att vi åkt så fort för när vi kom fram var bryggan fullbelagd av andra båtar redan, men en plats på nocken fick vi vi hjälp av två killar att komma in till, där låg vi fint parkerade bredvid Linjett 35 nr 11 från Uppsala när en liten Bavaria ville tränga sig emellan….Men de la sig så småningom utanpå oss och lite senare på kvällen lyckades en till liten båt tränga in sig bredvid Bavarian, så inatt är det en del fendergnissel…
Våra kompisar Ebba och Anders från Kallhäll är också här och vi åt middag tillsammans på bryggan och kvällen slutade med te och mörk choklad i Mariett och planering inför morgondagens program – sill-lunch, promenad till byn och midsommardansen…
Med saxade segel gled vi på Saxarfjärden mot Grinda. Där tog vi en annan led än den vanliga utan vid Staveström mot Hummelmora och ut i Husaröleden, men kaptenen ville ta sig en egen väg, så vid Äpplarö smet vi igenom ett sund och styrde mot Lagnö innan vi tog oss ut en bit i leden och så småningom till Långviken vid Själbottna.
Det har varit en fin dag på sjön men vi visste att det skulle komma lite regn och precis som igår, prognosen stämde och vi hann precis ankra och få på kapellen så kom regnet. Ingen åska idag och lite svalare i vinden som legat på SW- W 2-8. Det var häftigt att se hur dropparna studsade på vattnet och mysigt att ligga i salongen och höra regnet smattrar på rutan. Och efter några timmars regn får vi en fin kväll här i viken. Prognosen i morgon har inget regn men lite mer vindstyrka…
I söndags och måndags har vi haft en del att göra. Segel har bytts, alla kölsvin, skåp och lådor är fyllda till brädden och kläder har sorterats och packats i dagarna två, tills slut kändes det som vi flyttat allt hemma till båten…
Vi bestämde oss för att inte göra som vi brukar och att inte stressa när vi skulle iväg, så i natt sov vi i båten och firade med att äta räkor med det som brukar höra till, öl och snaps till kaptenen och rosévin till manskapet…. På morgonen körde Reidar hem bilen till garaget och cyklade till KBS medan jag stuvade det sista och fyllde på vatten. Vi hade en plan, att hinna med öppningen av Nockebybron klockan 10, och det gick hur bra som helst med det. På väg mot bron åt vi frukost för det hade vi inte gett oss tid till.
Eftersom man har ganska gott om tid mellan Nockeby och Liljeholmen tog vi reda på var på vägen man kunde tömma toan, så det gjorde vi vid Dalbo båtklubb. Vi fick ändå puttra på sakta till broöppningen halv tolv….MEN, då såg jag att bron ju var öppen, vad betydde det här nu då? Hade de ändrat öppningstiderna? Reidar ringde upp brovakten som lugnade oss, han hade öppnat för en arbetsbåt…vi kunde vara lugna… Vi kom till Hammarbyslussen samtidigt som arbetsbåten fick klart att köra in, där var också två motorbåtar och två andra segelbåtar, då trodde vi att de skulle slussa arbetsbåten för sig och beredde oss på att få vänta MEN…. Vi fick åka in efter och de anpassade också nästa broöppning så att alla skulle hinna med…
Utanför Saltsjöqvarn hissade vi segel och slörade mot Vaxholm i SW 3-8, den andra halvan av sträckan fram till Vaxholm hade vi bra stadig vind runt 7, efter kastellet tog vi ner och rullade in för att köra genom Stegesundet, vi hade fått renvarning och gick för motor resten av vägen för att hinna fram till dagens slutmål. Vi hann precis ankra och få på kapellen så öppnade sig himlen över oss, och så regnade det och åskade ett par timmar…
Jag gjorde en kycklinggryta till middag och en fruktsallad till kvällsmål, Reidar tog disken och jag satt mig i sittbrunnen för att skriva lite i kvällssolen och lyssna på fågelkvittret, det blev en fin och lugn kväll här i viken.
Jag seglade Mälarrodret förra året 2023 då det var premiär. Det var en trevlig segling men väldigt vindfattig.
