Amerona får ny motor del-1

.
söndag

Under sensommaren fattade jag två viktiga beslut. Jag har bestämt datum för när jag skall gå i pension. Och jag bestämde mig för att byta motor i Amerona. Det första beslutet kommer ju förr eller senare och jag tänkte att det är bättre att det kommer ”förr”. Så man kan ägna mer tid åt annat än jobbet. Tex. segling 🙂
Motorn som var en Yanmar 3GM30FC med SD20 segeldrev, har gått bra och fått regelbunden service. Men en kombination av det första beslutet och faktum att motorn är 30år gjorde att jag tog det andra beslutet. Bättre att byta motor nu då jag fortfarande jobbar och har lön en att få en obehaglig överraskning om några år som pensionär. Nu gick också den gamla motorn att sälja.

Den nya motorn då? Ja ni som följt min tidigare (B)Loggbok om Cavella vet att jag i den monterade en Lombardini LDW1003 med segeldrev. Med mycket gott resultat.

Så min första tanke var att det får bli en sådan igen. Jag kontaktade Rodahl Marin som jag köpte av tidigare men de var nu mera intresserade av att sälja en Solé. Allt kändes lite konstigt men fick senare sin förklaring. Patrik Dahlgren som är son till Anders Dahlgren, grundaren av Rodahl, har startat eget under namnet Arken Teknik AB och har nu agenturen för Lombardini. Vi fick bra kontakt direkt och jag fick mycket bra tips om installationen och lite information om förändringen av Lombardini. Lombardini ägs numera av Kohler Group men lever ännu kvar under namnet Lombardini. och har blivit svarta och mer miljövänliga.

Jag bestämde att köpa den nya motorn innan båten skulle tas upp. Detta för att vi har en bra motorkran vid vårt varv och jag skulle då kunna ta ur den gamla motorn före upptagning och ställa ner den nya på durken i båten. Inga lyft med kranbil efter upptagning således.

Den nya motorn levererades av AMT Marinprodukter i Järälla, som är återförsäljare för Lombardini. Leveransen kom med Schenker i slutet av september. Schenker var hemskt osmidiga då det gällde planering så jag kunde ta emot försändelsen vilket slutade med att jag fick hyra en släpkärra och själv hämta på deras terminal i Spånga.

Sedan hem till garaget för att lasta av och packa upp.

Demontering

Demontering av gamla motorn var planerad till 15 oktober, dagen innan upptagning, men en klubbkompis erbjöd sig att bogsera Amerona till varvet så jag kunde börja med demonteringen redan på lördagen veckan innan. Det tog ungefär 4 timmar att lossa allting. Då var även motorpanelen, vakumventilen och kabelhärvan loss.

Motorn lämnades stående löst på motorbädden för kommande lyft

 

 

Ett mörkt projekt i Kristianopel

.
tisdag

I går då det vart kväll i Bergkvara så fungerade inte belysningen i halva båten. BB-sidan helt mörk och inga USB-uttag fungerade heller.

Belysningen är uppdelad på två säkringar, en för styrbord och en för barbord. Båda var hela men ändå strömlöst på BB-sidan. I dag då vi kommit fram till Kristianopel, efter en skumpig färd så började felsökningen.

Jag visste inte hur kabeln går från elskåpet till BB-sidan. Bara att kabeln är grå. Tre gråa kablar finns i elskåpet. Belysning SB, BB och tryckvattenpump fram. Kabeln till BB-sidan försvinner ner under navbordet.

Jag lossar några takskivor i skåpen på BB-sidan. Ingen grå kabel under de tre första. Men under fjärde skivan inne i skåpet ovan pentryt, DÄR kom den gråa kabeln upp och var skarvad vidare till lampor och uttag. Jag vart tvungen att kapa kabeln för att komma åt att mäta. Minus-kabeln var hel men plus var avbrott.

Efter vidare felsökning så konstaterar vi att det är avbrott någonstans under basinredet mellan pentry och elskåp.

Vi kapar under diskbänken och skarvar i en bit ny kabel och börjar backa den grå. För att komma åt måste durkar och motorkåpa tas bort. Så här såg det ut en lång stund.

När den gråa kabeln dras ur så syns äntligen felet. I den mest trånga delen i basinredet, där det går både slangar och kablar har den gråa kabeln blivit skavd, korroderat och slutligen gått av. Det har inte skett just i går utan har pågått under en lång tid men resulterade i helt avbrott just i går efter tuff segling

Det var med viss spänning vi kopplade in kablarna i elskåpet:

Och Kristianopel var öde och tomt (Corona pandemi), och mörker var över djupet (regnmoln), och Reidars ande svävade över vattnet. Och Reidar  sade: ”Varde ljus”; och det vart ljus. Och Ewa såg att ljuset var gott; och en korroderad kabel skilde ljuset från mörkret. (Första Moseboken Kapitel 1-11)

Sedan städade vi och vi var nu tre timmar äldre men även lite klokare (och tröttare). Därefter promenad och ett besök på hamnkontoret.

Snabb-rep av fjärrkontroll

.
fredag

I tisdags hände något lustigt. Vi träffade seglarkompisarna Johan och Lena också de i Linjett 35. Johan installerade i vintras en el-winsch och ville under våren också ha en fjärrkontroll. Jag tipsade om den som jag köpte på nätet, en Welleman VM130. Jag hjälpte Johan att leta efter en lika dan och fann att de nu såldes på Kjell & Co. som ”Fynd” för 400:- Klart bättre och billigare än den Lewmar jag hade tidigare.

Nu låg vi jämte varandra och vi hade gjort klart för avgång. Jag har en knapp i sittbrunnen som jag väljer om min fjärr skall gå till det främre eller ankarspelet i aktern. Så jag tryckte lite på upp för att se att den stod på det aktre. Samtidigt startar Johans elwinsch 🙂

Johan hajar till och säger -”Vad hände nu”. Jag trycker kort igen och både mitt ankarspel och Johans vinsch startar. Uppenbarligen ligger vi på samma kodade kanal. Vi skrattar stor åt detta och Johan får stänga av sin vinsch tills vi har åkt.

Jag läser manualen under kommande dagar och inser att det går att koda om fjärren. Det finns 1.000.000.000 kombinationer och alla kontroller levereras med en standard-kod. Det var därför vi hade samma. Jag kodar om min i dag och passar på att laga fjärrkontrollen där fästet för remmen spruckit. Det blir en snabb-reparation med epoxi och en snörstump.

Jag provar att sändare och mottagare åter har kontakt efter kanalbyte och allt fungerar som tidigare men utan att jag nu förhoppningsvis inte aktiverar grannbåtars utrustning.

Ett lyckat (dömt att misslyckas) projekt

.
lördag

Vi ”tappade” ju fallet till Spinnaker/Code-1 i går. Spinakern kom i topp men ramlade sedan ner. Kroken hade gått upp och fallet vart kvar i topp.

Ewa vill inte hissa upp mig i storfallet. För tungt! Ewa vill inte bli upphissad. För högt!

Jag var beredd att leja någon (lätt) ungdom för en 200;ing. Men inga stod i kö direkt.

Så jag började fundera på någon annan lösning. Det behövs en ”klo” högst upp som kan haka tag i knopen som är runt haken. Kommer på att en utvikt spetstång skulle kunna fungera. men den behöver peka lite nedåt och sedan inte vika sig om man får tag om knopen. Så lite tejp, snören och en slangklämma runt båtshaken omvirat med tejp?

