Kategoriarkiv: 2017

.

onsdag

Semestern närmar sig med stormsteg. Jag är inne på sista arbetsveckan och listan med saker som skal fixas växer mer än den krymper.

En angelägen punkt är en spirbom till focken. Jag har sett fina ändbeslag på Benns som man kan bygga sin egen bom med.

Men sist jag frågade hade de inget passande rör. Jag gör en ny förfrågan och de hittar ett rör. Beslagen skall ha ett rör som invändigt är 35mm men Benns har ett 40/37-rör. Det får duga. Men godset är alltså bara 1,5mm. Kommer det att hålla?

Röret kostar drygt 300:-/meter så jag chansar. Jag börjar med en 3m-bit men kollar med min seglarkompis och hans bom är bara runt 2,4m min blir 2,6m Den går ju att kapa om den är för lång. Beslagen lindas med lite glasfibertejp där den skall in i röret för att fylla ut 2mm. Sedan tre skruvar för att fixera.

Sedan skall den förvaras. Jag gör som tidigare, ett fäste på storbommen. Spinnakerbommen sitter på SB-sidan så nu blir det på BB.

Jag tar en bit avloppsrör och sågar till. Tillverkar två brickor som är 25x22x5mm med gängat M6-hål för skruv. Brickorna skjuter jag in i bommprofilens spår på sidan och skruvar fast röret i.

I framkant sätter jag en M10 bult i ett befintligt hål. Bulten förser jag med stor bricka och en plastslang samt två muttrar.

Längden på bulten ändras några gånger så jag får lagom spel när bommen är på plats.

Bommen förser med två linor. En för att öppna ändbeslaget och en hanfot som lift.

Vi senare segling så har den fungerat bra, men känns lite tunn. Vi får se hur länge den håller. Längden vart bra till 106%-focken.

lördag

Jag har alltid tyckt att bordet i salongen är lite för lågt. Det kunde vara några centimeter högre. Bordet sitter på två rör som går ner i kölsvinet där två hylsor är fastplastade.

Längre rör är ju det enklaste. Jag har rör men det räcker endast till ett ben.

Jag tillverkar i stället två förlängningshylsor. Jag utgår från en fyrkantig fururegel. Eftersom jag inte har någon svarv så hyvlar jag denna bit kant för kant tills den tillslut är 8-kantig- Därefter slipar jag den så den nästan är rund. Jag avslutar med lite glasfiber och plast som sedan slipas en gång till till presspassning i röret.

Sedan sågar jag av röret till två stycken 75mm långa bitar och träbiten blir två stycken ca 150mm långa bitar.

Jag fäster träbiten i röret med två små försänkta plåtskruvar. Nu kan jag stoppa ner de två förläggarna i befintliga rör och sedan på med bordet. 75mm vart för högt och bitarna kapas så att röret blir 45mm vilket visade sig bra.

Jag gör två förlägnare till, åt min seglarkompis med Linjett 35 Andrina.

Båtfixar-vecka

Var 8;e vecka har jag jour på jobbet så denna helg blir det ingen segling. Bara båtfix.

Följande står på listan:

• Kolla tanken efter smuts – motorn går ojämnt ibland
• Gör iordning teakdäcket – tvätt och behandling
• Fixa med spinnakerbommen – Ny bom i kolfiber och ny travare
• Storskotstrim
• Tamppåsar
• Ta bort gammal sika från halkmönstret

Tanken

Motorn har vid något tillfälle varierat lite i varvtal. Kan det vara smuts i tanken. Det bästa sättet att ta reda på det är att öppna och titta. Det finns ingen mannlucka så det får bli via tankgivaren. Efter lite skruvande så är givaren ur. Dieseln är kristallklar och det finns inget smuts. Då minns jag att förra ägaren nämnde att han låtit Svinninge marina rengöra tanken i samband med problem med värmaren. Så då var det inte det som var problemet.

Men tankgivaren är av en äldre VDO-modell. En lika som var trasig i vattentanken. Den byts ut mot en modernare med flottör från Hjertmans. Längden skall vara 350mm. Med den nya givaren följer en fläns som monteras på ovansidan och sedan får man köpa till en ring som kan föras ner inne i tanken. När allt är på plats och skruvarna, som är lite special, skall dras, så skär tre av fem skruvar. Det tar en dryg timme att få bort dem igen och jag får ta den sista med ett bågfilsblad.