Så var det dags igen och på fredagen startade vi 5 båtar med ny startlinje vid Hässelby Holmes udde, där det finns en enslinje för tisdagsseglingar.
Banan var den samma som förra året. Målgång flyttad några hundra meter till tvärs grönpricken vid Norrsundet.
Jag startade 18:16:33 som sista båt. De som startat tidigare hade ändå bara kommit ut på Lövstafjärden. I svag läns segade jag mig ut på Lambarfjärden. Efter Lambarön kom regn och också vind. Det vart spinnaker ända till Norrudden där det blev några krysslag genom Skeppsbackasundet. Upp med spinnakern igen vid Göholmen.
Därefter följde en lång läns ända upp till Fageröflisan. Jag var nu tredje båt. Vid rundning 21:30 konstaterade jag att det var ca två timmar tidigare än 2023. En Omega 30 hade nu tagit täten och som andra båt var Marcus Mollander som arrangerar denna segling. Mörkret föll fast det inte blir så mörkt en vecka före midsommar. De två första båtarna tog ett spår långt ut mot Fagerön medan jag kryssade på vindskiften i 3,5-6 m/s nära rumbline. Nästa rundning var Rundskär och sedan ner till Tuna holmar. Jag förberedde Code-1 inför halvvinden till Hallstaskär men den kom aldrig upp för det vart för brant.
Efter Hallskär så körde jag Coden en kort bit innan jag bytte till Spinnaker. Omega 30 var fortfarande först. Avstånd är ju svårt att bedöma i mörker men ibland trodde jag att jag tagit in lite. Markus var nu strax före och skar lite mer på länsen. Vid rundningen av Fagerön så var jag inte så långt efter. Men Markus kunde hålla en högre kurs med sin spinnaker än jag, så ja kom lite efter ändå. Ner mot Vråksundet började jag närma mig igen. Jag har bott i sommarhus på Alholmen i 60 år så jag tänkte att jag skulle ha lite nytta av lokalkännedomen här. Seglade nära Alholmen och fick bättre vind då vi kom i lä av Lagnö. Där passerade jag Markus.
När vi kom till Dävensö så avtog vinden. Snopet då vi bara hade en sjömil kvar till målet vid Norrsundet. Vi strök utmed vassen med pinad höjd för att slippa slå. Omegan låg nu parkerad i bleke vid Skeppsbacka 1700m från mål.
Markus och jag fick konstiga vindar mellan 0,3-0,8 m/s fram till Skeppsbackasundet där SO vinden kom till baks med 1,5 m/s. Målgång vart för mig 04:58:40 som andra båt, vilket var sex timmar snabbare än förra året.
Efter målgång så skulle vi samlas vid vår klubbrygga för regattamiddag och prisutdelning under lördag eftermiddag. Jag svajankrade i viken för att inte väcka de båtar som låg vid bryggan och för att få några timmars ostörd sömn.
Vid 12-tiden åkte jag in till bryggan och det vart eftersnack och after sails. Senare god mat och dryck som Markus ordnat samt prisutdelning.
Under förra våren så krånglade ankarspelet bak, som var ett Lewmar S2000 med blyad lina. Ibland så ramlade inte ankaret i och man kom in till bryggan eller berget med ankaret snyggt dinglande kvar i däverten. Irriterande.
Eller så när ankaret skulle upp så slirade linan i kbailaret. Vi har redan bytt ankarlina en gång sedan vi köpte spelet och nu var frågan om vi skulle satsa ytterligare 2-2.5´kronor på en ny lina. Det blir ju dyrt om man skall lägga ut dessa pengar var och vartannat år. Så fick jag se att Biltema har en blyad lina för 1599:- 45m lång och 15mm diameter. OK! Ankarspelet får gå till “andra chansen” och får hänga med ett år till. Under 2023 fungerade det ganska bra men i år så krånglade det vid vartenda ankring under våren. Ett problem kan vara att fallhöjden från kabilaret och ner i botten av förvaringen är för kort. Ju högre fallhöjd desto bättre för att undvika kinkar då linan skall ut. Men att det slirar beror bara på kombinationen av lina och kabilar.