Sedan skall reservfallet fästas mitt på båtshaken så att den kan sticka upp de 30cm som det tappade fallet sitter högre än ordinarie fallbox. I extrafallet fästs ett nedhal så allt går att dra ner när/om man får tag om knopen. Det får bli en av spinnakergajarna. Fästet för extrafallet måste fixeras på ungefär mitten på båtshaken. Där fästs ytterligare en slangklämma med ett snöre under

Nu var ju vädret inte så vidare denna lördag. Såg ut att bli heldagsregn 🙁 Men enligt väderradar-siten baltrad så skulle det bli en lucka vid 14-tiden. Allt stämde. Regnet upphörde och vi riggade allt på fördäck. Det tappade fallet drogs ur block och avlastare för att löpa lätt om/när vi fick tag i det.

Ewa stod på bryggan och tittade i kikaren för att se hur högt båtshaken skulle hissad. Vi fick gör flera försök för att få rätt rotation och höjd på ”haken”. Efter MÅNGA försök var jag beredd att ge upp och invänta läge att hissa upp någon. Envis som jag är så gjorde jag fler försök att med spinnakerskotet styra in båtshaken mot fallknopen. Att få tag i haken ansåg vi uteslutet då den ju var utfälld och öppen. Plötsligt säger Ewa med kikaren för ögonen ”Nu tror jag du fick fast den”. Jag provar att dra nedåt och ser i ögonvrån att det tappade fallet som ligger på däck sakta glider in i masten. Det blir några gastkramande minuter då jag sakta drar nedåt i gajen samtidigt som jag håller reservfallet sträckt. Den får inte lossna nu.

Ewa rapporterar från kajen hur långt ner den kommit. Jag vågar inte titta utan koncentrerar mig på linorna. När den kommer ner så ser jag det otroliga. Spetsen på tången har gått in i det lilla hålet på fallkroken. Fallet är nere.

Efter att ha städat upp på däck så bestämmer vi att byta fallhaken. Jag har en fin Lewmar-hake som tidigare varit till spinnaker-gajarna på vår förra RB111. Den stora flätade delen tog vi bort. Vi rensade även tampen från tagling och annat för att inte kunna fastna i något där uppe.

Haken som öppnade sig var en Fransk Wichard som väl skall vara bra. Dock utan svirvel.

Vi får se under följande seglats om den nya haken håller sig stängd. Annars får vi väl börja fästa fallet med pålstek.

Semester-förberedelser

. Lördag

En vecka med jour på jobbet så ingen segling denna helg. Vi ägnar i stället helgen till förberedelser inför kommande semester. Detta skall fixas
  • Fernissa listen på nedgångsluckan
  • Byta bränslefilter
  • Installera nytt 4g-Modem/Router
  • Installera Wi-Fi gateway för NMEA 2000
  • Byta några teakplugg i teakdäcket
  • Märka ankarkättingen
  • Laga spärren till Code-rullen
  • Ny fläkt i förpikens ventil

Fläkten i ventilen

Solventilen har låtit bedrövligt sista tiden. En ny ventil kostar 1.900:-. Det är inte första gången som de går sönder och nu har jag tröttnat. Det får bli en egen lösning i stället. En PC-fläkt. Inhandlas på Kjell & Co för 149:- NoctuaNF-B9 Silent 92mm. Om man sågar av hörnen så går den precis in i luftkanalen. Men först måste den gamla motorn bort. Jag sågar bort den med Fein-sågen. (Det visade sig senare att ett av kolen brunnit) Sedan sågar jag av hörnen på den nya fläkten och rundar till dem så att den passar i luftkanalen. Poängen med detta är att ventilen går att stänga om man väntas få vatten över däck. Kabeln drar jag under takskivorna, via garderoben och vidare direkt till batteriet. En trådlös dimmer från Kina monteras på kabeln så att man med fjärrkontrollen kan stänga av den och även reglera varvtalet. Köpte 3 stycken för en tid sedan för 49:-/st Nu har vi åter bra ventilation i förpiken utan oväsen Ewa blir nöjd med installationen och ljudet är nu acceptabelt på fullt och knappt märkbart när varvtalet sänks.
 

Ankarkätting

Vi ville göra en märkning på ankarkättingen fram för att ha bättre koll på hur mycket kätting vi lägger ut. Det finns en del sidor på nätet som beskriver olika färjsystem som används i handelsflottan och marinen. Men vi valde vårt eget system. Först från ankaret sett ville vi ha rött när ankaret precis kommer upp till ytan. Det vart vid 1,5m. Sedan följde Gult vid 5m, Vitt vid 10m och Grönt vid 15m. Sedan åter rött vid 20m och där börjar linan som är ca 30m lång. Jag har ett handtag från Biltema som man kan sätta på sprayflaskor. Detta för att slippa trycka på ”knappen” på flaskan utan i stället har man ett handtag som avtryckare. När det var dags för den vita färgen så lossnade den lilla knappen. När jag satte till baks den på flaskan så punkterades ventilen och färgen sprutade ut okontrollerat. Som tur var så fick vi på tillräckligt på kättingen innan vi var tvungna att dumpa den i en soppåse. Där låg den och pyste i flera minuter tills den var tom. Jag gjorde också en inplastad lapp med färgkoderna som klistrades fast på undersidan av fördäcksluckan.

Säkring till Karver-rulle

Som jag beskrivit tidigare så rullar KArver-rullen till Code-1-seglet ut av sig själv. Spärren fungerar inte. Det visar sig att det finns en ”Säkring” mot överbelastning. Det är en mässingstapp med midja som som går av om belastningen blir för hård. Och det är detta som hänt. På bilden kan man se den lilla ”midja” som finns längst fram. Det levererades en i reserv med rullen som jag nu monterat men det vore ju ändå skönt att ha en i reserv även i fortsättningen. Jag gjorde en ritning på den mässingspinne som sitter inuti och tänkte be en kompis att svarva en ny sådan. Jag hann emellertid inte det före semestern. Går den befintliga att laga? Ja eftersom mässingssprinten går att ta bort så gör jag ett försök. Jag borrar ett hål i toppen på 2,5mm. Sprinten är 4,4 och jag tänker använda en M3 skruv insex. Den har ett passande huvud och från M3 går det lätt att komma ner till 2,5mm Skruven sätts i pelarborren och med en fil filar jag ner den gängade delen till 2,5. Vänder på skruven och filar därefter ner skallen till 4,4mm. Jag kapar den tidigare gängade delen så att när skruven sätts i hålet får jag korrekt längd enligt tidigare. Limmar fast den med epoxi. Nu har jag en i reserv. Dock inte med ”Säkrings”-funktion då den rostfria skruven troligen inte går av. De övriga punkterna på listan klarades också av och nu är vi nästan klara för avfärd.

Nytt roderlager

.
onsdag

Jag har tidigare gjort en bussning som hela rodrets tyngd vilar på. Jag använde då ämnen som jag redan hade. Tyvärr i materialet Oilon som kanske inte är det allra bästa. Nu ”knarrar” det ganska mycket om detta lager

Så nu satsar jag på ett kullager från Danska Jefa

Lagret är beställt efter hjärtstocken som är 35mm Vad jag inte visste vid beställning var yttermåttet som visade sig vara 70mm.

För att lagret skulle få ordentligt stöd så behövdes en rejäl bricka under, likaså brickor ovanpå som skall vila på kulorna. Det gröna lagret är 14mm högt och med det material jag hade i rostfritt kunde jag få ihop 14,5mm. En bricka tillverkade jag från en 3mm plåt. De andra brickorna var extremt stora 90mm med 10mm hål

Det vart mycket arbete med hålsågar, filar och vinkelslipen. Det svåra var att borra ett större hål i centrum när inget styrde hålsågen.

Någon bricka borrade jag med 32mm hålsåg och filade sedan upp till 35mm och samtidigt centrerat.

