Åter en solig morgon och frukost i sittbrunnen.
Jag behöver tvätta håret och går till servicehuset. och blir förvånad. Hamnen har drivits under några år av ProMarina- och de hade ju så fina planer över sina hamnar…. I den här hamnen har inte så mycket ändrats sen jag var här senast, men jag trodde att en så pass stor hamn och ställplats hade bättre duschmöjligheter.
Duschen låg i samma utrymme som tvättstugan- tvättstugan var två moderna tvättpelare med tvätt och torktumlare i rostfritt och på dörren dit var ett kodlås. Koden fick man på kvittot när man betalade hamnavgiften i automaten utanför det stängda hamnkontoret. Duschytrymmet var två ganska rymliga rum som var avdelade i två sektioner… först ett litet rum med en pall där man kunde hänga sina kläder på krokar på väggen och ett rum där det stod en duschkarbin med dörrar man stängde. men först ville man ju stänga om sig när man gick in i själva duschrummet innan man klädde av sig och hoppade in under vattnet…. Dörren gick inte helt igen för det fanns inget låsbleck i själva dörren, den skulle stängas med en hasp som satt lite på trekvart. Som tjej känns det inte helt säkert för jag kan föreställa mig att någon som är stark lätt kan dra upp den dörren och komma in och hälsa på…. Att det på kranen inte framgick hur vredet skulle vridas för att få varmt eller kallt vatten, det är bara en liten gnällning från min sida och att hela duschkarbinen lutade bakåt när man stod i den…… jag fick ju tvätta håret i alla fall…
På vägen ut ur hamnen förberedde Reidar vårt Code One segel för idag ska vi vända hemmåt i Sydvinden så vi får meåka…upp till Kråkelund, men vi väntar tills den mötande Gotlandsbåten passerat oss i leden innan vi rullar ut och sätter kurs mot Vippholmarna och vår planerade sillunch

Sillunch, dopp och slappa i solen ägnar vi sen eftermiddagen åt och njuter av årets sista Augustidag i vår lugna vik….
Vippholmarna brukar vara full med båtar, idag är det bara en som ligger på kryssarklubbsbojen och några till på klipporna, vi valde att åka bakvägen in bland holmarna då Reidar läst att de tagit bort krafledningen så man kommer igenom från det hållet.








Enligt skyltarna hade den gamla gästhamnen nu bara uthyrda platser men där låg några båtar som vi uppfattade som gäster. Vi begav oss mot den nya delen av hamnen där det fanns ett antal y-bommar för förtöjning för två båtar mellan varje. Vinden låg på in i hamnen så vi ville ligga på läsidan om en sådan bom. Allt var förberett med flera förtöjningslinor då vi backade in mot bommen för att få vinden snett framifrån. Men det gick inte som vi tänkt. Midskeppslinan kinkar och kommer fel när Ewa slår fast den i knapen i bommen. Vi hamnar diagonalt mellan bommarna och det krävs en lång stund av förhalning med långa linor. Besättningen i den danska båten intill rör inte en fena för att hjälpa till utan sitter bara, antagligen roade, i sittbrunnen och tittar på.











och jag kan ärligt erkänna- jag hade inte ens kommit på tanken att hoppa i om jag sett hur kallt det var innan jag klev ner på stegen.


























