Den speciella ringen är gjord i tunn plåt med pressade gängor. Skräp!

De medföljande skruvarna är också av dålig kvalitet och har extra små skallar.

Jag tar den gamla brickan från VDO-givaren och fem nya skruvar. Skallarna måste vara små för att få plats i plastringen som sitter på översidan så jag sätter skruvarna i borrmaskinen och slipar ner diaetern med en fil. Nu gå allt lätt att montea och jag får dit en av de gamla packnngarna p undersian. Den nya flänsen har egentligen bara en packning på översidan. Det som skulle ta en kvart tog i stället två timmar.

Teakdäcket

Förra året rengjorde jag teakdäcket med Snappy Teak två-stegs behandling. Tyvärr så kan steg 2 missfärga aluminium . Och det var just vad som hände på relingslist och skotskena. Därför valde jag denna gång ett annat medel från Sea Sea.

Respect Deck Cleaner

Däcket får torka någon dag och sedan behandlar jag med Hövlings Golden Teak Sealer.

Efter första behandlingen ser det ut så här

Spinnakerbom

Jag hade turen att hitta en Selden kolfiberbom på blocket, till bra pris. Efter lite hjälp med frakten från Göteborg så var den ombord. Den gamla bomen i aluminium har pensionerats. Eftesom fockskotet ofta fastnar i slagen på den knap som är för kontrollinan tll travaren, så bestämde jag mig för att byta travare. Till en helt vanlig med fjädrande stopp.

Det är inte så ofta jag justerar travaren på masten under segling. Den nya bomen var något längre än den gaml. Den får vara ända upp till 4 m men den här är 3,6m vilket räcker.

Kolfiberbomen är otroligt lätt men naturligtvis ömtåligare än en i aluminium.

Storskot

Jag är lite ovan med Linjettens takskotning. Men det är verkligen skönt att ha en helt ren sittbrunn. Men trots 6x utväxling så måste man ändå använda vinschen i frisk vind. Jag har därför gått och funderat på ett dubbelkommando. Det som vart möjligt var 4x på grovtaljn och ytterligare 6x ,vilket då blir 24x, på fintrimmet. Efter lite exprimenterande under våren så tror jag att jag har funnit ett bra koncept. Till att börja med så använde jag en ledig avlastare men nu skall det bli permanent. En spinnlock camcleat pssar bra.

Och med 6x skotet idraget blir det så här

Tamppåsar

Sömmarna i tamppåsarna i sittbrunnen börjar rämna. De är nog original från -91?

När jag var på Erlandssons Brygga för något inköp så får jag se nya påsar från Robship. Inte helt gratis men fina och välgjorda. Jag står länge och funderar över olika modeller och storlekar. Och till slut blir det inköp av tre stycken av två olika modeller.
Denna har en stor ficka för tampar och en mindre som passar bra att lägga mobiltelefon och glasögon i.

Den lilla modellen passade perfekt till att förvara kikaren i.

Kvar att göra är att lägga igen några skruvhål från de gamla påsarnas fästen.

Ta bort Sikaflex

Det finns rester av Sikaflex där gamla solpanelen har suttit på luckgaraget och även runt grabbräckena på taket där det tidigare suttit teakräcken. Sikan är hopplös att få bort. Jag har provat med aceton och thinner men inget hjälper. Efter lite Googlande så verkade det som endast mekanisk bearbetning är möjlig. Men hur gör man det i ett halkmönster. Att gnugga bort det med någon form av gummi skulle kanske gå. Så en dag fick jag en idé. Min pappa använde ett sorts gummi för att rensa slipband på bänkslipen. Efter lite letande hittade jag rätt produkt på Slöjd-detaljer. Det kallas “Sliprensare”.

Med detta gummi går det att gnugga bort sikarester och det ger inga avtryck av gummit.

Byte av kranar i kölsvinet

En kran i kölsvinet har redan tagits bort. Den var intaget för toaletten och när jag satte in elektrisk toalett förra året så behövdes inte intaget längre.

Kvar i kölsvinet är intag för sjövatten och utlopp från vasken. Som också är utlopp för länsen till duschutrymmet. Det är en klar fördel att dessa två är på varsin sida om kölen. Annars är det stor risk att det man släpper ut ur diskhon kommer till baks in i vattenintaget.