För att montera dem på hjärtstocken måste den stora klumpen som man monterar rorkulten på, tas bort. Men det är den som vilar på gröna bussningen. Alltså måste rodret lyftas. Jag har gjort det tidigare. En tamp knyts i aktre knapen. Tampen leds ner under båten och får sjunka. Därefter försöker man dra upp tampen på andra sidan och få den att fastna under roderbladet. Efter några försök så satt tampen rätt och med vinschen på ena sidan kunde jag lyfta hela rodret.

Därefter demontera klumpen (Vad heter det egentligen?)

Ta bort gröna bussningen och därefter börja lägga dit de nya delarna. Först den kraftiga brickan som skall stödja hela lagret.

Därefter själva kullagret

Och uppe på det två brickor och sedan återmontera klumpen. Man måste sätta i den tvärgående bulten och sedan dra åt insexskruven som klämmer fast klumpen för att sedan få dit rorkulten.

Därefter släpper jag på tampen som håller rodret uppe, skruvar dit rorkulten och nu vilar rodrets tyngd på kullagret.


Det går nog lite lättare än tidigare och det borde det ju göra med kulor. Knarrandet är i alla fall borta. Nu återstår provsegling för att känna skillnaden.

Ny startknapp – del-2

.
fredag

För någon vecka sedan bytte jag startknappen till motorn, som krånglat en längre tid. Emellertid så fortsätter den krångla. Trots nytt startbatteri så går motorn ibland inte runt utan man kan höra på pipet från motorpanelen att spänningen sjunker då man trycker på knappen. Så vad kan det mer vara spänningsfall?

Jag kopplar in multimetern på solenoiden och mäter spänningen medan Ewa trycker på startknappen. Det blir bara 9V och solenoiden slår inte till. Så då får jag mäta på startknappen och ”Tändnings-nyckeln”. Först skruvar jag loss motorpaneln sedan gör jag en lång jordledning som jag sätter fast på på samma jordpunkt som jag använde nyss. Jag drar ut stoppreglaget för att motorn inte skall starta. Sätter plus-klämman på nyckelns plus-pol. Där har jag i nuläget samma spänning som batterimätaren visar. 12,98V. Jag flyttar klämman till andra sidan på nyckeln och vrider på den. 12,7V alltså nästan 0,3V spänningsfall utan egentlig belastning.

När jag trycker på startknappen så sjunker spänningen till 9V. Nu misstänker jag starkt att det är nyckeln som har dålig kontakt invändigt.

Nyckeln går enkelt att skruva loss. Först lossar jag kablarna på baksidan och sedan den stora muttern på framsidan.

Det ser ut som att den går att ta isär genom att försiktigt bända isär 4 låskammar. Med lite hjälp av Ewa en skruvmejsel och två matknivar har vi till slut fått bort locket på baksidan.

Kontaktytorna på plattan är korroderade liksom stiften på bakstycket som skall gå emot plattan.

Jag rengör alla ytor med WD40 och en grön skotch-bright-duk.


Även stiften på bakstycket och nyckel-vredet rengörs.

De små fjädrarna som trycker kontaktplattan mot stiften dras ut något för att de skall trycka lite hårdare. Allt sätts samman igen och det går inte att göra fel för det finns styrklackar både till kontaktplattan och bakstycket. Nyckeln återmonteras i panelen och därefter kabelskorna som också får sig en rengöring då även de oxiderat.

Efter att ha skruvat till baks stopp-reglaget och panelen så provstarter vi. Motorn startar utan tvekan flera gånger. Under lördagen så har vi startat den flera gånger utan problem.

Vi får se om detta nu är löst för gott?!

Kommentar 2021: Det var aldrig några start-problem efter att jag gjorde ren kontaktytorna i knappen.

Ny startknapp

.
lördag

Det har länge varit problem då man skall starta motorn att startmotorn inte går runt utan bara ger ifrån sig ett svagt klick då man trycker på startknappen. Efter flera försök så går den runt. Samma sak var det i min förra båt. Där bytte jag solenoid på startmotorn helt i onödan. Där visade det sig att det var rejält spänningsfall mellan tändningslåset-knapp-solenoid. Det vart endast 9V vid solenoiden då man tryckte på strartknappen.

Jag misstänkte att det var samma sak i Amerona. -”Men var uppstår spänningsfallet”?

I mitt dagliga jobb arbeta jag ibland med dörrmagneter till Branddörrar. Då spänningen på dörrmagneten bryts så uppstår en bakström över stängknappen och för att skydda knappen så sätter man en diod ”bakvänt” över knappen eller oftast över magneten då man har flera knappar. Denna diod kan kallas ”Gnist-släckare”.

Samma fenomen torde gälla på startknappen i båtmotorn. Det är ju en ganska stor spole i solenoiden som skall ha ström i startögonblicket. Själva strömmen till startmotorn går aldrig över startknappen utan det är solenoiden som kopplar in den strömmen.

I förra båten satte jag ett mellanrelä invid startmotorn. Detta relä klarade att aktiveras vid endast 9V och sedan var det relät som aktiverade solenoiden som aktiverar sartmotrn. En ganska dålig lösning egentligen. Varför inte eliminera spänningsfallet? Allt fungerade ju när det var nytt.

Så var kan spänningsfallet uppstå förutom i knappen? Först har vi kabeln till motorkontrollen, sedan startnyckeln som skall vara på och därefter startknappen. På kablarna mellan motor och kontrollen så finns två skarvdon. Kontrollen levereras med olika längd på kabel så därför finns en kontakt vid motorn och en vid kontrollen.

Enligt resonemanget ovan om ”gnistsläckare” var jag ganska övertygad om att det var knappen som var den svaga länken. Där finns ju ingen ”Gnistsläckare” så den borde med tiden bli bränd.
Biltema säljer en startknapp som klarar 50A för 85kr (när detta skrevs) Art. 43-075. Så det var ju inte så stor kostnad att göra ett försök. Yanmars originalknapp kostar 4-500:-

Jag lossade kontrollpanelens sex skruvar, lossade på stoppreglaget som sitter i panelen och kunde därefter enkelt lossa knappen. En kabel sitter på tändningslåset och den andra är skarvad mot kabeln till solenoiden. Jag mätte med en multimeter och kunde konstatera att ibland blev det inte alls kontakt då man tryckte på knappen.

Det var dags att göra två nya kablar till den nya knappen. Jag provade mig fram vad det var för dimension på skarvhylsan och en röd 1,5mm2 kontakt passade.

Men eftersom jag ville ha 2,5mm2 kablar så tog jag bort isoleringen på en röd kontakt och lödde fast den kabeln. De andra ändarna fick ringkabelskor.

Den färdiga nya knappen var nu klar att skruva dit.

Vi har när detta skrivs startat motorn ett tiotal gånger och den har inte klickat en enda gång. Framtiden får utvisa hur vattentålig den nya knappen är, men kontrollpanelen sitter ganska skyddat i sidofacket.

Ny hylla i stuvfacket

.
tisdag

Det finns ett outnyttjat utrymme i BB stuvfack bak. Där skulle man kunna göra en hylla för mer förvaring. Jag tar ner bygglasern och ritar upp ett lämpligt plan. Jag pallar upp lasern i lämplig höjd med en kudde och en skärbräda.

och ritar upp en linje på två ytor

Sedan mallar jag av med lite kartongbitar, När jag är nöjd ritar jag upp den slutliga mallen.

Och sågar ut i 9mm marineplywood. Målar med topcoat på båda sidor. Efter en dygn har topcoaten härdat och jag sågar till några kantlister. Hyllans kanter limmar jag mot skrov och skott med förtjockad epoxi. Epoxin blandad med West 404 & 406.

