Nya plottern BRINNER!

.
torsdag

Jag har köpt en ny plotter till säsongen 2019. Det blev en uppdatering av den gamla Raymarine A95 till en Raymarine Axiom 9″. Tittade länge på B&G Zeus3 men eftersom allt annat är från Raymarine så fick det bli samma tillverkare. För kompatibilitetens skull.

Jag kopplade upp den hemma på skrivbordet med ett 12V nätaggregat. Allt såg bra ut och den var snabb och med en klar och tydlig skärm.

Efter att ha gjort alla inställningar med enheter och annat så insåg jag att jag inte hade rutter, waypoints och spår i plottern. Jag är lite gammalmodig och använder fortfarande waypoints mm. Detta gick ju enkelt att lösa med import från datorn via gps-filer. Dessa lade jag på ett micro SD-kort som bara används till filhantering.

Efter det så sate jag i mitt sjökort. Vid alla kortbyten så stängdes plotter av helt och hållet. Vid uppstart visades inga sjökort. Bara översikten. Jag börjar fundera på om jag kan ha satt i micro SD-kortet med Navionics sjökort fel. Jag vänder på plotter och öppnar gummiluckan på baksidan.

DET BRINNER I KORTET! Det kommer i alla fall rök ut från korthållaren. Jag fumlar efter en pinsett för att få ut kortet men lyckas inte. Får tag i en passare med vass spets och lyckas sprätta ut kortet med hjälp av spetsen på passaren.

Har plottern gått sönder nu? Jag ser fortfarande översikten på skärmen. Provar sjökortet i en SD-korts-adapter med USB i datorn. Inget minneskort kommer upp i utforskaren.

Suck! Minneskortet har brunnit men plotter verkar fungera. Jag sätter åter in det andra kortet med gpx-filer och det kan plotter fortfarande läsa.

De kommande dagarna försöker jag få kontakt med Navionics via mail. Gör ett försök via Erlandssons Brygga och Hjertmans. På Hjermans får jag tips om  Comstedt som är agent i Sverige för Navionics. Där är det en servicetekniker som lovar att hjälpa mig. Men när jag en stund senare kollar mailen har jag fått svar från Navionics i Italien.

De beklagar det inträffade och lovar att skicka ett nytt kort om jag skickar in det gamla. Efter någon vecka så kom det ett nytt sjökort med posten. Tack Navionics!

Jag mailade även Raymarines support och frågade om det fanns någon risk att det var plotter som orsakat detta. Svaret var att det hade hänt någon gång tidigare med Navionics kort som hade någon bristfällig batch.

Jag var väldig försiktig med det nya kortet. Först uppdaterade och aktiverade jag det via datorn mot Navionics hemsida. Med stor spänning stängde jag ner plotter satte i sjökortet och startade.

Allt fungerade!

Kortplatser

Axiom-plottern har bara ett kortfack på baksidan mot A95;ans 2 fack på fronten. Liten försämring. Axiom har i stället ett USB-uttag på baksidan. De säljer en egen kombinerad kortläsare och USB-uttag för panel eller skott-montering.
   

Priset ligger lite över 1.000:- Men en kabel från Kjell & Co gör nästan samma sak.

Fungerar att sätta i ett andra kort via en SD-mickro -> SD-kort -> USB-adapter.

Landström – klart

lördag

Nu är landströmen klar. Jag har kompletterat med ett uttag vid nav-bordet. Jag limmade ihop några teakbitar till en låda. Första försöket misslyckades då vinkel-anslaget på min cirkelsåg inte var så exakt. 45º var inte exakt 45º så vid hoplimning av fyra bitar så märktes vinkelfelet.

Gör om. Gör rätt!

Efter justering av anslaget så gick det bättre. Hittade också denna tving i lådan…

Efter puts och lack så monterade jag lådan och ett uttag vid navbordet.

Detta uttag klart…

Sedan ville jag ha ett uttag vid stickojen. Det var lite besvärlig kabelväg genom balkar och motorrum men tillslut var kabeln framme. På baksidan en ”rot”-dosa som skydd.

Nästa uttag klart…

För att koppla ihop alla dessa var det lämpligt med en dosa under nav-border. 1-in och 3-ut. Då passade det med en vanlig väggdosa med fyra pipor åt samma håll. Jag gjorde en egen lösning på dragavlastningen med lite modifieringar i plasten och buntband.

Efter att ha kopplat allt med vagos, klamrat slangarna och skruvat på locket så var det check även på den.

Slut!

Landström

.
fredag

Jag har sedan jag köpte båten haft problem med korrosion på propellerbladens offer-anoder. De tar helt slut på en säsong. Jag trodde första året att det var för att båten låg på Svinninge där det ligger så många båtar i hamnen med landström inkopplad. Men det är lika dant då hon ligger i Kvarnviken. Det kan bero på landströmmen i kobination med varmvattenberedaren.

Så nu tänkte jag göra om båda. Jag kommer att ta bort det eluttaget som sitter i landströmslådan

och ersätta det med en omkopplare som skiftar mellan landström och inverter.

Jag vill på ett enkelt sätt kunna få ut Inverterns spänning i några vägguttag utan en massa omkopplingar av kablar. Invertern får naturligtvis inte mata batteriladdaren eller varmvattenberedaren. Började därför med att göra ett schema.

Före ändring

Efter ändring

Sedan bytte jag den ena dubbelsäkringen som var på 16A, det är för mycket, ner till 10A. Så då kom lådan att se ut så här i stället. Jordfelsbrytare på inkommande, en dubbelsäkring till vägguttag, en dubbelsäkring till VV-beredare och batteriladdaren. Det är den gruppen som inte kan matas från invertern.

Alla anslutningar görs med gummikaabel. Korta bitar som sedan sammankopplas i en dosa bredvid. Detta för att det annars skulle bli helt omöjligt att koppla inne i elcentralen då den sitter på plats.
Så här såg dosan ut före ändring

Jag skall även prova att frånskilja landströmmens jord från båtens. Jag tror att det kallas ”TT-bonding”. Se schemat.
Man måste då ha ett bleck som kopplar in jorden då båten står på land. Så det passade bra att ha i locket på dosan.

Varmvattenberedaren i Cavella kopplades till och från med ett relä som styrdes med knapp i Elpanelen. Så blir det nu också i Amerona. Det blir enklare att koppla från den då den inte behövs i stället för att böka under akterkojen med att dra ur sladden.

Samma med Invertern. Den får också en brytare i elpanelen. Det finns ett ”Remote”-läge på invertern, där av och på sköts med en fjärr-brytare.

 

Handtag på Sprayhood-bågen

fredag

För några år sedan lät jag tlllverka nya sprayhood-bågar i rostfritt. Det var inte lätt att hitta någon som kunde bocka rostfria rör 22mm. Rosättra Varv hade slutat med rostfria bågar just då. Den Polska leverantören höll inte måttet. Jag sonderade marknaden på båtmässan, men ingen kunde bocka rostfritt.