Den ena var trög att manövrera och båda hade många år på nacken så jag bestämde mig för att byta båda. Helst vill jag använda alla delar i komposit från Trudesign som klarar en infrysning och inte riskerar att korrodera men nu fick jag inte tag i alla delar som behövdes så det fick bli rostfritt.

När man tar bort den gamla kranen kan man göra på två sätt. Antingen skruva av kranen från bottengenomföringen eller som här från vinkeln och sist skruva bort muttern från genomföringen.

Det andra sättet som bara brukar ta någon minut är att från utsidan knacka i en träplugg i genomföringen och sedan med en hålsåg i lämplig dimension såga bort flänsen på utsidan. Man väljer en hålsåg som invändigt har samma diameter som genomföringen har utvändigt. Sedan gäller det att sätta borren i centrum av träpluggen.

Sedan slipade jag lite på insidan och lade lite epoxi-spackel för att få en plan yta för muttern. En träplugg med tejp i hålet och sedan lite egenblandat epoxi-spackel runt om.

Allt under durkarna kommer att målas i sommar när det är varmt i vattnet. Nu var det bara att skruva ihop alla rörbitar. Jag använder gängtätning och lingarn. Aldrig gäng-tejp! När man är ensam och ingen kan hålla emot på insidan så får man vara lite påhittig. Skruvmejsel och lådan med hylsnyckelsatsen kilades fast och utifrån kunde jag skruva på bottengenomföringen som invändigt har ett par klackar som man kan få tag mot.

Jag passade på att flytta upp vattenfiltret på sjövattenintaget, till över vattenlinjen då det finns en risk att filtret av plast går sönder och börjar läcka.

Handtaget på den ena kranen fick bockas om för att få plats under durken.

/ Klart!

Byte av mastfot-kontakt

Det var alla möjliga kopplingar vid mastfoten för lanternor och strålkastare. Jag hittade denna starkströmskontakt som finns på Elfa. Den har stift för fem ledare. Egentligen 3 x fas, nolla och jord, och klarar 1,5mm²

Montering av kölskydd

Efter en grundstötning under förra säsongen som krävde en del reparationer så funderade jag på ett kölskydd, Keel Pro, från Svenska Koster.

Jag träffade Thor-Björn Eriksson i Uppsala redan i höstas för att titta på några båtar som redan monterat Keel Pro.

På en köl som nedan exempel måste kölskyddet modifieras något.

Kölskyddet

Den totala härdtiden är enligt databladet sju dagar men med mina värmefläktar gick den att slipa efter fem dagar.

Byte av Motorrumsisolering

Isoleringen i motorrummet hade börjat lossna och falla sönder. Folien satt endast kvar på något ställe.

Motorn var också ganska skitig så det fanns all anledning att göra en makeover.

I vintras var jag och tittade på en fin ljuddämpande isolering från Karnac men nu vart det en traditionell från Hjertmans.

Den befintliga isoleringen satt limmad med massor av sikaflex. När isoleringsmattan väl var borta var det inte så svårt att skära bort sikan med Feinsågen med ett skrapblad men lite andra verktyg användes också. Allt från skrapor till stämjärn.

En bit på SB-sidan om motorn satt väldigt trångt och jag övervägde att låta den sitta kvar och lägga någon skiva utanpå. Till slut åkte den också bort.

All ny isolering är själfhäftande och det var bra att vara två när den skall passas in. Vid sidan av motorn var det svårast. Det gäller att få ner skivan innan limmet hugger i underlaget. Alla bitar sågades med ett fintandat blad i sticksågen. Till slut var alla skivor på plats men en skiva ville inte fästa. Färmodligen för att det sat en rejäl sträng med sika kvar inne i hörnet vilket gjorde att den inte kom riktigt plant. Detta löstes med mycket kontaktlim.

Efter en rejäl motortvätt och allmän städning så var resultatet fullgott. Återstod byte av bränslefilter och kontroll av impeller. Remmarna var i bra skick men dåligt spända. Här kom mitt gamla egenhändigt tillverkade verktyg till pass. En mycket simpel vantskruv med två plywoodbitar.