Nu återstår att slipa av lite av epoxin och sedan slutmål med Toplac

Amerona får en ny bomm

.
söndag

Bommen på äldre Linjett 35 är klenare än på de senast byggda. Med den takskotning som vi har så böjer sig bommen kraftigt vid hård segling. Särskiljt med nya stumma laminatsegel. Jag har därför tidigare förstärkt bommen invändigt. Läs mer här.

Trots denna förstärkning så böjer bommen ändå. Den håller förmodligen men jag bestämde mig för att gå upp en storlek i dimension. Nya bommar från Selden är också styvare än de äldre.

Jag pratade med Seldens representant på båtmässan i Göteborg och hade fått lite uppfattning om vilken profil som behövdes. Selden har också en ”kalkylator” där man kan få fram vilka olika uppgraderingar som kan göras. På båtmässan i Göteborg så var denna funktion inte riktigt uppdaterad men nu gick det att få fram lämplig ny bommprofil. Det vart en Selden B171 UTAN Single line Reef.

Vi gillar bättre att ha separata linor fram och bak. Är vi två så revar vi oftast på under en minut.

Vi förvarar Spinakerbomm och spirbomm på sidan av storbommen. För detta har jag gjort egna fästen. På den gamla bommen fanns spår på sidan där man kunde fästa saker men inte på den nya. Så här satt spirbommen tidigare. Spinnakerbommen sitter baktill i en rostfri ring.

För att slippa borra och skruva i den nya bommen så tillverkade jag plåtar som går att fästa i likrännan och rännan undertill utan att göra hål.

Jag köpte 3mm eloxerad aluminiumplåt på Bauhaus och bockade sedan enligt bilderna

Sedan gjorde jag några rostfria plåtbitar som passar att skjuta in i rännorna. På dessa plåtar kunde jag sedan skruva och nita mina fästen.

Det främre fästet har jag tidigare gjort av bult, bricka och plastslang.

Detta fäste gick att återanvända då det fanns ett motsvarande hål på den nya bommen men till spirbommen fick jag hitta på något nytt. Det blev en ”rostfri ring” från Biltemas sortiment och en slangklämma täckt av gorilla-tejp. Inte så elegant men ingen åverkan på bommen.

När allt var klart och bommen skulle monteras så visade det sig att i ”Plunchen” som förbinder bom och mast hade jag borrat upp hålet till 14mm för det var så slitet. Nu är bulten bara 12mm på den nya bommen. Som tur var så var ”Plunchen” lagervara på Benns.

Nu kan man skota hårt utan att bommen böjer sig nämnvärt.

/Slut

 

Dieselläckage

.
söndag 18/4

Några dagar före sjösättning så provstartade jag motorn. Spridarna har varit på kontroll så de var helt tomma på diesel och förmodligen också matar-rören. Efter lite luftning och nötande med startmotorn så hostar den igång. Kör bara några sekunder eftersom jag inte har något kylvatten. Efter kontroll av motorn så upptäcker jag en dieselläcka ovanpå insprutningspumpen.

 

Jag har ju bänt lite på rören vid spridarna men att det skulle skapa en läcka i andra änden nere vid pumpen? Njaa. Jag försöker dra åt nipplarna men det visar sig att man endast kommer åt den främre. Skall man dra de andra två så måste man demontera de två främre.

Sagt och gjort. Lossar två rör och börjar bakifrån. Drar den. Monterar nästa drar ganska hårt och till slut den främre. Sedan gör jag inget mer före sjösättning.


torsdag 23/4

Sjösättning! Äntligen!

När båten kommer i sjön och motorn startar så går den otroligt dåligt. Ingen tomgång utan stannar direkt på låga varv. Det visar sig att det fortfarande läcker diesel vid insprutningspumpen. S..t!

Efter några dagars Googlande och titt i Servicehandbok kom jag fram till att antingen läcker ett av rören fortfarande eller så läcker det i anslutningen ner i själva pumpen. Där sitter en O-ring.

Denna film på Youtube var till hjälp för att förstå hur detta kanske skulle gå att fixa, fast det var en diesel-merca:

Någogra dagar senare var jag mogen för ett försök. Jag torkade rent och väntade någon minut för att se var dieseln kom ut. Inget syntes. Ewa fick starta motorn och då kom det direkt. Det innersta/bakre röret. Men det läckte inte vid röret utan vid förskruvningen ner mot pumpen.

Jag skruvade bort alla rör och lossade sedan nippeln ner i pumpen. Otroligt försiktigt lyfte jag upp förskruvningen som på bilden har nummer 8 och benämns ”Hållare” i Svenska reservdelslistor

Enligt merca-filmen skall man vara otroligt försiktig och renlig om man öppnar upp detta.

När jag sedan kontrollerar O-ringen så är den torr och går sönder då jag försöker att ta bort den

Nu kommer lådan med nya oringar som jag ärvde efter min pappa, till användning.

En storlek är exakt rätt så med ny ring monterad är det bara att skruva ihop allt igen. Bara! Att få dit hållaren visade sig inte vara så lätt. Jag kunde inte få ner fingrarna så jag försökte med en tång. Vilket resulterade i att hållaren ramlade ner på fjädern som lossnade och kvar låg en färgflaga!

Fjädern hittade jag men hur skall man få upp denna lilla flaga. Man får inte använda något magnetiskt då det finns stor risk att ventilen under följer med upp. Vilket INTE får hända. Med en spetsad tändsticka fasttejpad på en skruvmejsel så kommer till slut färgflagan upp och jag kan sätta till baks fjädern.

Nytt försök. Jag skruvar fast hållaren på insprutningsröret ett kvarts varv. Sedan kan jag använda röret till att föra den på plats över fjädern och därefter gänga av den från rörets nippel samtidigt som jag får gängan att ta i pumpen. Nu var det bara att dra fast med momentnyckel. Här skall det vara 4,5-4,8kgm.

Efter hållaren kommit på plats återmonterade jag alla rören, luftade och provstartade. Tätt!

Jag lade två nya oringar i båten så jag har till de andra två hållarna inför framtida läckage.

 

 

 

Ny VHF-Kabel

.
lördag

Det är vid av- och på-mastning som det oftast händer saker med masten. Man slår masten i mastkranen med fula märken i eloxeringen som följd. Windexen blir skadad. Eller som för mig, VHF-kabelns kontakt fastnar i bryggan och kontakten vid mastfoten slets av. Nu var det iofs bra denna gång för då såg jag hur dålig kabeln var längst ner. Strumpan/skärmen var väldigt korroderad. Alldeles vit och mjölig. Jag hjälper en seglarkompis med deras mast och kablar och i samband med det så beställde jag två nya VHF kablar 17m långa och med färdigpressade fme-kontakter i båda ändar.
Jag beställde dessa från CTV Service i Stockholm.

I kompisens mast kommer det bli lätt att byta då de har en rullmast och i den finns rör för kablar. Vi har redan dragit lite i den gamla kabeln och den rör sig i andra änden. I min mast ligger kablar i särskilda utrymmen på varje sida om likrännan. Sedan är de fixerade med små skumplastkuddar (slutna celler) ca 20x20x20 mm.

.  

Bilden är hämtad från Seldens instruktion för kabelmontering

De befintliga kuddarna måste först tas bort. Masten läggs på sidan så att kablarna ligger nedåt. Jag har sedan tidigare gjort ett specialverktyg för detta. En tillbockad aluminium plåt.

Man för in verktyget via likrännan och ner i utrymmet för kabeln. Sedan får man dra verktyget ner till segelintaget och skjuta kuddarna dit ner.