Efter mässan fick jag tips om Eliassons i Göteborg. Dem kan jag verkligen rekommendera. Jag ville också ha ett handtag på den aktre bågen men det gick inte att genomföra då jag beställde.

Det där har jag gått och funderat på en tid, om man inte själv skulle kunna bocka ett rör och sedan få det svetsat på befintlig båge.

Jag förstod snart att man behöver en maskin med rullar för bästa resultat.

Men en sådan kostar en förmögenhet och inget jag själv kunde tillverka. Jag gjorde ett försök med ett enklare bockverktyg

som gick sönder!

Efter lite Googlande så hade jag en annan idé.

Jag tillverkade några plywoodbitar. Den första med två olika rundningar. Sedan en andra med kopieringsfräs för att få dem exakt lika

Sedan fräste jag en konkav yta på de rundade kanterna.

När man sedan lägger ihop de båda bitarna får man en skålformad yta som röret passar i.

Jag gjorde en helt rak bit också. Sedan limmades bitarna ihop.

När allt hade torkat så putsade jag ytorna med en bit papper runt en rörbit med samma dimension.

Jag monterade de båda plywoodbitarna på en gammal bordsskiva som skruvats upp på väggen i garaget.

Nu var det bara att bocka och böja tills formen var lika som en mall jag gjorde i somras.

Det vart inte helt perfekt men det matchar befintligt rör. Nu skall jag kolla med den lokala verkstan om de kan göra en lite tvärare bockning i ändarna och sedan svetsa i hop med befintligt rör.

Fortsättning följer…

SD20-drev, montering del2

.
torsdag

Första försöket att montera ihop drevet misslyckades. Först så upptäckte jag att två av rullarna i det inre nållagret var på rymmen. På bilden har jag redan räddat den ena och den andra ligger löst.

Med lite fett så går det att trycka till baks i hållaren av plast. Nu är alla rullar på plats.

Jag trodde att jag kunde knacka ihop underdelen med en hammare och en träkloss. Men det gick inte. O-ringen fjädrade för mycket.

Man måste dra ihop det med bultarna. Men de som skall hålla ihop allt är initialt för korta. Så i dag har jag med mig två lägre bultar.

Nu var det bara att passa ihop delarna och dra de båda bultarna parvis. Därefter bytte jag till original-bultarna. Sedan monterade jag adaptern för offeranoden. Den är till för att kunna använda en tudelad offeranod. Då kan man byta anod utan att demontera proppellern.

Sist monterade jag anoden som jag rengjort.

Det är viktigt att alla anliggningsytor är rena och har bra elektrisk kontakt.

Sist fyllde jag ny olja. Det skall vara 2,2 liter men i senare specar från Yanmar säger man att det bara skall vara till min-märket på oljestickan. Inte mer. För mycket olja kan skapa oönskat övertryck i drevet.

Nu är det bara att hoppas att allt håller tätt när det kommer i vattnet…

Klart för plastning

.
lördag

”En ska bort”. Nej, tre skall bort. Två givare och en kran.

Givarna Nexus/NX2 logg och lod skall ersättas med en ny Smart Transducer från Airmar. Den har både logg, lod och temperaturgivare i ett och kopplas direkt i nätverket SeaTalkng.

Kranen var intag till den spolpump som sitter under förpiken och används till att spola av bogankaret.

I stället kommer intaget att kopplas ihop med redan befintligt intag som i dag används till pentrypumpen. En bottengenomföring och kran mindre att oroa sig för.
Det var inte lätt att ta bort dessa tre. Det var svårt att komma åt med en rörtång eller polygrip.

Jag började med att ta ur givarna från genomföringarna och kapa slangen. Sedan lyckades jag få bort muttern på loggivaren och från utsidan skära loss genomföringen från botten. Sedan slå ur den från insidan.

Kranen gick att ta bit för bit. Först slangstos, Sedan kranen följt av 90º böj och sist själva genomföringen. Bottengenomföringen var rätt så OK! men kranen var ganska rostig. Och slangen var kass. Sist slaktade jag genomföringen till lodet. Det var omöjligt att få bort genomföringarna hela.

Nu var det dags att slipa rent runt de hål som skall plastas igen. Det aktre kommer att återanvändas till den nya givaren. Slipade rent på utsidan med bandfilen.

Det är bra godstjocklek i skrovet här. Sedan slipade jag insidan. Bandfilen är ett bra verktyg och med dammsugaren intill så blir det inte så dammigt.

Efter lite nötande så vart insidan också slipad.

Den nya givaren står klar i förrådet i väntan på montering. Bordsgenomföringen har en invändig klaff för att minska mängden vatten då givaren behöver dras in då båten ligger i sjön. Smart!

Det aktre hålet skall borras upp till ∅51 mm. Då får man tillfälligt fästa en plywood-bit på insidan så att man får styrning för centrum-borren.

De två andra hålen plastas igen från ut och insida med runda vävbitar och epoxi. Väntar bara på lite varmare väder.

 

Lantern-omkopplare

.
söndag

Jag har tidigare bytt ut lanternorna mot LED. I masttoppen en SuperNova Tri Color

 

och på masten en modell från Hjertmans.

För att tända de tre olika karaktärerna: Segling, Motor, Ankring så fodrades en brytare till-från-till, som följde med topplanternan eftersom den har en tvåledare där man polvänder ledarna för den ena eller andra karaktären. Sedan en separat brytare för mastlanternan vid motorgång. Så skulle dessa kombineras för de olika karaktärerna.
Ibland vart det fel, oftast rätt. Jag började fundera över ett vred med 4-lägen: 0/Av, Ankring, Segling, Motor.
Klockrent. Ingen kan göra fel.
Vad behövdes då? Jo en vrridomkopplare med tre separata kontakter. Alltså 15 stift. Efter en del letande så hittade jag till slut en sådan på Elfa. Det var först svårt att förstå funktionsbeskrivningen då den finns i många varianter. En ratt, en plint och en bit 6-ledar kabel.

 Vridomkopplare 135-49-660  507:-
 Pekratt 300-92-569     10:-
 1m Styrkabel 6×0,5 155-74-033     23:-
 Kopplingsplint 6p 148-31-263     27:-
 Summa ink. moms:  709:-

Jag har tidigare modifierat el-panelen och tagit bort Volt och Ampere-mätarna och ersatt med en plåt med plats för 3 omkopplare.

Nu gjorde jag en ny plåt igen av aluminium som jag lackade svart, gjorde hål för brytare och lysdioder.

Lödde ihop dioder och några motstånd och kopplade in 6-ledar-kbeln.

Vid provkörning på bänk så fungerade det inte. En lysdiod var trasig. Efter byte. Samma sak. När jag studerar mitt schema så ser jag att ett av motstånden har jag kopplat fel. Efter ytterligare ett byte och lite omkoppling fungerar allt. Det är nu klart för inkoppling i båten.
Efter att ha lossat kablarna från mastfoten ifrån panelen så monterar jag det nya och monterar plinten mot skrovsidan. Sedan är det bara att koppla in kabeln från mastfoten.