Proppellerns och motorns annoder var i hyfsat skick och det räckte med en rengöring med stålborste och lite slipning med dremmeln.

Uppgradering av Bomen

Alla beslag i underkant av bommen, för kick och storskot, satt löst. Nitarna har med tiden gett med sig lite. På äldre Linjett 35 så böjer sig bommen vid hård skotning och kraftig vind. Senare 35;or har en annan, kraftigare, bommprofil.

Första tanken var att nita om alla popnitar. Men bättre vore nog att göra om allt bättre än original. En förstärkning inne i bommen skulle även kunna göra så att infästningarna blev bättre. En”box” inne i bommprofilen skulle vara det bästa men svårast att åstadkomma. Enklast vart en förstärkning i bomprofilens underkant.

Jag funderade på en profil till en storskotsskena.

Men då jag ville ha förstärkningen över tre meter så förkastades den tanken.

Ett plattstål i rostfritt var nog bättre och det gick att köpa via nätet. Dimensionen var 5x50x5000mm. En dag efter beställning annulerades ordern. Anledningen var att webfirman angivit fel fraktkostnad 179:- och upptäckt sitt misstag och hade nu ändrat fraktkostnaden till 1.100:-. Jag fick i stället beställa via Ahlsell med hämtning i butik.

Jag började med att skjuta in plattstålet till en bestämd längd och märkte sedan av ett av hålen för kickfästet genom de befintliga hålen i bommen. Sedan tog jag ut stålet och borrade och gängade alla fyra hålen M8 efter kickbeslagets befintliga hål.

Därefter in med stålet igen i profilen och försökte hitta de fyra hålen och skruvade fast kickfästet. Nu kunde jag märka av övriga hål för storskotsbyglarna.

Ut med plattstålet igen och sedan borra och gänga 8 hål M6

Tillbaks in med platstålet och provmontera alla 12 bularna. Lite justering fick göras i bommens befintliga hål.

Nu kunde den slutliga längden på stålet bestämmas och det blev ca 3.500mm med början lite framför kickfästet. Två extra bultar monterades framför och bakom byglarna. Rostfria brickor gjordes som passade i spåret på bommprofilens underkant. Totalt sitter plattstålet med 16st bultar över en längd på ca 3.500mm

Främre kortänden på plattstålet fasades för att inte bomuthals-taljan skall fastna där om den släpps ut max

Jag passade också på att göra ett nytt förvaringsfäste för spinnakerbommen på sidan av storbommen. Baktill ett standardfäste i form av en ring och framtill en bult. De avlastararmar som sitter i underkant på bommen används inte och de tog jag bort. I hålet för den axeln satte jag en lång M10 bult klädd med plastslang och med en stor bricka längst ut. Denna konstruktion fungerade bra på min tidigare båt.

Fästet för kickstången var också väldigt slitet i hålet för riggbulten. Bulten är 12mm men hålet var ovalt och som mest över 16mm. Efter lite funderande hur man lägger igen ett sådant hål så kom jag fram till följande lösning: En M12 mutter borrades ur med en 12mm borr alltså bara så gängorn försvann. Sedan slipades ytterkanterna av så den vart närapå rund. Det slitna hålet i beslaget slipades upp ytterligar så muttern passade och en närbelägen firma svetsade fast muttern.

När sedan bommens bake ändbeslag skulle skruvas fast, inte nitas, så visade det sig att alla linor, uhal och två rev låg snodda om varandra innuti. Det var omöjligt att trassla ut. Jag tog därfär bort även det främre beslaget för att få odning på allt och inga korsade linor. Passade även på att byta uthalslinan, både till taljan, som var lite kort och även den spectralina som sitter bak och fäster i skothornet

Nu kommer allt löpa lätt och förhoppningsvis har jag också en styvare bom.

Byte av brickor

Jag kommer att montera ett kölskydd – Keel Pro från Svenska Koster och i samband med det också dra åt alla kölbultar.

Kölbultarna var övermålade med topcoat förmodligen efter en tidigare kölreparation och det gick inte att få dit hylsan. Så första åtgärden var att frilägga muttrarna. Bra verktug här far en Feinsåg med hårdmetall-blad. Det är ju inte så många verktyg som man kommer åt med där nere. Stämjärn var ju så klart användbart också.