När alla kuddar var ute klippte jag bort kontakten i toppen och fäste en pilotlina i kabeln.Sedan drog jag ur kabeln nedåt.

Den nya kabeln fästes i pilotlinan och skulle dras till baks till toppen. Nu uppstod ett problem. Både likrännan och kabelkanalen är tätade med sikaflex strax ovan däck så där var det trångt. Efter några misslyckade försökfick vi klippa bort den förmonterade kontakten. Jag hade glömt glidmedlet hemma så det gick trögt men till slut kom kabel igenom. Vi lirkade ut den i hålet i toppen.

Någon dag senare skull nya kuddar monteras. Detta är viktigt så att inte kabeln glider ut i likrännan. Detta kan bli förödande om kabeln kommer i kläm med storens travare. Det skulle kunna göra så att storen inte går att få ner.

Jag skar till små kuber av plasten.

 

och pillade in dem i likrännan.

Sedan tar man kortänden på verktyget och pressar in kudden i kabelkammaren. Den nya kabeln ville inte komma ner riktigt vilket berodde på att det fortfarande fanns gamla kuddar kvar i kabelkammaren. Kabeln fick lyftas upp i likrännan och alla gamla kuddar rensades bort. Jag fick ut 6-7 stycken till. Nu gick det lättare att få ner kabeln och de nya kuddarna kom på plats med ca 400mm mellanrum. Nedan ser man i segelintaget hur kuddarna hamnar

 

 

+0,1 knop?

.
söndag

Drevets gummitätning i botten är i dåligt skick. Jag har alltid tidigare gjort min egen gummitätning av en bit armerad gummiduk. Med dessa mått går det precis att kränga den över ett Yanmar SD20-drev. Sedan får man limma den med Sikaflex eller kontaktlim.

Jag har sett på flera Linjetter på Rosätra och nu senast på en Elan 310 som ligger bakom mig på varvet hur man kan slippa gummitätningen. Man plastar igen hålet med så lite marginal som möjligt till drevet.

Sä här gjorde jag

Först mallade jag av drevets form på masonit. Sedan tog jag en mellaminskiva som jag

 

vaxade

och lade släppmedel på.

Klippte till 6 bitar av 300g matta. Och plastade med vanlig polyester. Detta ger ca 1,5mm tjocklek

När plasten härdat så överförde jag mallarna från masoniten till plasten

Jag delade plasten i två delar och passade in runt drevet med 5-6mm mariginal vilket är lite mer än vad jag mätt på andra båtar och fäster med små skruvar

Det får inte vara så tajt så att drevet slår i platkanten när det vibrerar. Sedan blandar jag lite polyester med härdare och tillsätter West System Limpulver. Lägger på lite polyester på plastbitarnas ytterkanter och skruvar fast bitarna igen.

Efter härdning skall jag spackla kanterna på plastskivorna.

Kommer detta ge någon fartökning? Troligen inte, men man slipper gummitätningen som åldras och behöver bytas ibland.

 

Tbakdäck del-5

.
lördag

Nu är däcket i stort sett klart. All nåt är slipad. Först med 80-papper, därefter 120 och sist 320-papper. Efter slipning så tittade flera skruvskallar fram.

Jag har nu bytt ca 200 pluggar. Enklast var för mig att använda polyuretan-lim efter att jag tagit bort skruven.

Efter bilden ovan togs har jag monterat nya skotskenor och alla däcksanslutningar för vatten, diesel och septic-tank är bytta. När jag fortfarande hade brädgången kvar så passade jag på att polera rufföverbyggnaden. För att inte drälla polish på däcket tejpade jag plast över hela.

Nu återstår den vanliga ”Vårrustningen”.

Teakdäck del-4

.
torsdag

En milstolpe i renoveringen. Däcket är nåtat!

Men vi backar lite…

Förra helgen kunde jag limma nya teakribbor där de skulle bytas. Det var lite svårt att böja de korta bitarna och samtidigt borra och skruva med däcksmassa under. Hålen i listerna var förborrade med 3mm hål. Min modifierade pluggborr borrade hål för mina 8mm plugg i ett moment. Tillslut så var fyra ribbor utbytta

Tisdagen var hyfsat varm så jag passade på att plugga alla urtagna skruvhål. Jag använde till detta Biltemas Epoxi och West Systems limpulver 406 Coloidal Silica. Fyllde en liten sjukvårds-spruta inköpt på Hornbach. Det är bra att fylla hålen nerifrån och upp så man inte får en luftbubbla i botten av hålet.


 

På onsdagen började en semestervecka så nu skulle det jobbas mer med däcket. Jag började dagen med finputs på alla nåtspår. Slipning och dammsugning. Det har varit bra att gå över däcket i olika ljusförhållanden för man upptäcker alltid olika saker i olika ljus. Sedan tvättades alla nåtspår på babordssidan med aceton.

Sedan var det dags att ladda den nyinköpta nåtpistolen. Ett fynd på Blocket. Milwaukee 12V elektrisk spruta för ”korvar”. Oanvänd!

Nåtmassa är inhandlad från Hjertmans och är av märket TDS. Jag fann många fördelar med denna produkt men skall inte gå in på alla fakta här. Men den vetgirige kan läsa mer här.

En fördel var i alla fall att den finns på Hjertmans som ligger nära mig om jag behövde komplettera. Mina beräkningar var 180m nåt och 12st ”korvar”.

Jag valde att inte tejpa kanterna på nåtspåren. Dels för att slippa allt jobb med tejpning men inte minst kladdet då tejpen skall bort. 360m tejp sparade jag in. Däcket skall ändå slipas när nåten härdat. Så här såg det ut efter första biten.

När jag hittat rätt hastighet på sprutans matning så var det bara att köra på. Pipen ner i spåret och sedan flytta i lugn takt så spåret fylldes med liten råge. Sedan tryckte jag till med en spackelspade.

Jag hann göra styrbordssidan och hade då gjort slut på 5 1/2 korv. Men på denna sida finns ett antal spår som jag gjorde förra säsongen och som jag nu lämnat orörda.

Jag avslutade onsdagen med att hämta ut ett paket från Sandbergs Järn. Jag har kompletterat fogsprutan med en hållare för vanliga plast-patroner och ett extra batteri.


 

I dag torsdag började jag med finputs på resterande spår på babordssidan och efterföljande acetontvätt. Sedan var det bara att ladda om och köra. När jag har EN meter kvar på sista spåret så tar nåtmassan slut!

Jag ringer Ewa som är på väg hem från jobbet och styr om henne  till Hjertmans i Bromma. Sedan tar jag en paus i solen och snart levereras 3 tuber med nåtmassa. Nu i tub då korvar inte fanns på lager. Nu kom den nya hållaren till fogsprutan till användning direkt.

Efter en liten stund så var äntligen hela däcket nåtat. Nu skall det härda minst 48 timmar, gärna längre eftersom det är kallt på nätterna, innan man kan börja bearbeta däcket met skrapa och slip.

Teakdäck, del-3

.

fredag

Däcket var väl i princip preparerat för nåtning. Men jag såg att några däcksribbor var mer slitna än andra. Om man lägger en linjal tvärs så ser man nivåskillnaden. Det är två på varje sida.

Jag bestämmer mig för att byta dessa till nya. När jag ändå håller på! Jag börjar med en resa till Rosättra varv för inköp av ribbor. Eftersom däcket är slitet så behöver jag inte gå på 12mm tjocklek utan kan välja det som varvet använder nu, 9x36mm.

Det är alltid lika trevligt att komma till Rosätra. Man är alltid välkommen och har oftast möjlighet att gå och titta i produktionen. I dag var det lite mindre rush då några redan börjat förbereda tre båtar till Båtmässan i Stockholm. Jag får lite goda råd om kommande byte av ribbor och nåtning.