När jag har kopplat klart sätter jag i säkringarna och provar att lysdioderna i alla fall fungerar. Nästan klart.

Återstår bara någon form av märkning. Jag minns att det fanns bokstäver och symboler som man ”Gnuggad” fast. Mera letande på nätet…

Produktutveckling

.
fredag

När drevet skulle tömmas på olja inför renoveringen så var det knepigt att få bort oljepluggen. Den är gjord för en stor spårmejsel. En riktigt stor. Den största jag hade räckte inte. Och den är ändå riktigt stor. Lite beroende på att oljepluggen var sliten och kanterna på spåret var slitna.

Med hjälp av båtgrannens största mejsel och en skiftnyckel så gick det till slut.

Här fanns det utrymme för produktutveckling. Tänk om den varit gjord för insexnyckel. Men att göra en insexa där det är ett spår är inte lätt i en vanlig hobby-verkstad. Om inte…???

Jo. Jag gjorde så här:
Tog en vanlig rostfri M6-insex (lagom stor) och sågar av huvudet. Någon millimeter under huvudet. Satte sedan skallen i en insexnyckel och formade underdelen till 90º vinkel med hjälp av en bänkslip. Sedan borrade jag ett hål mitt i oljepluggen, mitt i spåret för mejseln, med en 8mm borr. Inte så djupt utan precis så att det började bli en rak kant i hålets överdel. Nu gick den formade insex-skallen att placera i hålet.

Sedan i väg till den lokala mekaniska verkstaden som svetsar rostfritt. Några dagar senare hade jag en produktutvecklad oljeplugg. 150:- i stället för 320:- för en ny plugg.

 

SD20-drev Montering del1

.
lördag

Efter rengöring av alla delar så har jag målat lagerhuset. Först med Yanmar original grå färg och sedan sprayat med Trilux drevfärg som också är grå.

Sedan var det bara att ta bort all maskeringstejp

och rengöra ytorna för packboxar och lager. Jag använde Loctite 7063

Efter det så placerade jag det schims som skall ligga mellan packboxarna i botten. Vilket blir ytterst mot propellern. Detta gör att yttre packboxen flyttas in 2,4mm på axeln och kommer därigenom på oskadad yta på axeln.

Därefter fettade jag in de nya packboxarna
  

Ett upp-och-ner vänt hålsågsskär av lämplig storlek fick tjäna som dorn när packboxen skulle knackas på plats. I det en hylsa och en kort förlängare. Den yttre packboxen skall ligga med fjädern utåt för att täta mot vattnet

Efter ytterligare rengöring var det dags för nästa packbox, den inre som då vänds med fjädern in mot oljan. Lite mer fett när allt var på plats.

Därefter var det dags att återmontera lagret med axel och drev i lagerhuset. Det är bara att försiktigt skjuta in axeln genom packboxarna. Först halvvägs, för att sedan måste de fem bultarna pillas dit i ringen som låser lagret. Därefter drog jag fast dem med locktite och låsbrickor.

Nu återstår endast o-ringarna men de får vänta tills det är dags att montera i drevet.

 

Ny ST-Fock

.

fredag

I dag har jag varit en tur till Boding Segelmakeri i Handen. Jag beställde en ny självslående fock i slutet av sommaren. Lika som storen. Planen var att den skulle levereras före upptagningen men den vart lite försenad. Det gjorde nu inget eftersom jag vart sjuk i slutet av säsongen och ändå inte kunde provsegla. Men i dag var den klar…

Vi packar upp den hemma på köksgolvet och konstaterar att hantverket är bra. Nu får vi vänta till nästa vår.
Den som väntar på något gott…

Fräsbord och instrumentpanel

.

lördag

Det var lite trångt bakom fronten på instrumentpanelen. Kontakten till SeaTalkng fick nästan inte plats och det vart stor brytning på kabeln.

Om man flyttar ut fronten så skulle det lösa problemet. Men då måste man fräsa ett nytt spår i överdelen. Jag byggde ett enkelt fräsbord för några år sedan men det hade en del brister. Så jag fick starta med att göra ett nytt fräsbord. En mellaminskiva från byggmarknaden och en skräpbit med plexiglas var grunden.

Jag fräste ur för plexiskivan. Demonterade fotplattan på fräsen och skruvade den i stället i plexiskivan. Det som är problemet är att höja och sänka fräsen för olika inställningar. Jag har kollat en del olika lösningar på Youtube. Bla. denna som är bra.

Men jag gick på en ännu enklare linje. En gängstång, en bult, lite plywood och några skruvar. Kostnad ca 20:-
Plywooden sitter i fräsens överkant. Som nu blir underkant. Och en gängstång placeras mellan den och fräsens sula.
Se bilderna

En insex-bult M6 placerades med skallen under ett plåtbleck.

Skruven kommer man åt ovanifrån genom ett hål i plexiskivan. Fjädrarna i fräsen var lite hårda och gjorde att det gick lite ryckigt när man skruvade upp fräsen så dessa tog jag bort. Nedåt-justering görs bara genom tyngden på fräsen.

 

Fräsning

Nu var det dags att fräsa. Det tar tid att sätta upp allt och ställa in alla mått. Jag har en skivfräs med 5mm bredd, men lagrets diameter gjorde att spåret vart lite för djupt. Jag hade planer på att använda ett eget anhåll i stället men kom på att jag kunde lägga på tejp på lagret för att öka diametern. Nu blev spårets djup 8mm som tidigare.

Sedan kontrollerade jag hur konsolen skulle placeras för att få det rätt. Jag fick montera frässtålet så nätt som möjligt i chucken och hissa upp fräsen max för att få spåret där jag ville.

Jag fräste ett nytt spår och sänkte sedan fräsen för en andra fräsning och då blev spåret 7,5mm brett. Fronten är fräst så den har en 6mm kant. Jag räknar att den blir 6,5mm när den är fernissad.

Sedan finjusterade jag fronten så den passade bra och monterade två nya klossar som fronten skall skruvas fast i. Här ser man skillnaden mellan ursprungliga spåret och det nya.

Ett litet misstag vid fräsningen gjorde att jag fick ”reparera” lite vid sidan av spåret. Jag tog spån efter fräsningen och blandade med epoxi som fyllning. Detta kommer iofs knappt att synas när instrumenten är monterade.

Slipning och några lager fernissa återstår…

Amerona vinterjobb

.

lördag

Nu står Amerona på land men är inte riktigt färdig för vintern.

Pga sjukdom så har vinterrustningen kommit lite efter. Jag fick god hjälp av många seglarkompisar men framför allt Ewa med både avmastning och upptagning medan jag själv låg på sjukhus.

Tack alla!