Nu fick inte spelet någon mer chans utan jag bestämde mig för att byta till band. De som använt band många år utan ankarspel är vanligtvis nöjda då bandet kommer ut ur sin kasett och inte trasslar. En båtkompis hade bandet löst i ett fack och det fungerade också bra.
Jag fick en offert från Anchormatic på lösa delar hellre än ett färdigt paket då vi redan har en bra dävert och en fungerande fjärrkontroll. Priset vart ca 28´kr för spel med display, 60m band, genomföring i rostfritt samt en brytrulle. Jag fick också ett inkopplingsschema för min befintliga fjärrkontroll och det var i princip bara att koppla in två trådar för upp/ner från befintlig RF-mottagare och knapp.
Montering
Jag hade sedan tidigare en hylla i aktre stuvfacket för förvaring av en hink. Ett utrymme som var svårt att använda till något. Denna hylla kom att bli basen för en ny starkare hylla som spelet kunde monteras på.
Först så sågade jag till en bit plywood som jag tog från mina gamla skrotade kistbänkslock. Mycket bra kvalitet. Plywooden slipades med 40-papper för att få bra fäste. Sedan slipade jag den befintliga hyllan och skrov och skott på sidorna. Blandade epoxi med filler och microballonger och limmade den nya hyllan på befintlig. Sedan lade jag en hålkälsfog med förtjockad epoxi i kanterna för att skapa en bättre radie för glasfibern
Därefter plastade jag fyra lager med remsor upp från hyllan på skrovsida och skott. Sist lade jag två lager över hela hyllan och upp på sidorna. Efter en dags härdning provade jag att stå på hyllan och den känns solid.
För att få spelet att komma i riktning mot det tänkta hålet på akterspegeln behövdes två kilar. Dessa gjorde jag av tre lager plywood som limmades ihop med epoxi.
De kilformade bitarna skruvades fast i två extra hål i spelet för enklare montering och framtida service med fyra plåtskruvar.
Det finns några mått att beakta och ett är avståndet från spelet till första brytrullen men det uppnåddes med marginal. Hålet på akterspegeln behövde vara lite lägre än det befintliga som varit för linan så där fodras en del funderande innan hålsågen startades.
Den största aspekten var att brytrullen skulle få plats på insidan.
Hålet som syns högst upp är det gamla hålet. Det nya hålet kom längre ner.
Efter mycket funderande och vrida och vända på rullen så kom en seglarkompis på att man nog behövde en kloss på ena sidan för att få rätt vinkel. Han har tidigare jobbat med maskineri och annat för ridåer och scener på teater och biografer så han har ett bra öga för vinklar och dragriktningar. Med en kloss på plats så var nu egentligen allt färdigplanerat och kunde börja fästas.
Hålet på akterspegeln plastdes igen med epoxi och glasfiberfiller som sedan spacklades med gelcoatspackel. Detta jobb är inte riktigt avslutat utan skall få lite mer finish
Inkoppling
De befintliga kablarna från Batteriet var bara att flytta till strax under hyllan där de skarvades med kablarna från spelet. En låda med plint följde med spelet och monterades strax intill. Lådan vart lite svår att fästa på den limmade plywoodbiten men fästes enkelt med superstarkt kardborre.
Kabeln från fjärr och befintlig knapp, två trådar, skarvades och förlades i slang fram till kopplingsdosan och kopplades in i medlevererad plint.
Nu var det endast display/kontrollpanel kvar att montera. Då jag inte ville göra något stort hål i sittbrunnen gjordes i stället en plywoodbit som fästes i spelet och kistbänksväggen. Skyddad under kistbänkslocket. Vi kommer förmodligen mest använda befintlig fjärrkontroll för manövrering men kan ändå lätt se status på spelet och utmatad bandlängd.
Kopplingsschema
Efter uppstart och första kontroll så programmerade jag ett första stoppläge för sköljning och därefter ett stoppläge då ankaret ligger i däverten.
Så här fungerar det.
Efter nu sju ankringar så fungerar det perfekt. Både ut och in. Det vart mer plats i stuvfacket. Mindre fukt gentemot linan som alltid var blöt. Senare skall facket målas och hyllans kanter rundas av men det får vara så här nu under sommaren.