________________________________________________________________________________________

lördag

Ewa kommer med i dag och hjälper mig. Hon skär bort gammal nåtmassa mellan yttersta ribban och relingslisten. Där var det lite si och så med massan som bitvis saknades helt. Själv börjar jag med att malla av en av ribborna som skall bytas.

Sedan börjar jag att ta bort de ribbor som skall bytas. Först ur med alla skruvar sedan trodde jag att bara man kom in under en ribba så skulle den gå att bryta loss. Men de satt hårdare än jag trodde. Så det var bara att ta fram stämjärnet.

Sedan putsar jag av ytorna under, halkmönstret, med en bandfil.

____________________________________________________________________________________________

söndag

Jag har lackat travare och ändstopp till genuaskenorna. De var så fula och är för dyra att köpa nya då vi bara använder genua någon gång per år.

 

Jag har också köpt två nya skenor då de gamla var fula och vart lite skadade då de togs bort. Jag mätte snabbt de gamla och beställde motsvarande nya på Hjertmans. Det är Rutgersons 32 mm med cc-hål 75mm. Döm om min förvåning då jag skall kapa de nya skenorna och sätter i några skruvar. HÅLEN STÄMMER INTE!?

De nya skenorna har 75mm cc. mellan 20 hål är det 1500mm. Men den gamla skenan har på 20 hål 1493mm Detta ger cc-7,65mm ??? Det är bara att gilla läget då jag redan borrat och gängat i de nya skenorna. Det får bli nya hål i däcket. De kommer kant i kant med befintliga och jag hoppas att det går att få det tätt. Om jag utgår från mitten så blir det ca 4mm skillnad i ytterkanterna. Jag hade tänkt använda butylgummi men nu får det bli brun Sika. Men de skall inte monteras förrän däcket är klart.

Resten av söndagen ägnades åt att passa in och såga till de nya ribborna. Mer om det i kommande inlägg.

Värme i sittbrunnen

.
lördag

Jag har funderat hur man får varmt i sittbrunnen när man har kapellet uppe. När det är riktigt kallt räcker det inte med värmen som kommer upp genom ruffluckan. En annan Linjett 35 har ett utblås inne i det lilla förvaringsfacket på SB-sidan. Nackdelen är att locket måste stå öppet där. En annan seglarkompis med en Linjett 34 berättade att enligt Rosätra är det inte godkänt att ha ett vanligt utblås i sittbrunnen pga risken med vatteninträngning.

Jag hade köpt en ny däcksgenomföring till septictankens avluftning. Men den passade inte.

Då kom jag på att den kunde användas till ett värmeutblås i sittbrunnen. Då har man ju ett helt tätt lock då det inte används. Den tjockaste delen på denna genomföring är 52mm. Då borde en varmluftslang som är 55 passa.

Jag köpte en förgrening som är 60-60-60 för att sätta på varmluftslangen som går till stickkojen

 

Och en övergång från 60->55mm

En kort bit med 60-slang ca 30cm samt en längre 55-slang 1m. På däcksgenomföringen kapade jag den biten som var 38mm

Så att endast halsen med 52mm var kvar

Jag borrade ett hål i sidan av sittbrunnen in i det lilla facket. Vidare med ett hål i fackets bakre vägg. Hålen placerades så att allt hamnade i fackets nedre, främre, kant. Jag monterade genomföringen med lite sikaflex och tre skruvar. Nu återstod endast att dra in 50-slangen och trä över lite slangisolering och ansluta mot genomföringen med en slangklämma.

Jag kapade slangen in till stickkojen ungefär mitt under värmaren. Monterade avgreningen, en kort bit 60-slang, reduceringen och sedan 55-slangen.

Jag provstartar värmaren och det kom härlig varmluft ut i sittbrunnen. Återstod att snygga till sikat som trängt ut men det gör man bäst när den härdat. Nu med locket på är det ett vattentätt utblås. Senare skall jag göra ett skydd över och på sidan av slangen inne i facket så att inte slangen skadas av det som man lägger i facket.

Tips!

Mycket till varmlufts-värmare finns att köpa på Webastocenter och om man bor i Stockholm hämta i Ulvsunda

Ny fallbox till Code-1

.
lördag

Det nya Cod-1 seglet fungerade bra förra säsongen. Spinnakerfallet som används sitter strax över förstaget vilket gör att Cod-1;ans övre svirvel ligger mot det inrullade seglet eller mot förstaget.

Detta kan förbättras genom att sätta en ny fallbox lite ovanför förstaget. Detta kommer också att ge mer plats för spinnakerns strumpa då den är uppdragen.

Jag har köpt en ny fallbox

och också en linledare som skall sitta under blocket.

Linledaren behöver justeras lite för att passa mmastens form

Jag tror att sidorna skall gå att bocka lite försiktigt för att passa. Sedan skall jag mäta lite hur högt över förstaget allt skall monteras.

Teakdäck, ny nåt

.
lördag

Äntligen har jag kommit igång med däcks-jobbet. Men då kom kylan.

Tre dagar gick åt till förberedelser. Jag spände upp plast och presenningar under den yttre pressen för att slippa kondens. Sedan monterade jag lampor och infravärme. Drog fram dubbla kablar från elstolpen och köpte en lång tryckluftslang. Drog kablar och klamrade upp dessa.

 

Nu kunde jag börja!

Jag började med att demontera locket till vattenpåfyllningen och några andra beslag

Som jag beskrivit tidigare så spikar jag en stödlist. Använder min ”tolk” och spikar i ett förbestämt streck som ligger över nästa nåt.

___________________________________________________________________________________

Följ detta jobb på Youtube

___________________________________________________________________________________

När listen är spikad efter nåten som skall fräsas

Lägger jag dit en extra list så att fräsen inte kan tippa ner i sidled

Sedan ställer jag in djupet med hjälp av två olika anslag på fräsen. Det första ger ett djup på ca 3mm och det andra ger slutligt djup på ca 4,5mm.

Jag kör alltså två fräsningar först. När denna första fräsning är klar så tejpar jag den lilla rörhylsan på fräsen med eltejp. ca 2 varv

Detta ger vid nästa fräsning en förskjutning av fräsen med 0,3-0,5 mm. Detta gör att vid tredje fräsningen så kommer fräsen att ta på den andra kanten och jag får på så sätt två rena parallella kanter.

Båthus del 2

.
torsdag

Upptagning gick bra och botten var inte allt för beväxt. Efter lite omtag av traktorföraren fick vi bra plats mellan båtarna.

 

fredag

Började dagen med hyrsläp på OK. Därefter inköp av det sista virket på Byggmax. Det slulle senare visa sig att det inte var det ”sista virket”. Sedan hem och lasta alla tillverkade ”knän”, takstolar och rör från däckställningen. Sedan skulle alla delar sättas ihop. Det tog längre tid än jag beräknat. Jag körde järnet från 9 på morgonen till 19 på kvällen. Mittsektionen hade jag fått upp och insett att den var för bred och för hög. Sågade ner bitarna mågon decimeter och nu såg det rätt så bra ut. Lämnade allt helt slut vid 19-tiden.

Fortsätt läsa Båthus del 2

Märkligt fynd på däck

lördag

I dag när vi kom till båten och jag skulle fylla lite vatten gjorde jag ett märkligt fynd på däck. En liten axel eller tapp av något slag.

Jag kan inte komma på vad denna lilla del kan komma ifrån. Den låg invid vattenpåfyllningen så då tänker man ju först att det är något från riggen.