Nu har hon i i alla fall blivit konserverad både i motor och vattensystem. I toaletten som spolas med sjövatten har jag kört i frostskyddsmedel. Inte vanlig Glykol som både är miljöovänligt och kan skada gummipackningar i toaletten, utan Propylene-glykol som är bättre. Alla vattensystem är tömda med hjälp av min impellerpump. Det är en Biltema-pump monterad på en liten plyfa-skiva och sladd till cig-uttag.

Först spolar jag färskvattnet i dunkar, för att kunna köra i motorn (Eftersom det inte vart gjort i sjön i år) sedan spolar jag tanken tom. Därefter kopplar jag pumpens sugslang till VV-beredarens dräneringsslang som mynnar i kölsvinet och öppnar alla kranar och duschmunstycken. Sedan får pumpen suga tills det är tomt. Därefter lossar jag alla slangar på pentrypumparna. Både in och utlopp.

 

Motorn

Eftersom inte oljebytet vart gjort i sjön så försöker jag köra den lite varm med det vatten jag sparade i dunkar. Därefter sista 5 litrarna med frostskyddsmedel. Motorn vart aldrig riktigt varm så det tar tid att suga ur oljan. I år har jag investerat i en bra och enkel oljefiltertång från Biltema. Rekommenderas!

I våras hade jag misstanke om vatten i drevets olja så det var lite spännande nu att tappa ur oljan från drevet.
Den såg ut så här

Efter två veckor på arbetsbänken kan man nu se vatten längst ner i flaskans botten. Så där behövs en insats. Jag köpte packboxar och oringar redan i våras ifall något akut skulle behöva göras under sommaren. Jag har gjort en sådan renovering tidigare på förra båten.

 

Teakdäcket

Teakdäcket börjar bli lite slitet efter 27 år, så där hade jag egentligen årets vinterjobb.
Tanken var:

  • Bygg ett båthus
  • Ordna med gångbrädor på sidorna så man når in över däck
  • Tag bort gammal nåt
  • Fräs djupare nåt-spår
  • Slipa däcket
  • Ny nåt

Jag hade förberett med en liten smidig handöverfräs och ett speciellt skärstål till nåten för Fein multimskin

Nu blev hösten inte som tänkt med en sjukperiod så detta får vänta. Jag skall i alla fall åtgärda de ställen där nåten har släppt.

Så nu ser planerna för vintern ut så här:

  • Flytta ut fronten i instrumentpanelen ovan ruffluckan
  • Ny logg-lod-tempgivare Airmar DST800
  • Förbättra landströms delen
  • RF handtag i bakkant på sprayhooden
  • Sjövattenfilter på motorn
  • Måla stuvfacken bak
  • Byta packboxar i drevet
  • Översyn av teakdäcket
  • Ny brytare för lanternorna Allt-i-ett vridomkopplare

 

Vi får se vad som blir gjort…

Tips om lådor

.
Knivlåda

I Amerona är översta lådan i pentryt full med knivar. På frisk kryss händer det att en kniv kan åka ut genom hålet där man sätter in fingret för att öppna lådan.

Inte så kul med flygande knivar i salongen. Jag löste det så här:

Från en tom förpackning, troligen en från byggmarknaden som det varit skruv i, skar jag ut en plastbit som var stor nog att täcka hålet pluss lite till. Skruvade den inne i lådan så den täcker hålet med EN skruv. Nu fjädrar den undan när man stoppar in fingret men hindrar också knivarna från att åka ut.

Isotherm ASU hemlighet

.
Värmebölja

Uppdaterad 2023-07-16

I den värmebölja vi haft nu så har vår kyl hålla lite för hög temperatur. I förra båten RB111 Cavella så hade vi ett Egetbyggt kylskåp med kylmagasinet i taket. Samma där under varma sommardagar så vart det lite för varmt i skåpet.

Kylen är en Isotherm ASU 3201

Efter tips från Thermoprodukter så kan man faktiskt ändra temperaturen med +3° eller -3° trots att kylaggregatet går på auto.

Hur gör man då?

Jo, på kompressorns svarta del finns en påjackad elektronikdel som i sin tur styr fläkt och kompressor och i den finns själva ASU intelligensen. Men också en dip-switch som kan ändra temperaturen.

Man börjar med att stänga av kylen och ta ur säkringen sedan tar man bort kablarna från boxen. Om den som installerat varit yrkesmässig så är det en svart och röd kabel överst från matning elpanel och eller säkring. Röd är plus och svart är minus. ANNARS MÄRK KABLARNA!

Därunder sitter klarna till fläkten om den är luftkyld. Sedan finns två modularjack. En smal och en bred- Dessa går inte att förväxla. Drag försiktigt ut boxen och vicka lite samtidigt.

Inne i boxen kan man sedan se dip-switchen och det går att ändra utan att ta i sär boxen med en liten krok och mejsel.

Men enklast är att ta isär boxen. Fyra skruvar.

Inställningarna är så här

Inställningar av switch för Isotherm ASU Temperaturläge.

Funktion.       /.        DipSw. 2 3 4 5
+3° On Off Off Off
Normal Off On Off Off
-3° Off Off On Off
-11° frys-läge Off Off Off On

Så det som skall ändras från Normal enligt tabellen för att få -3° är: 3;an Off och 4;an On

RÖR INGA ANDRA SWITCHAR! Detta är helt UPA men fungerar på nuvarande och förra kylen. 

Så efter ändring ser det ut så här

Skruva i hop boxen och återmontera den på kompressorns svarta del. Passa med försiktighet in alla stift mot varandra. Det finns en förskjutning i stiften så det skall inte bli fel.

Vicka och tryck försiktigt så att alla stift kommer i kontakt. Återmontera därefter kablarna. Först den stora modularkontakten därefter den lilla. Sedan röd och svart till fläkten. Röd = + och Svart = -. Sist kopplar du in Plus och minus från matning/säkring.

Dubbelkolla att alla kablar sitter rätt!

Sätt till baks säkringen och starta kylen i Auto-läge.

Klart!

Nu bör din kyl jobba mot en temperatur som är -3° mot tidigare. Givetvis mot en högre strömförbrukning!

Oaxen – Dragets Kanal

måndag – oturen fortsätter

I går kväll bytte vi till baks till det gamla storseglet. I dag när jag har hissat på så smäller det till och storen glider in på domen. Uthalslinan har släppt inne i bommen eller gått av. Jag tar och knyter i rev-2-linan och seglar vidare. Fin segling ner till Krokskär. När jag får plattläns så ser jag att focken har fått en reva i akterliket. Skall denna semester bara vara otur?

Jag svajankrar före Dragets kanal och försöker laga uttalet. Det är nu en stor fördel att jag förra vintern förstärkte domen och då jag återmonterade allt så använde jag INTE popnitar utan borrade och gängade för ändbeslagen. Nu är det inte så svårt att skruva i sär bommen. Jag börjar med beslaget bak och drar ut den lösa änden. Hela linan kommer med så den har inte gått av utan lossnat från blocket som ligger inne i bommen.