För att kunna dra åt på ett bra sätt skall man först lossa muttrarna och smörja gängan ordentligt så att all åtdragningskraft kommer nedåt och inte går bort som friktion i gängan.

När muttrarna skulle börja lossas smörjde jag med vantskruvsolja och drog väldigt försiktigt då det gick trögt. Ibland upp och ner några gånger för att slutligen lossa helt. Sedan var jag noga med att hålla ordning vart varje mutter ursprungligen satt för att gänga i muttern och bulten kan ha apassat sig till varandra vid tidigare åtdragning. När även brickorna var lossade så insåg jag att de var ganska deformerade.

När nu ändå detta skulle göras var det lika bra att försöka tillverka nya brickor. Jag hade en del material kvar från jobbet med bomen som var 50x5mm och lite i skrotlådan som var 50x6mm. Men hur borrar man 22mm hål i 6mm rostfritt?

Jag tänkte försöka med en hålsåg som var 22mm. Så jag inhandlade en Bacho från Jula och ett alternativ från Bauhaus.

Det rostfria ståletkapades med vinkelkapen i bitar på 70mm och några på 60mm. Av 6mm stålet anpassades måtten så att jag fick ut 3st brickor.

Jag växlade ner min pelarborrmaskin till 350 varv/min och skruvade fast maskinstycket ordentligt i borrbordet. Inget får lossna om det hugger. Jag började med de vita hålsågen från Bauhaus. Det finns olika teorier vad man skall smörja med men till hands fanns en sprayflaska med kedjeolja till cykelkedjor. Kletig och seg. Den fick duga som skärolja. Det gick förvånansvärt enkelt och hålsågen från Bauhaus var otroligt bra. 8st brickor i varierande 5 & 6mm borrades lätt.

Nästa moment var att skapa en plan anliggningsyta uner brickorna.

Här var nog en av orskerna till de kupade originalbrickorna. Underlaget var inte plan efter tidigare plastningar. Nu var det väldigt svårt att få ner något verktyg att slipa med. En fingerslip från B&D kom åt på vissa ställen. Annars var det Feinsåg och stämjärn som gällde.

När alla ytor runt kölbultarna var hyfsat plana och fria från gammalt tätningsmedel, gjorde jag en avgjutning av brickorna med en epoxiblandnig under.

En blandning av West Epoxi 105, 403 microfiber, 406 Colloidal Silica och egen hackad glasfiber fick utgöra spackel.

Lade försiktigt blandningen runt varje bult, lade dit brickan och drog sdan muttern försiktigt med mycket vantskruvsolja i gängan.

Efter härdning kunde allt lossas och slutmonteras med lite Sikaflex under varje bricka. För att dra åt hade jag några rejäla skarvbitar till ett fast skaft för hylsor. Så långa att jag kom över durknivå. Därefter ett rör på handtaget för att få extra kraft. Jag använde ingen momentnyckel utan drog på “känn”.

lördag

Antennkabel

Kablarna i masten ligger i ett utrymme på sidan av likrännan. Det finns ett på varje sida.

För att hålla kablarna på plats stoppas små kuddar av cellplast in i den inre kammaren. När en kabel skall bytas så måste först kuddarna tas ut. Antingen upp till toppen eller ner till segelintaget. För att slippa ta bort masttoppbeslaget så drar jag alla kuddar ner till segelintaget. För detta måste man tillverka ett platt-järn. Jag tar en bit aluminiumprofil och bockar till.

Sedan får man lirka in den i den inre kammaren och försöka få “grepp” på kuddarna

och skjuta dem ned till segelintaget.

När den ny kabeln dragits i så skall nya kuddar lirkas in i likrännan. I ett emballage finner jag en perfekt bit med cellplast som kan kapas ner till lämpliga kuddar. Kuddarna petas in i likrännan och sedan med “verktyget” vidare in i kammaren med kablar. I samma utrymme som antennkabeln ligger också kabeln till vindmätaren.

Topplanterna

Topplanternan är en kombinerad motor/ankar och seglar-lanterna. Varje glödlampa drar nästan 2A så att använda dem vid segling eller för ankar kostar en hel del ström. Därför byter jag dessa till LED-lampor som bara drar 1/10-del

Däckslampa

På förra båten monterade jag en däckstrålkastare som gav väldigt bra ljus. En lika dan montera jag nu. Det är Biltemas Arbetsbelysning 38767

Lampan monteras på samma sätt. Fästet bockas till att följa mastens rundning och två rostfria stag tillverkas och gängas i fästhål på lampans baksida.