En månad senare är gåtan fortfarande inte löst…

Ankarspel. del 3

.
torsdag

I våras beställde vi ankardävert från Rosätra. Det kunde vara bra att slippa belasta ryggen med att dra upp ankaret och stuva det på NOA-fästet. Det ena gav det andra och det vart även ett nytt ankarspel. Däverten var det dock leveranstid på så jag monterade ankarspelet med hjälp av bilder och mått från ett antal båtar på Rosätras vinterförvaring.

Ankarspelet hade jag provat under våren men utan dävert. Linan som vi hade tidigare på rulle fick först tjäna som ankarlina i ankarspelet. Denna rulle är för övrigt suveränt bra och det blir aldrig trassel då ankaret skall i. Denna blåa lina visade sig emellertid vara för styv och kinkade vid flera tillfällen i ankarspelet.

I stället köpte jag en 8-flätad ankarlina från Hjertmans som är ”kink-fri”.

Trots det så kinkade linan några gånger ändå. Det fick slutligen bli en blyad ankarlina från Hjertmans som rekommenderas till ankarspelet.

Till semestern kom i alla fall ankardäverten och vi var och hämtade den på Rosätra. Varvet höll just på och monterade ankarspel och dävert på en annan 35;a så vi fick möjlighet att prata med killarna och få lite råd och bilder.

När jag började montera så visade det sig att det egentligen bara fanns ett sätt att montera däverten. Rosätra har naturligtvis tänkt ut allt till det bästa.

Ett smart lås för att ”parkera” ankaret i uppfällt läge.
  

 

Och en fot som stödjer mot akterspegeln i nedfällt läge.

Men då satt inte ankarspelet riktigt på rätt ställe. Ommontering och plasta igen hålen på akterspegeln!

En skiljevägg i stuvfacket gjorde ett eget utrymme för ankarlinan. Efter att ha monterat medföljande mässingstråd för autostoppet så fungerade allt bra.

Den flätade multiplait-linan kunde nu ersätta den gamla slitna linan fram som är ihopflätad med kättingen. Jag läste på hur man splitsar en 8-flätad med kätting så det gick bra att göra. Nu hade vi 50m lina och 20m kätting fram. Iofs lite mycket kanske. När vi svajankrat några gånger så visade det sig att multiplait-linan inte alls passade i ankarspelet fram som är ett Lewmar Profisch 1000. Linan fastnade i kabilaret och spelet tvärnitade. Det var ju trist. Den gamla slitna ankarlinan hade vi kastat då vi var på Arholma.

Hmmmm! Hemma i garaget finns flera treslagna linor som tidigare varit reserv-ankarlinor. Men de är ju också gamla och slitna.

Under seglingen i dag så Googlade jag lite på 3-slagen ankarlina och det fanns en lämplig på SeaSea. Men i Nynäshamn dit vi kommer om några dagar är det inte SeaSea utan Norberg och Nilsson och deras sortiment verkar ha krymt de senaste åren. I alla fall har jag uppfattat det så.
-”Men titta här”! SeaSea finns ju i Stavsnäs i form av Servicepoint och det är macken som står för det. Det var ju ändå dags att tanka så då kanske vi kan få en ny ankarlina samtidigt.

Sagt och gjort så gjorde vi ett stopp i Stavsnäs för bunkring. Vi gick därefter tvärs över sundet till Kryssarklubbens vik. Flera svajbojar var lediga och det passade bra för vinden drog in i viken.

Medan Ewa softar i sittbrunnen så splitsar jag den nya treslagna linan med kättingen.

När jag är klar och har städat så släpper vi ner oss från svajbojen ett stycke (för att inte fastna i någon bojsten) och provankrar. Den nya linan verkar greppa på rätt sätt i ankarspelet.

Sedan blev det middagsdags med rökt lax från Singö. Inhandlad på Arholma. Jätte god!

Någon som behöver en ny Multiplait 8-flätad 14mm x 50m ankarlina?

 

Gasoltuben tom!

.
onsdag

Långhelg. Igen! Nationaldag på torsdagen och ledig dag på fredag. Detta betyder långhelg.
Ewa skulle på kalas på lördagen så hon tänkte inte följa med. Så då planerade jag först att slå följe med andra seglarkompisar ut i skärgården. Så visade det sig att kalaset var nästa söndag 🙂

Ändarade planer. Ewa ansluter under fredagen.

I måndags bytte vi lucka och i går fyllde jag gasol.

Det jag beskriver nu, får ni göra på egen risk! 

Jag har länge tyckt att gasol i 2kg tuber är alldeles för dyr. Statoil tar i skrivande stund 269:- för byte av en 2kg 2012. Det är 135:-/kg !!!

Nu är jag inte snål men jag tycker det är i mesta laget. I skärgården har jag fått betala över 300:- Som tur är finns Gasolfyllarna nu även i Järfälla. De kan jag verkligen rekommendera! Där kostar en fyllning av en 2kg 2012 180:-

En HPC10 (10kg) kostar 265:- Alttså 26:50 / kg!

Jag började därför för många år sedan att fylla mina egna 2kg-tuber. Först fick jag ordna med en slang som passade mellan en ”stor” tub och en 2012. Sedan försökte jag koppla slangen emellan och fylla. Det gick inte så bra. Men sedan sa en seglarkompis att man först skall ställa den lilla tuben i frysen och den stora i solen. Då blir det ett undertryck i den tomma tuben och ett övertryck i den stora. Man kopplar ihop tuberna och ställer den stora upp och ner.

Viktigt! Man måste ha koll på 2kg-tubens tom-vikt. När man kopplat ihop tuberna öppnar man båda kranarna och väntar till det slutar ”susa”. Man väger 2kg-tuben med jämna mellanrum för att kontrollera att den inte blir överfylld. För mig brukar det bli 1,8-2kg när trycket har utjämnats och ingen mer gas förflyttas.

Tuben på bilden har en tom-vikt på 3,11kg så fylld får den inte väga mer än 5,11kg. Jag använder en enkel bagage-våg för att kontrollera vikten.

Nu hade jag fyllt tuber och tagit med en ny-fylld. Jag stack iväg på onsdag kväll. Fin läns i någon timme då det var dags att laga mat. Spisen tänder inte! Kollar alla gasolkranar och de var öppna. Ingen gas. Kollar tuben som vi bytte för några helger sedan. Tom!

Jag kopplar in den nyfyllda tuben. Jag har i år bytt kran. Använder den typ som har ”vingar” för att det är enklast att gänga på tuben

Jag hade någon begagnad men den var betydligt bättre än den gamla som rostat. När jag gängat på den på tuben och öppnar kranen så pyser det. Det visar sig att det sitter en felaktig o-ring som tätning. Så det är förklaringen att den gamla tuben tömts. Med nyfylld tub med högre tryck så visade sig läckan tydligare.

Jag ringer Ewa som inventerar i förrådet och hittar tre olika kranar. Den gamla rostiga och en snarlik samt en med integrerad reduceringsventil och avstängning. Samt ytterligare en ny-fylld gasoltub. (Och en kasse med öl 🙂 ).

Hon är snäll och åker ner till Jakobsbergs Båtsällskap där vi också är medlemmar. Det ligger närmast och jag är vid Gåseborg. Jag har inga nycklar med till grinden men vi får hjälp att komma in och ut. Jag seglar vidare mot Norrsundet och byter kran under gång. Det blir en sen middag på Gulasch-soppa och nybakad baugette.

När jag kommer till Norrsundet är det fin kvällsbris så jag seglar vidare till svajviken vid Lagnö. Den som numera kallas ”Reidars-Draggvik”.