Då är det bara att skruva av främre ändbeslaget också.

Nu kan jag dra ut taljan och förbereda för en ny lina. Jag har en 6mm spectra som bör hålla. Jag tejpar på den nya linan på en av revlinorna…

…och drar ut den bak

Knopar fast främre änden i blocket med en pålstek och gör även en sydd tagling.

Sedan är det bara att skruva ihop allt igen. Passar på att dra fast fästet för spinnbommen som lossnat lite. Gängorna får röd loch-tite.

Klart!

 

Efter middagen syr jag en lagningslapp i akterliket på focken. Anledningen till revan är att den slår i däcksbelysningen i slagen. Här finns det utrymme för förbättringar.

Vinterns- och vårens Båtjobb

.

fredag

Vintern har innehållit en hel del jobb på Amerona
• Ny drivenhet till Autopiloten
• Ny kölprofil
• Renoverad roderlagring
• Roder-Flaps
• Nya sprayhood-bågar i RF
• Fernissat durkar
• Ny topplanterna
• Målat kölsvinet (Ewa)

Jobbet med drivenheten började redan i höstas med att förstärka skottet och tillverkning av roderstopp.


Mittenskottet kommer att förstärkas där roderstoppet sitter.
När allt var på plats så behövdes ett skydd för drivenheten så att inte saker i stuvfacket kommer i kläm och stör drivenheten.



Ett skott som går lätt att ta bort med en hylla överst.


Jag gjorde ett skott av 9mm plywood med tappar som går ner i rektangulära hål i durken. Två stöd som går ut i vinkel från mitt-skottet och fixerar skyddet och ger stöd åt hyllan. Hyllan ligger löst och sidoskottet sitter med två skruvar.

Kontakter till drivenhet

lördag

Denna kontakt köpte jag för något år sedan från Elfa. Den sitter vid mastfoten och kopplar in alla anslutningar till lanternor och däcksbelysning. Det är en 5-polig starkströmskontakt som klarar 2,5mm2 kablar. Gedigen och med en låsbygel.

 

Nu skulle jag ha en lika dan fast 7-polig för att klara alla kablar till autopilotens drivenhet. Jag beställde på Elfas hemsida och hämtade i butiken i Solna. Helt Fel!!!

Sedan engagerade sig två i butiken för att hitta rätt kontakt. Utan att lyckas. Det slutade med att de rekommenderade en annan 7-polig kontakt ip-67 och klarar 10A.

 

Allt är inkopplat både vid drivenhet och vid ACU;n men inte provat ännu…

Stopp-klossar

Den nya drivenheten till Autopiloten behöver två stopp för rodret. Om man t.ex. tappar rodret vid backning så får inte drivenheten ta ”smällen” i ändläget, utan det måste finnas ett annat stopp innan drivenheten nått ändläget.

Det enklaste är att begränsa roderkvadranten. Jag valde att tillverka två ”klossar” av plywood som förses med gummi.

Jag började med att rita ett utkast i 3d-Cad…

Sedan limmade jag ihop den kraftiga biten av 3st 12mm plywoodskivor.

När jag hade mätt upp vinkeln mellan kvadranten och skotten så skulle de vinklarna överföras till den limmade biten

 

I sågbordet fick både klingan lutas och anhållet vridas på den främre biten.

 

 


Jag provsågade på en vanlig regel innan jag sågade mina limmar bitar.

Därefter limmade jag den tjocka biten på en bit plywood som senare kommer att skruvas i skottet.

 

Det främre skottet var lite mer komplicerat då både skottet och kvadranten har olika vinklar.

 

Stoppen skall förstärkas med epoxi och målas. Därefter skall en gummibit limmas där kvadranten möter stoppet.

Bättre Laddning

Sterling Laddregulator

Vi seglare, som verkligen seglar och inte motorseglar, får ju inte så mycket laddning från motorn den korta tid som motorn går. Det blir ofta in och ut ur hamn och naturligtvis då det är bleke.

Ett vanligt blybatteri blir ganska fort så  mycket laddat att generatorns laddreglering drar ner laddningen. Därefter tar det många timmar att toppladda batterierna därför att spänning och ström sjunker.

Det finns flera sätt att förbättra laddningen från generatorn. I min förra båt hade jag en Hella Power, HPR, som var efterföljaren till TWC-regulatorn.

För att använda HPR var man tvungen att bygga om generatorn och ta bort originalregulatorn. HPR laddade otroligt bra. Det är önskvärt att få så mycket laddning som möjligt de korta stunder man går för motor.

 

I dagsläget finns några andra sådana lösningar tex. Balmar

 

eller Sterling

 

Problemet är att med dessa måste man modifiera generatorn eller i alla fall göra en del ingrepp.

Man kan även köpa ett komplett kit med både en kraftfullare generator och smart regulator.

I Amerona hade jag ingen lust att bygga om generatorn utan fastnade för en annan lösning. Sterling Alternator To Battery Charger.

 

Den kopplas enkelt på kabeln mellan generator och batterier.

 

Den ”lurar” sedan generatorn att batterierna är dåligt laddade. Den inbyggda laddregulatorn i generatorn tror att den skall ladda mycket mer. ATBC omvandlar sedan överkapaciteten och matar på spänning och ström till batterierna som en ”smart” vanlig batteriladdare.

Denna lösning kändes enklare och om ATBC skulle fallera så kommer generatorns ström gå opåverkad genom den.

Laddregulatorn köptes via nätet från Busse yachtshop. Priset var i augusti 2017 ca 350€ + frakt.

Montering

Bästa platsen för montering  var i facket framför batterierna. Där satt redan den vanliga batteriladdaren och invertern samt lite annan el.

 

Regulatorn monterades ovanpå invertern, genom att fyra ”stolpar” limmades mot skrovet och en plywood-bit skruvades ovanpå.

När stuvfacket så småning om skall målas kommer även plywooden få lite färg.

Kabeln från generatorn skarvades och två nya kablar tillverkades från laddaren till respektive batteribank.

Före start ställer man in vilken batterityp man har. Det är allt.

Den gamla laddfördelaren kunde nu monteras bort eftersom nya regulatorn även sköter den biten.

Fungerar det?
Ja! Laddningen har blivit bättre. Högre ström och högre spänning under längre tid. Detta gör att batterierna återladdas fortare. Förbrukarbanken är 5x 80Ah Tudor Marine och Startbatteriet är 1x80Ah.

Autopilot

I somras så hade vi en slingrig färd från Nynäshamn till Ornö. Vi körde spinnaker över Mysingen då vinden ökade till upp emot 12 m/s. Autopiloten klarade inte av att hålla kursen då vinden var slör men vågorna låg rakt i sidan. Det slutade med att båten skar upp och inte svarade på mina försök att falla av. Jag tryckte på -10 på fjärrkontrollen till autopiloten upprepade gånger utan att något hände. I den andra handen hade jag skot och gaj. När jag vänder mig om så ser jag att autopiloten hoppat av från rorkulten och ligger på durken och surrar. Vi tog ner spinnare och fortsatte med focken, vilket var fullt tillräckligt nu när vinden ökat.