Vi har sedan tidigare ett enkelt solskydd, som inte är så enkelt. Det är ett kvadratiskt med “pinnar” som skall sättas ihop.
Oftast täcker det inte heller hela sittbrunnen. En klubbkompis tipsade om ett enkelt solskydd från IKEA. Dyning. Passande namn till båt.
Vi köpte ett och testade. Priset var 499:- och måtten är 4,5 x 3,6m. Vi spände en tamp mellan akterstag och mast och lade tyget över. Fäste med medföljande snören i mantåg och andra lämpliga punkter.
Mycket enkelt och snabbt att få upp. Måtte det nu bli mycket sol i sommar.
Det gamla solskyddet får ligga kvar i båten tills vidare.
I förra inlägget beskrev jag hur jag tillverkade egna manluckor till vattentanken. Min seglarkompis med annan Linjett 35 hade köpt två luckor till sin vattentank för att komma åt att rengöra.
Nu skulle även vår tank rengöras. Vi öppnade upp kojbotten och skruvade bort en fast plywood bit. Vad hittar vi då!
Jo tanken har redan en manlucka.
Så stor så man kommer åt båda sidorna inne i tanken med locket av.
Jag funderar på om den är eftermonterad av någon av de två tidigare ägarna. Det fanns spånor och en skruv i tanken och väggarna hade en brun beläggning. Ewa skrubbade ur tanken med lite diskmedel, svamp och borste. Sedan försökte vi skölja tanken genom att använda en spolpump som jag renoverat under vintern. Spolpumpen läckte som ett såll och får väl användas som reservdelar till befintlig pump. Allt tvättvatten sögs ur med en impellerpump från Biltema och ett långt mässingsrör. Praktisk till många saker. Spån och skruv torkades upp med trasa. Det konstiga “klonkande” ljudet kommer från flottören på tankmätaren. Flotören glider på en stång och hålet är ganska stort i centrum. Därför rör sig flottören i sidled och ljudet fortplantar sig i tanken. Inget att göra åt således.
När jag besökte min kompis Linjett 35;a så visar det sig att han har en större tank med två skvalpskott och tre sektioner. Där det finns en liten manlucka i mitten med givaren monterad. Han har även en större bränsletank. Det skiljer lite mellan årsmodellerna.
Locket återmonterades och vi drog alla skruvar korsvis med skruvdragare och moment. Lite ytterligare städning runt vattentank och under förpikskojen behövs men det får vänta tills vi har tillgång till rinnande varmvatten efter sjösättning.
På durken i sittbrunnen fanns en “Rut-durk” som troligen är från 1991. Alltså 33 år nu. Den har jag lagat flera gånger då teaklisterna släppt från varandra och från ramvirket. Nu fanns ingen återvändo längre. Antingen göra en ny “rut-durk” eller göra en annan typ av durk. Efter lite sökande på Youtube så hittade jag en metod att göra en rut-durk. Ganska svårt och man behöver maskiner med bra precision.
Vad finns det för alternativ? Ett alternativ är ju att göra en nåtad durk som limmas mot sittbrunnsdurken. Ett annat att göra en löstagbar durk av längsgående ribbor med mellanrum.
Jag fastnade för det förstnämnda. Sökte på Blocket och hittade ett parti med teak från 1986 som inte blivit använt. Jag köpte rubbet för 5.000:- och fick 76 löpmeter teakribbor plus en del andra lister och lite plywood.
Jag byggde ett arbetsbord i garaget av två bockar och en plywoodskiva. Därefter mallade jag av sittbrunnen på tjock byggplast. Mallarna fördes sedan över till arbetsbordet. Jag kunde även använda rut-durken som jämförelse.
Listerna var 45 mm breda och med rundade kanter åt ett håll. Dessa kanter lade jag nedåt. Jag började kanske lite omvänt med att först göra listerna i mitten och sist ramverket, men det var för att kunna anpassa ramarna så att slutmåttet passade på durkytan.