Stagen bockas lite och i övre änden sätter jag rörkabelskor.

För att veta vilken vinkel jag skall montera strålkastaren i så gör jag en liten beräkning och klipper till en pappskiva som mall.

• Avståndet mastfot till företag är 3,4m
• Jag vill att centrum på ljuskällan träffar 2/3 framår så lite ljus går framför stäven
• Jag uppskattar höjden på strålkastaren till 4,1m
• Vinkeln mellan mast och ljusstråle nedåt blir då 29°
• Vinkeln uppåt på baksidan av lampan blir då 61°

En pappmall tillverkas och bestämmer monteringen av stagen

som popnitas i masten.

Stagen skyddar samtidigt lanternan från linor och segel

Mellan strålkastaren och lanternan sätter jag en bit plywood som jag skruvar en liten eldosa i. Här inne kommer alla skarvar för kablarna. Kablarna kopplas med Wago och isoleras med vulktejp.

Sedan in i dosan som får ett litet dräneringshål i underkant.

Alla lampor provas med ett batteri innan jag är klar.

Efter att ha monterat en ny 5-polig kontakt vid mastfoten återstår bara att montera nya kontakter på VHF och TV-antenn-kablarna.

fredag

Jag har alltid jagat låg strömförbrukning ända sedan min första båt en Albin 78 med strömslukande Webasto-värmare och ett Supercool kylaggregat i en dåligt isolerad kylbox.

I Amerona satt ett ganska nytt Isotherm Compact Classic 2011

Det fanns spår av ett Isotherm ASU i form av en kontrollenhet som satt kvar i elpanelen. Förra ägaren hade i all hast inför semestersegling tvingats installera ett nytt kylaggregat med kort varsel.

Jag monterade förra våren en ny styrenhet som Isotherm tagit fram till detta aggregat kallat “SEC kit” för eftermontering. Den gör som ASU att den ökar nedkylningen då motorn går eller solpanelerna ger bra laddning. Skillnaden är att med SEC lagras kylan i maten. Denna styrenhet sänker strömförbrukningen. Men inte tillräckligt efter mina önskemål. Visade det sig.

Det var till att börja med lite svårt att hitta rätt inställningar. I den blåa kontrollenheten finns några “dip-switchar” som man kan konfigurera styrenhetens egenskaper.

I mina tidigare båtar har jag haft Isotherm ASU med mycket låg strömförbrukning. ASU står för “Automatic Start Up”. Kompressorn varvar upp 75% när motorn startas och kylan lagras i ett rostfritt kylmagasin. När motorn sedan stoppas så kan den ackumulerade kylan håll kallt en lång tid utan att kompressorn behöver jobba. Den finns också i ett utförande med tillägget SP. SP står för “Själv Pumpande” och har då en vattenkyld del som kopplas ihop med en speciell bottengenomföring som använder sjövattnet för att bli av med överskottsvärmen. Själv-pumpande blir det eftersom vattenpelaren i bottengenomföringen alltid rör sig.
Jag tycker själv att i våra svenske vatten med inte allt för varma sommardagar så är det att skjuta lite över målet.

Strömförbrukning och pris

Så med det högre priset och den lite mer krångliga installationen med SP då den skall integreras med vaskens bottengenomföring, avstår jag SP-versionen. Skillnaden ser ni är 0,03A

Så i höstas när Marinaman hade en kampanj på Compact Classic så fick jag ett bra pris även på ASU-modellen.

Den gamla Copact Classic demonterades försiktigt och såldes komplett på Blocket.

Kompressor-delen är lika på Classic och ASU så monteringen av den delen var inget problem. I kylboxen hittade jag också spår av en tidigare ASU i form av fyra skruvhål i den bakre boxväggen. C-C mått var exakt som till ASU så det var bara att skruva dit. Den tidigare belysningen i form av en led-list ville bara lossna men monterades nu med klammer på en teaklist som skruvades fast i “taket” på boxen.

De två övre skruvarna var riktigt svåra att få dit. De är bakom den isolerade kylledningen.