Jag funderade över detta med autopiloten under flera dagar. Rosättra har gjort ett fint beslag som sitter under själva rorkulten där man lägger på autopiloten. Då kan man fälla upp rorkulten så den inte är i vägen i sittbrunnen.

Men det är ändå lite pyssel att ta fram drivenheten, montera och koppla in kabeln varje gång man vill använda den. Jag hade därför mer och mer funderat på en drivenhet som sitter direkt på roderaxeln under däck. Min seglarkompis i en annan Linjett 35 har gjort så och är mycket nöjd. Bara att trycka på Auto då man vill aktivera den och Standby när man vill styra själv. Den har i inaktivt läge så låg friktion så man märker inte att den finns där.

Jag bestämde mig under hösten att göra på detta sätt. Jag hade kvar roderkvadranten från tidigare då båten hade rattstyrning. Drivenheten fick bli en Jefa Linjär drivenhet från Danmark som är erkänt bra och pålitliga. Den får plats i akterstuven och kan monteras i båtens längdriktning. Kvadranten kan då återmonteras exakt som den satt tidigare.

Jag prov-monterar med ett par plåtskruvar i skottet bara för att få en uppfattning om hur det kan bli. Jag inser att det vore bättre att vända motorns runda del in mot skottet. Men då kan det behövas ett hål i skottet så motordelen kan komma in där.

Bättre vore om det fasta fästet kommer ut lite. En plywod-konstruktion kunde ju bli både förstärkning och distans. Så jag sågar till tre delar med fasade kanter…

 

…som jag limmar ihop med epoxy och fixerar med ett par skruv.

Efter limningen putsar jag av biten och provmonterar med fyra skruv. Jag räknar och provar flera gånger för att få mittläget på drivenheten att stämma med rodrets centrering.

Nu kan jag vända motordelen inåt skottet och rita av den runda delen mot skottet.

När jag bestämt mig så limmar jag först plywooddistansen med epoxy mot ett renslipat skott. Efter några dagars härdning är det dags att plasta över det hela med glasfiber som går in en bit på akterspegeln.

När plastningen härdat en vecka med lite hjälp av en värmefläkt så provmonterar jag drivenheten igen. Nu är det dags att mäta ut för några stopp för kvadranten. Det är viktigt att drivenheten inte tar smällen om man tex tappar rorkulten vid backning. Därför måste det finnas ett stopp som begränsar kvadrantens rörelse före drivenheten.

Bakåt blir det ganska enkelt med en rejäl träkloss med gummi på. Funderar på en ställskruv på kvadranten. När kvadranten går framåt blir det svårare att få till ett stopp. Där är skottet vinklat så det blir en kloss med många vinklar.

Det här får jag klura lite på…

 

Gott Nytt År

Roderlager

Efter upptagningen i år så fick jag bekräftat det jag mistänkt i slutet av säsongen. Roderlagret var trasigt. Detta måste ha hänt i samband med min ”draggning” i juli då rodret stod fast i botten. När man vred på roderbladet så kännde man att det hackade och bitvis gick trögt.

För att demontera nedre lagringen, för det är där problemet är, så måste en del spackel hackas bort.

Lagret som är ett rullager kom sedan ut i delar.

Lagret består av en kedja samma som sitter i Rutgersons travare och kallas roll-link. Detta fanns hos Rosättravarvet och kom med posten efter några dagar. Det är två sådana kedjor som ligger i frästa lagerbanor i beslaget.

Vid återmontering tätade jag plasten med lite Sikaflex och var väldigt noga med att INTE få någon sika i lagerdelen. Efter åtdragning av alla bultar så gick rodret betydligt lättare. Men inte helt lätt. Hela rodrets tyngd hänger på det nedre beslaget.

Bild från våren 2017 då jag lade fett på lagerytan

Så jag funderade på en bättre lösning för detta. En lagring upptill där hela rodertyngden i stället hänger på rorkultbeslaget vore bättre. Jag letade fram ett gammalt roderlager från RB111;an som inte blev bra (Det vart för tajt då materialet svällde i vatten. Materialet är oilon). Detta kunde bli ett ämne till en ring som ligger mellan rorkultbeslaget och övre lagringen. Mätte upp roderaxeln och lämplig tjocklek. Sedan åkte till en gammal kompis som har svarv-verkstad. Det färdiga resultatet blev så här

Nu vilar hela rodrets tyngd på detta lager och går mycket lättare.

När jag höll på med detta lager så hörde jag att det ”kluckade” inne i roderbladet. Vatten! Det blir väl oftast så då roderbladen sällan är helt täta. Det gör iofs inte så mycket då båten ligger i vattnet men kan bli desto värre då båten kommer på land och det blir minusgrader. Då finns risk för frostsprängning. Det kanske inte märks första året men kan på sikt försvaga rodret. Jag hade tidigare år borrat ett hål underifrån men inte fått ut något vatten. Nu var det bara att ta fram en längre borr och försöka igen.

Denna gång gick det bättre. Ganska mycket vatten rann ut.

Nu var även rodret klart för vintern och nästa projekt kunde börja: Ny drivenhet till Autopiloten…

Modifierad Ankarrulle

söndag

Under sommaren så har vi ofta svaj-ankrat. Ankarspelet har manöverknappar både på däck och i sittbrunnen. Sittbrunns-knapparna är praktiska när man är ensam.

Men det finns ett problem! När det blir lite vinkel mellan stäv och ankarkätting så kränger kättingen av rullen och det ser man inte från sittbrunnen.

Ibland blir det också svårt att få loss den.

Jag har tittat hur nya rullar är konstruerade. Vanligast är någon form av vipp-rulle.

 
Men de jag hittat är för stora. Man skulle kunna använda bara rullarna. Jag får i stället tippset att göra en bygel över befintlig rulle.
Så ett bandstål av rostfritt kapas till och bockas. Fyra hål och lika många M5 med låg skalle.

 

 

Nu skall detta provas ut och justeras om det behövs. Kättingen kan i alla fall inte kränga av.

 

Slangbyte vattentank

Jag har sett hur skitig slangen är till påfyllningen för färskvatten. Så i Loftahammar köpte jag en bit 38mm slang. Jag tänker byta den medan Ewa solar och badar. Enkelt. Det kan högst ta en halvtimme.

Men, nu undrar jag hur Rosätra tänkt? De som alltid gör så bra jobb! Däcksanslutningen är 38mm men anslutningen i tanken är bara 32mm??? Den befintliga slangen är bara hopdragen med slangklämman över stoden på tanken.

Nu när jag skruvat bort kojbotten vid tanken så vill jag gärna få ihop detta med den nya slangen. Det slutar med att jag lindar tejp runt slangstosen för att öka diametern. Jag har en 90°-böj som följde med toaletten som kommer till användning.