Efter att ha räknat ut hur många lister som skulle behövas så limmade jag dem kant i kant med vattenfast trälim. Alla lister gjordes någon decimeter längre än slutmåtten. En rak linjal togs med i limningen för att få allt rakt.
När det torkat vände jag på hela kakan och fogade i rundningarna med förtjockad epoxi. Detta för att få dem att hålla ihop bättre under arbetes gång. När allt torkat och härdat kunde jag fräsa spåren för nåten. Lite annorlunda sätt än att använda teakribb med färdig fals. Jag använde min raka aluminiumlinjal som anhåll.
Och fräste mitt i limfogen vilket var lätt då fräsen har en markering för mitten.
Jag fick limma ihop två lister som raksågats för att få rätt bredd på kantlisterna. Det går åt många tvingar.
Därefter började jag med ramvirket. Jag kom på att jag måste göra ett urtag bak där självlänsarna är. De har ju tidigare dolts under rut-durken. Så jag fick justera mallen lite.
Där gjorde jag också en anpassad bit som en del av ramen. Det var nu lätt att fixera alla bitar mot arbetsbordet med små klossar och skruv vartefter ramvirket skulle passas in.
Den längsgående ramen kunde först passas och sedan fixeras med 4mm mellanrum för nåten.
Ett antal småklossar med 4mm tjocklek användes som distanser när alla bitar skulle passas in.
När alla rambitar var klara så fixerades mitt-delen med list, kloss och tving och allt förbereddes för nåtning.
Allt nåtades och efter härdning skrapade jag och slipade.
Småbitarna
Nu var det dags att göra de mindre bitarna som är på ömse sidor om durken. Dessa gjordes på samma sätt som den stora durken.
När alla bitar var klara så gjordes en “Dry-fit” i båten. En bit fick justeras 3mm annars var alla mått rätt.
Nu skulle allt limmas på plats. Jag började med att slipa ner halkmönstret och tvättade med aceton.
När detta var klart gjordes ytterligare en “dry-fit” där jag provade ut hur allt skulle fixeras vid limning. Den stora biten kunde fixeras med träribbor som spändes mot olika kanter i sittbrunnen. En tvärgående planka sattes också mellan handskfacken och mot denna spändes tvingar ner och tyngder lades på. Runt durken limmade jag några små klossar med smältlim för att fixera durken på rätt plats.
När allt var klart och uttänkt så inväntades rätt dag med hyfsad värme för att kunna limma. Jag använde Sikaflex 298 och spred ut med en tandad spackel.
De mindre bitarna limmades någon vecka senare och där vart det bara tyngder.
Efterjobb
När allt härdat någon vecka så trimmades alla kanter från överflödig massa. Trots tejp runt om så tränger det ut lite där man inte tänkt sig. Det färdiga resultatet blev så här.
Det som återstår är att göra någon form av sil till självlänsarna där man annars garanterat kommer att tappa ner saker.
Rengöra vattentanken… …har jag aldrig gjort! Men något “klonkar” också i tanken då båten gungar och man skall sova. Tanken ligger under förpikskojen. Det enda hålet ner i tanken är där nivågivaren sitter. För en ordentlig rengöring och inspektion av vad det konstiga ljudet kommer ifrån, behövs två manluckor. Watski hade “rabatt” på lucka från Kronobryggan under hösten, runt 1600:-. Det konstiga var att den var restnoterad. Då kan man ju ha extrapris! Man kunde anmäla sitt intresse tills den kom i lager. Så jag fick ett mail efter några veckor då den åter var i lager. Då till ordinarie pris 1969:- Tack Watski!!! (2.269:- på Hjertmans)
Bild från Kronobryggan AB
Finns det billigare manluckor! I plast kanske? Eller varför inte i aluminium?! Från detta Youtube-klipp fick jag mycket input. Nu fans den undre ringen inte längre att köpa så jag fick tillverka båda delarna från aluminiumdiskar.