 

Fördäcksluckan läcker

.
måndag

Trots noggrann montering av nytt glas i däcksluckan på fördäck så läcker den. Efter några helgers segling och regn så kommer det in några droppar då och då. Det är tillräckligt för att det skal bli blött i förpikskojen.

Jag försöker att täta om. Fräser bort all Sika i kanten mellan glaset och ramen. Penslar med Activator och lägger i ny Sika 295UV.

Nästa helg lite regn och det kommer åter droppar i fogen mellan glas och ram.

Nu ger jag upp!

Jag kollar marknaden på däcksluckor. En ny Lewmar Size-70 kostar 8.500:- ungefär. Huuu!
Jag kollar andra fabrikat och hittar Vetus Altus för 6.000:-. Den har exakt samma håtagningsmått som den tidigare Lewmar-luckan – 627x627mm och 43mm radie i hörnen. Jag beställer en sådan från Vetus.

Frakten med DHL kommer från Holland. Spårningen av paketet fungerar inte. Den ligger enligt DHL i Rotterdam i fyra dagar. Men plötsligt kommer ett mail att den är levererad. Ewa har tagit emot paketet.

Vi ägnar måndagskvällen åt att demontera den gamla luckan vilket tar lite tid. Sika 291 sitter hårt. Med lite kilar och annat så kommer den till slut loss. Efter rengöring av ytorna så provar vi den nya lucka. Sitter som en ”smäck”.
Jag borrar och gängar i plasten. Först tre skruvar som håller allt på plats. Sedan alla andra hål. Borrar 4mm och gängar M5. Några av hålen interfererar med de gamla så de får jag fylla igen med snabb-epoxi. Vetus-luckan har 6 skruvar per sida.  Det visar sig att M5 planförsänkt med insex har en större skalle än en lika dan med kryss-spår så de gamla skruvarna passar inte utan sticker upp ovan ramen. Då kommer förmodligen inte packningen att täta så Ewa får leta i skruvlådan efter passande nya skruvar. Vi får ihop 20 av 24 så några hål får vänta.

Sedan lägger jag på en ordentlig sträng med Sika. Nu heter den 591 och ersätter tydligen den tidigare 291i
Det är ett evigt kladdande och därför har jag inga bilder, men det färdiga resultatet ser ut så här. Faktiskt snyggare än Lewmar!

Ankarspel del 2

.
lördag

Kopplingsschemat till Ankarspelet var först lite svårt att förstå. Det fanns i två varianter. Det finns också ett relä inblandat för att sköta automatstopp. Men allt gick att klara ut. Jag tyckte det var bäst att montra kontaktor och relä i en plastkapsling.

På bilden är två kablar kopplade med wagos men de ersattes senare med klämmda kopplingar. Detta var för jag vart osäker på knappen i sittbrunnen, vilket som var upp och ner.

De kraftiga kablarna från batteri till kontaktor och motor skulle enligt manualen vara 16mm2 vid 18m längd (9+9m) för att acceptera ett spänningsfall på max 10%. Jag tyckte det var i klenaste laget och 10% förlust är normalt ganska mycket. Jag valde i stället 25mm2. Bra sådana kablar kostar i båtaffärerna ca 90:-/m men jag köpte från en maskinfirma, Verktygsboden, motsvarande som ”svets-kabel” för 63:-/m. En besparing på 500:-

I senare manual som jag laddade ner från Comstedt så rekommenderar man 95mm2 kabel. Detta vart ju en överaskning då allt redan var installerat och klart. Comstedt kollade med Lewmar som hävdar att mina 25mm2 räcker gott. Den senare uppgiften byggde just på ett lägre spänningsfall än 10%. 95mm2 går dess utom inte in i genomföringarna på motorn.

Efter kompletterande inköp av lite kabelskor så kunde allt kopplas ihop och provköras.

Klicka på bilden för film…

Motorn gick åt fel håll så då var det bara att växla de två ledarna från knappen/fjärkontrollen. Därefter var det bara att köra igenom ankarlinan. Jag använder nu min gamla som är en 14mm o-blyad och 50 m lång.

Återstår montering av dävert och konfigurera autostop.

 

Teakdäck

.
lördag

I höstas var planen att bygga ett båthus för att kunna renovera teakdäcket. Nu kom det lite sjukdom i vägen så det slogs ur hågen.

Under våren har jag ändå gott och funderat om jag inte skulle prova att förbättra nåten och slipa däcket. När det såg ut som att tiden skulle räcka till så satte jag igång med ytterligare ett jobb.

Jag hade tidigare köpt en liten Makita-fräs för ändamålet.

   

Efter mycket diskussioner med båtkompisar och tittande på Youtube så framkom det två skolor. Fräs eller Cirkelsåg. Om man inte är stadig på hand så behövs en stödlist som skall fästas i däcket. Jag hade en idé att göra det med smältlim. Annars får man försöka skruva eller spika fast den. Och då gör man det i nåten vid sidan om den man skall fräsa.

Så fram på vårkanten så köpte jag fyra reglar som skulle höja i alla fall ena sidan av täckställningen. Jag lossade takstolarna från däcket och lät utliggaren fästas i regeln.

Sedan tog jag bort överflödet i nåten med en Fein med ett vässat skrap-blad. Därefter slipades hela däcket med 40, 80 och 120-papper. Detta med min Festool med ansluten dammsugare. Runt beslag och annat använde jag en liten slipmus eller Fein med slipplatta.

Ankarspel del 1

.
söndag

Jag har nu bestämt mig för att installera ett ankarspel. Min sambo/gast skall få en knäprotes vilket förmodligen betyder att jag blir hopp-i-land-kalle och hon styrman. I alla fall för en tid.

Min seglarkompis i Linjett 35 väckte tanken med att ha en ankardävert bak som gör det lättare att ta upp och förvara ankaret. Så jag tänkte: ”Varför inte löpa linan ut, och skaffa ett ankarspel på en gång”.

Valen var tre:

  • Engbo för blyad lina
  • Band-ankarspel från Anchormatic
  • Lewmar S2000

De två första var betydligt dyrare. Anchormatic är kompakt men jag har tidigare ratat ankarband. Mest fär att det inte fjädrar som en lina.

När Lewmar S2000 såldes med över 5.000:- i rabatt under våren och priset var 10.400:- jämfört med de två andra som landade på 25-30´:- så vart valet lättare. Lewmar!


Jag har ju dessutom ett Lewmar Pro Fish 1000 i stäven och en Lewmar fjärrkontroll (som visat sig värdelös. Mer om den i kommande inlägg).

Min seglarkompis hade under tiden jag funderade på detta beställt ankardävert från Rosätra men dessa kommer inte levereras förrän i maj. Nu gällde det att förstå hur däverten skall kombineras med ankarspelet. Utan att ens ha en dävert.

Vi tog därför en biltur till Rosätra en dag i april. Med kameror och måttband i högsta hugg. Det fanns många varianter men vi koncentrerade oss på 35;orna.

Rosätra special med gasfjäder som skjuter ut ankaret utanför skrovkanten

Kanske en hemgjord variant

Dävert med fot men moterad på däckskanten.

 

Men denna modell var den vi hoppades på.

Nu när jag hade mer fakta så kunde jag slå till på ankarspelet och då vart det från Hjertmans. Jag började med att fundera från insidan med det beslag som är fästet för allt.

Jag insåg snart att akterspegeln måste förstärkas. Så det fick bli några lager plywood som limmades med PL400.

Jag använde en båtstötta som ”tving”.

Men först var frågan: Var exakt skall hålet vara? Efter förfrågan till Rosätra så kom det en ritning på däverten i pdf-format så nu gick det att mäta fram var utgångshålet kunde vara.

Efter målning och montering av första delarna såg det ut så här.