Jag är inte nöjd med detta så när vi någon dag senare är i Nynäshamn så köper jag en övergång från 38-32, en 32mm vinkel och en bit 32-slang. I fall det kommer att läcka så kan jag göra om.

Jag passar också på att fästa kedjan till påfylltningslocket, som varit lös länge, med en försänkt skruv.

Efter semestern gör jag om allt en gång till med ”Rätt” grejor.

Det var i alla fall dags att byta den gamla slangen…

Rep av fjärrkontroll

Fjärrkontrollen till autopiloten hängde runt halsen. När jag skulle ta upp förtöjningslinor från stuvfacket fastnar kontrollen i kågot och fästet går sönder.

Där skruvmejseln pekar skall det vara en plastbit som remmen fästs runt. Den gick av.

Den enda lösning jag kommer på är att borra hål i locket för batterikammaren.

Kontrollen skall ju iofs vara vattentät men med mycket små hål kan jag bara se att det kan läck om den hamnar i vattnet.

Det vart lite pilligt att dra i snöret och göra knutar. Men nu sitter det nog bättre än original.

 

 

Skot som fastnar

måndag

I dag har vi haft kryss i 6-10 m/s. Vid några tillfällen så fastnar fockskotet i framkant på masten vilket ställer till problem. Det enda det kan fastna i är ett block till nedhals-linan.

För att lösa detta så tillverkar jag två teakklossar som skall hindra skotet att fastna. Jag har en liten teaklist som jag kapar fyra bitar av.

Dessa limmar jag ihop dubbla med lite snabbepoxi.

Sedan formar jag var och en till en kil.

Och limmar en över och en under blocket med lite sika.

Jag hoppas nu att de skall hindra skotet från att fastna.

 

 

Vi får se vid nästa kryss…

 

Kryss till Karlskrona

.

fredag

I dag är prognosen: sol, W4-7 som vrider till SW och ökar till 6-9. Vi försöker komma i väg hyggligt tidigt för att kunna segla i väst-vind så långt som möjligt. Vi får ändå kryssa sista biten från Sandhamn ner till Torhamns-udde där vi tar genvägen in vid Långören. Det är en smal led som har röda och gröna som ett spjälstaket. Rännan är inte så bred och cirka 3,5m djup. Vi får halvvind och slör här, så det går ju bra att lägga sig i enslinjen.

När vi kommer mera in i lä, för nu blåser det nog 9m/s, så går Ewa ner och gör några goda mackor med kyckling. Efter bron vid Möcklösund drar vi igång motorn. Vi har fått nog av kryssande för i dag och nu är vinden uppe i 10m/s.

I gästhamnen i Karlskrona, den som kallas Tallebryggan, ser det i kikaren ut att vara gott om plats. Det visar sig då vi kommer in i hamnen att de har y-bomar där man ligger två båtar mellan bommarna och förtöjer endast på ena sidan. Avståndet är emellertid så stort så det ibland skulle gå in tre båtar i varje fack. Men den mittersta båten skulle inte ha något att förtöja i. Mer än i grannbåten. Lite slöseri med bryggmetrarna…

Efter att ha besökt hamnkontoret, 220:-/dygn, man räknar fortfarande båtlängd då man räknar avgifter, varför inte båtbredd, så blir det dusch och bastu. I servicehuset finns också tvättmaskin. Som inte kostar extra. Det gjorde för övrigt inte elen heller. Vi bokar en tvättid till 21 så hinner vi gå på stan före.

Efter pizza-middag går vi på stora torget och tittar på bilkavalkad.

     

Åter i hamnen så ser vi på vår brygga en nyinkommen båt där förstaget hänger löst och surrat i mantåget. Masten stöttas av ett fall. Jag tittar lite nere vid rullen vad som kan ha hänt. Vantskruven under rullen har brustit. Någon har svetsat i den övre gaffeln vilket kanske inte påverkat hållfastigheten på den undre gaffeln. Men vantskruven ser väldigt liten ut i förhållande till rullen och storlek på båt. Den är obetydligt större än de vi har för att sträcka mantågsvirarna. Sedan kanske det inte har suttit någon toggel längst ner. De har i alla fall klarat masten som står kvar.

Ewa laddar tvättmaskinen klockan 21 och displayen visar att det tar 45 minuter. Kvart i tio går vi för att hämta tvätten men blir snopna då det visar sig att maskinen inte gått. ”Någon” glömde trycka på Start… 🙂


lördag

Vi tar en ligge-dag i Karlskrona och planerar kommande vecka under frukosten. Vi skall väster ut och det skall blåsa frisk väst-vind. Vi får se hur vi gör.

I dag går vi i alla fall på Karlskrona Marinmuseum som har utökat med en ny byggnad där de visar ubåtar. Inträdet visar sig vara gratis.

Intressant utställning om ubåtarnas utveckling i Sverige. Resten av utställningarna har vi sett tidigare så efter en lunch så tar vi bara en snabbvisit förbi dem.

När vi är på väg till baka upp till stan så är det militär uppställning utanför entrén.

Där står också en bil och väntar på någon…

Det är inte chauffören som sitter bredvid, fast man kunnat tro det…

 

Efter lite inköp på stan så är det skönt att komma till båten och få vila fötterna.

Efter lite slappande så städar Ewa inne och jag fixar en liten teknisk detalj på rodret. Roderhylsan högst upp på hjärtstocken har släppt från plastningen och kan röra sig lite. Detta beror nog på att man kan låsa rodret med en ving-skruv och belastningen blivit för stor vid någon back-manöver.

Jag löser detta genom att borra några hål i plastningen in i ytterhylsan och sedan gängar dem M5. Sedan drar jag i några mycket korta skruvar som hindrar hylsan från att röra sig.

/Slut

 

Spirbom Light

.

onsdag

Semestern närmar sig med stormsteg. Jag är inne på sista arbetsveckan och listan med saker som skal fixas växer mer än den krymper.

En angelägen punkt är en spirbom till focken. Jag har sett fina ändbeslag på Benns som man kan bygga sin egen bom med.

Men sist jag frågade hade de inget passande rör. Jag gör en ny förfrågan och de hittar ett rör. Beslagen skall ha ett rör som invändigt är 35mm men Benns har ett 40/37-rör. Det får duga. Men godset är alltså bara 1,5mm. Kommer det att hålla?

Röret kostar drygt 300:-/meter så jag chansar. Jag börjar med en 3m-bit men kollar med min seglarkompis och hans bom är bara runt 2,4m min blir 2,6m Den går ju att kapa om den är för lång. Beslagen lindas med lite glasfibertejp där den skall in i röret för att fylla ut 2mm. Sedan tre skruvar för att fixera.

Sedan skall den förvaras. Jag gör som tidigare, ett fäste på storbommen. Spinnakerbommen sitter på SB-sidan så nu blir det på BB.

Jag tar en bit avloppsrör och sågar till. Tillverkar två brickor som är 25x22x5mm med gängat M6-hål för skruv. Brickorna skjuter jag in i bommprofilens spår på sidan och skruvar fast röret i.