Aluminiumdiskar i storlek ⌀140 och 5mm tjocka finns på e-bay. Från sådana diskar kan både den undre ringen och locket tillverkas. Jag beställde 4 diskar till en kostnad av 19 €/st + frakt med leverans från Tyskland https://www.ebay.com/str/metallehrnsberger
Inspirerad av videon på Youtube så beställde jag också en hålsåg ⌀100mm med karbid-skär. Den jag hade i ⌀100mm var gammal och slö och hade penetrerat rostfri tank två gånger tidigare. Den nya kostade 400:- + frakt.
Innan paketen kom så gjorde jag en ritning i Autocad hur hålen skulle fördelas och centrum för hålsågen.
När det var dags att borra så vart arbetsgången följande. Två diskar tejpades ihop med dubbelhäftande tejp.
Ritningen som skrivits ut i skala 1:1 (och kontrollmätts) klistrades på med lite kontaktlim. Jag markerade med körnare de åtta hålen och centrum. De åtta hålen i ytterkanten borrades sedan med ⌀5mm borr. I brickan som skall in i tanken skall det senare gängas M6. Därefter delade jag på de två brickorna efter att ha gjort en markering hur de satt ihop vid borrningen utifall geometrin inte blir 100% symmetrisk. Den delen som skall bli brickan skruvades fast i en träskiva och sattes fast i pelarborren.
Pelarborren växlades ner till lägsta möjliga varvtal 230 rpm. Med den nya hålsågen så borrades centrumdelen ut. Ett kladdigt jobb med mycket av Biltemas skärolja. Hålsågen var otroligt vass och det var mycket enkelt att borra i 5mm aluminium.
I den utsågade “brickan” sågades en öppning för att den skall gå att trä ner i det kommande hålet i tanken. 5mm hålen gängades för M6 bult.
I den andra delen, som skall bli locket, borrades 5mm-hålen upp till 7mm för att passa till M6 bult. Bult, bricka och mutter inköptes från Clasohlson. Bultarna skruvades från undersidan och låstes med låsvätska. En 2mm gummiduk till packning inköptes från Biltema för 75:-/st och skars till. Hålen knackades ut med huggpipa. Den färdiga manluckan ser ut så här från översidan
Nu återstår att borra upp två hål i vattentanken samt en ordentlig rengöring av den. Locket kommer att användas som mall för de åtta hålen för bultarna för att få allt att passa. Kostnaden för två manluckor vart 1.300:-. Långt under vad EN manlucka kostar från Kronobryggan eller Watski.
Jag återkommer med nytt inlägg då det jobbet är klart.
Flera vinterjobb planerades men alla blir inte genomförda.
Nedan är några av de större jobben som jag planerade:
Göra om 12V elen i och runt elcentralen
Göra om Landströms-centralen och kablar runt den
Byta kylaggregatet
Nya dynor till salongen
Ny durk till sittbrunnen
Kolla upp tankmätaren i vattentanken + rengöring
Men vad blir gjort då?
Ett projekt som inte var planerat är ändå klart. Nytt masttoppsbeslag.
Men varför då? Jo när jag beställde mitt förra storsegel var jag väldigt tydlig att det inte fick ta i akterstaget. Jag vägrar att ha en “fjollatta”. Storseglet vart bra och seglet fastnar aldrig. Den nya storen från 2023 skulle vara exakt som den tidigare, men fastnar i akterstaget vid lätt vind. Man får bak och ruska i akterstaget för att seglet skall komma förbi. Trist.
Så jag började fundera på att göra något åt toppbeslaget så att akterstaget kom längre ut. Jag inventerade mastskjulet hur andra master var gjorda och fann dessa varianter.
Påbyggt med profil
Påbyggt med plattjärn
Original Selden på nyare mastOch så denna i Kolfiber
Det lockade ju att göra ett nytt toppbeslag i kolfiber men efter lite undersökningar så visade det sig att kolfiber var lite svårt att få tag i. Allt går ju naturligtvis att beställa men kolfiber är dyrt.
Så att plagiera Selden original-beslag kanske vore enklast. Det stack ut ca 300mm bakom mastprofilen. Lite skillnad mot originalet.
Jag började titta på nätet efter aluminiumprofiler som var 6mm tjocka. Originalet är 5mm och det långa Selden 8mm. Jag hittade en firma i Tyskland med leverans från Polen. metalNow https://www.metalnow.de/
Där hittade jag 60x60x1000mm för ca 20€ + frakt. Man kan få det lackerat men det skulle ju ändå bearbetas så det gick bort. Medan jag väntade på leverans så mätte jag upp det befintliga beslaget och ritade ett nytt i AutoCad.
Den nya toppen skulle blir ca 250mm längre än originalet. Jag ritade och räknade lite på ett foto och kom fram till att vid övre lattan, som fastnar, blir det extra avståndet 45mm. Vi får se om det stämmer senare.
Efter att ha konsulterat en seglarkompis så breddades den bakre delen något. Han poängterade också att distanserna mellan halvorna skall vara lite stora så att det blir vridstyvare.
När profilen kom några dagar senare så var det bara att börja mäta, kapa, slipa och fila.
Det här är första snitten. Ritsarna ritas i tusch för att bli tydligare. Till min lilla bandsåg från Metabo så köpte jag ett metall-blad.
Efter ett antal sågsnitt, såg det ut så här, med träklossar som distanser fästa med smältlim. Nu kunde jag göra en första test på masten. För att trissorna till storfallen skall få plats så är avståndet mellan halvorna givet. Med tjockare material så blev hela beslaget 2mm bredare och gick inte ner i urtaget i masten. Men det får åtgärdas senare.
Men hur kapar man en sådan rakt i vinkel utan svarv? Jag justerade min bandsåg både en och två gånger och provsågade med på olika träbitar tills jag var nöjd. Gjorde ett stopp och kapade i mått 30mm.
Efter några försök så var de hyfsat bra men jag fick ta fram kunskaperna från verkstadspraktik på gymnasiet då jag fick öva med fil på järnbalkar. Till slut så hade jag ett antal distanser som var lika långa och i 90º.
Nu kom nästa svårighet, att borra och gänga exakt mitt i distanserna. Men då kom en 89-årig seglarkompis, som följde projektet, med denna ide: Man borrar ett 20mm hål i en träbit med pelarborrmaskinen. Man borrar inte helt igenom utan sparar lite trä. Och använder en träborr med spets. Då får man en anvisning om mitten. i botten på hålet. Där borrar man ett mycket litet hål genom resten av träbiten. Sedan stoppar man ner distansen i hålet och från det lilla hålet underifrån kan man nu med en smal körnare märka ut mitten. Tänk va bra det är med kunniga kompisar… 🙂
När man sedan har ett körnmärke så vänder man på träbiten och sätter distansen med markeringen uppåt. Då går det med bra precision att borra i märket och distansen sitter i vinkel.
Nåväl, en svarv är naturligtvis bättre men detta vart tillräckligt bra. Efter borrade hål gängade jag för M6 och beställde rostftri skruv, som måste vara helgängad, från Rostfriskruv.se. Snabba leveranser direkt i brevlådan.
Nu kunde beslaget skruvas ihop och nedan ser man skillnaden mot originalet.
Jag skruvade isär alla delar och sprutlackade allt, först med Biltemas primer för aluminium och sedan ett antal lager med en “Selden-grå” färg som också fanns på Biltema.
När det härdat några dagar skruvades allt ihop. Nu med fäste för Windex och fäste för en platta överst för lanterna och vindgivare.
Nu var det dags att montera på masten men först fila av 1mm på varje sida i mastprofilen eftersom det nya beslaget med tjockare gods är 2mm bredare.
När beslaget passade och skruvades fast så kom ett bakslag. Eftersom godset är tjockare så kommer beslaget också lite längre akterut. Detta gjorde att de två fästbultarna inte linjerade riktigt med ytan där muttern sitter.
Detta kan möjligen påverka hållfastheten. Belaget skulle kanske skruvas bort igen och slipas av i framkan men i stället tillverkade jag två kilformad brickor 15x15mm och vinkeln bara efter “ögonmått”. Detta vart bättre.
Så med allt återmonterat ser det ut så här.
Kostnaden för allt vart runt 800:- med färg och skruv. Troligen MYCKET billigare än ett original från Selden. Om storen går fri från akterstaget visar sig i vår.