I framkant sätter jag en M10 bult i ett befintligt hål. Bulten förser jag med stor bricka och en plastslang samt två muttrar.

Längden på bulten ändras några gånger så jag får lagom spel när bommen är på plats.

Bommen förser med två linor. En för att öppna ändbeslaget och en hanfot som lift.

Vi senare segling så har den fungerat bra, men känns lite tunn. Vi får se hur länge den håller. Längden vart bra till 106%-focken.

Bords-höjare

lördag

Jag har alltid tyckt att bordet i salongen är lite för lågt. Det kunde vara några centimeter högre. Bordet sitter på två rör som går ner i kölsvinet där två hylsor är fastplastade.

Längre rör är ju det enklaste. Jag har rör men det räcker endast till ett ben.

Jag tillverkar i stället två förlängningshylsor. Jag utgår från en fyrkantig fururegel. Eftersom jag inte har någon svarv så hyvlar jag denna bit kant för kant tills den tillslut är 8-kantig- Därefter slipar jag den så den nästan är rund. Jag avslutar med lite glasfiber och plast som sedan slipas en gång till till presspassning i röret.

Sedan sågar jag av röret till två stycken 75mm långa bitar och träbiten blir två stycken ca 150mm långa bitar.

Jag fäster träbiten i röret med två små försänkta plåtskruvar. Nu kan jag stoppa ner de två förläggarna i befintliga rör och sedan på med bordet. 75mm vart för högt och bitarna kapas så att röret blir 45mm vilket visade sig bra.

Jag gör två förlägnare till, åt min seglarkompis med Linjett 35 Andrina.

Jourvecka utan segling

Båtfixar-vecka

Var 8;e vecka har jag jour på jobbet så denna helg blir det ingen segling. Bara båtfix.

Följande står på listan:

  • Kolla tanken efter smuts – motorn går ojämnt ibland
  • Gör iordning teakdäcket – tvätt och behandling
  • Fixa med spinnakerbommen – Ny bom i kolfiber och ny travare
  • Storskotstrim
  • Tamppåsar
  • Ta bort gammal sika från halkmönstret

Tanken

Motorn har vid något tillfälle varierat lite i varvtal. Kan det vara smuts i tanken. Det bästa sättet att ta reda på det är att öppna och titta. Det finns ingen mannlucka så det får bli via tankgivaren. Efter lite skruvande så är givaren ur. Dieseln är kristallklar och det finns inget smuts. Då minns jag att förra ägaren nämnde att han låtit Svinninge marina rengöra tanken i samband med problem med värmaren. Så då var det inte det som var problemet.

Men tankgivaren är av en äldre VDO-modell. En lika som var trasig i vattentanken. Den byts ut mot en modernare med flottör från Hjertmans. Längden skall vara 350mm. Med den nya givaren följer en fläns som monteras på ovansidan och sedan får man köpa till en ring som kan föras ner inne i tanken. När allt är på plats och skruvarna, som är lite special, skall dras, så skär tre av fem skruvar. Det tar en dryg timme att få bort dem igen och jag får ta den sista med ett bågfilsblad.

Den speciella ringen är gjord i tunn plåt med pressade gängor. Skräp!

De medföljande skruvarna är också av dålig kvalitet och har extra små skallar.

Jag tar den gamla brickan från VDO-givaren och fem nya skruvar. Skallarna måste vara små för att få plats i plastringen som sitter på översidan så jag sätter skruvarna i borrmaskinen och slipar ner diaetern med en fil. Nu gå allt lätt att montea och jag får dit en av de gamla packnngarna p undersian. Den nya flänsen har egentligen bara en packning på översidan. Det som skulle ta en kvart tog i stället två timmar.


Teakdäcket

Förra året rengjorde jag teakdäcket med Snappy Teak två-stegs behandling. Tyvärr så kan steg 2 missfärga aluminium . Och det var just vad som hände på relingslist och skotskena. Därför valde jag denna gång ett annat medel från Sea Sea.

Respect Deck Cleaner

Däcket får torka någon dag och sedan behandlar jag med Hövlings Golden Teak Sealer.

Efter första behandlingen ser det ut så här

 


Spinnakerbom

Jag hade turen att hitta en Selden kolfiberbom på blocket, till bra pris. Efter lite hjälp med frakten från Göteborg så var den ombord. Den gamla bomen i aluminium har pensionerats. Eftesom fockskotet ofta fastnar i slagen på den knap som är för kontrollinan tll travaren, så bestämde jag mig för att byta travare. Till en helt vanlig med fjädrande stopp.

Det är inte så ofta jag justerar travaren på masten under segling. Den nya bomen var något längre än den gaml. Den får vara ända upp till 4 m men den här är 3,6m vilket räcker.

Kolfiberbomen är otroligt lätt men naturligtvis ömtåligare än en i aluminium.

 


Storskot

Jag är lite ovan med Linjettens takskotning. Men det är verkligen skönt att ha en helt ren sittbrunn. Men trots 6x utväxling så måste man ändå använda vinschen i frisk vind. Jag har därför gått och funderat på ett dubbelkommando. Det som vart möjligt var 4x på grovtaljn och ytterligare 6x ,vilket då blir 24x, på fintrimmet. Efter lite exprimenterande under våren så tror jag att jag har funnit ett bra koncept. Till att börja med så använde jag en ledig avlastare men nu skall det bli permanent. En spinnlock camcleat pssar bra.

Och med 6x skotet idraget blir det så här


Tamppåsar

Sömmarna i tamppåsarna i sittbrunnen börjar rämna. De är nog original från -91?

När jag var på Erlandssons Brygga för något inköp så får jag se nya påsar från Robship. Inte helt gratis men fina och välgjorda. Jag står länge och funderar över olika modeller och storlekar. Och till slut blir det inköp av tre stycken av två olika modeller.
Denna har en stor ficka för tampar och en mindre som passar bra att lägga mobiltelefon och glasögon i.

Den lilla modellen passade perfekt till att förvara kikaren i.

Kvar att göra är att lägga igen några skruvhål från de gamla påsarnas fästen.


Ta bort Sikaflex

Det finns rester av Sikaflex där gamla solpanelen har suttit på luckgaraget och även runt grabbräckena på taket där det tidigare suttit teakräcken. Sikan är hopplös att få bort. Jag har provat med aceton och thinner men inget hjälper. Efter lite Googlande så verkade det som endast mekanisk bearbetning är möjlig. Men hur gör man det i ett halkmönster. Att gnugga bort det med någon form av gummi skulle kanske gå. Så en dag fick jag en idé. Min pappa använde ett sorts gummi för att rensa slipband på bänkslipen. Efter lite letande hittade jag rätt produkt på Slöjd-detaljer. Det kallas ”Sliprensare”.

 

Med detta gummi går det att gnugga bort sikarester och det ger inga avtryck av gummit.