Den långa kylledningen skall rätas ut och snabbkopplingarna skall försiktigt föras ner genom hålet i botten. När den kommer ner mot kompressorn, som sitter under, så skall överskottet kringlas upp innan snabbkopplingarna skruvas ihop. Systemet är förfyllt med köldmedium.

Kontrollenheten ville jag ha i pentryt och inte på andra sidan vid nav-bordet. Det var lite för trångt på den bästa platsen för att locket på boxen skulle gå att fälla upp. Men kåpan som panelen skall monteras i går faktiskt att kapa ner. Med en liten kapklinga i dremmeln går det att minska höjden så den får plats. Kablarna fick precis plats inuti.

Kvar att göra är att klamra lite kablar och framför allt täta hålet i botten på boxen där rör och kablar går ut. Annars “rinner” kylan ur boxen och man får ett kyl-läckage.

I boxen finns en skiljevägg i plexiglas. Genom att justera springan i underkant på den så kan man reglera kylan närmast kylmagasinet som ett frysfack och lagom med kyla i resten av boxen. Till sommaren kommer en uppföljning om strömförbrukningen är lägre. Det kommer den garanterat att vara…

/ slut

.
fredag

När vi i somras skulle tömma toatanken åkte vi till vårt varvsområde där kommunen installerat en ny tömningsstaion. Den har en del i munstycket som är genomskinlig så man kan se att den verkligen tömmer som den skall.
“Det kom inte ett skit”!
Vi försökte på olika sätt med munstycket men till slut gav vi upp. I stället åkte vi till hamnen där vi alltid kunnat tömma med den gamla båten.

Kvarnvikens Båtsällskap är kanske den båtklubb i Sverige som har haft toatömning längst. Redan i början på 70-talet installerades tömanordning. På hamnplanen finns vakumtoaletter så det var naturligt att även möjliggöra tömning från båttoaletter.

När vi väl manövrerat oss in till kajen, det är både trångt och grunt, så gjorde vi nya försök. Men det verkade inte komma något nu heller. En klubbmedlem föreslog att vi skulle lätta på bottenventilen för att se om det verkligen var något i tanken.
-Det var det!

Nu började vi misstänka att det inte var en riktig toatömning från däck. Eftersom däcksförskruvningen satt mitt över tanken så måste det i så fall gå ett rör ner i tanken till strax över botten. Efter att ha känt med en krok ner i hålet så bekräftades misstanken. Det fanns inget rör ner i tanken. Det var bara ett inspektionshål.

Så nu måste detta fixas på rätt sätt. I vilket fall som helst så behövs en ordentlig avluftning vid tömning. ∅19mm brukar räcka. Men nu kom en annan rådig medlem på att det befintliga hålet blir en utmärkt avluftning samtidigt som en ny däcksanslutning kan installeras vid sidan om och anslutas till botten av tanken. Den ursprungliga avluftningen behålls och räcker när man använder toaletten.

Den befintliga anslutningen under tanken bestod av ett långt rör i underkant på tanken och därefter slang och kran vilket gjorde att några extra rörbitar skulle få plats

Lite nya rördelar inhandlades. Jag hade helst velat ha komposit från Trudesign som jag gillar, men de hade ingen passande 45° bit så det fick bli “vanliga” rörbitar.

Den befintliga slangbiten kapades bort med en Fein-såg vilket är enklast. Det rostfria röret kapades men inte helt utan jag lämnade en decimeter ungefär. När anslutningen på kranen skulle lossas så började bottengenomföringen att röra sig. Inte bra. Jag hade tänkt behålla den och kranen men nu fick planen ändras. Vilket troligen var lika bra.

Gamla bottengenomföringar tas enklast bort från utsidan. Jo du läste rätt. Man gör en träplugg som passar i hålet. Ritar ut mitten så gott det går. Sedan tar man en hålsåg i lämplig diameter och med borren i träpluggen borrar man bort flänsen på bottengenomföringen. Ett par minuters jobb och man behöver inte slå knogarna blodiga på insidan med en skiftnyckel i trångt utrymme.

Nu var det bara att sätt ihop alla nya delar. Jag använder lingarn och gängtätning. ALDRIG gäng-tejp. Med lingarn kan man rikta in de olika rördelarna och vrida dem fram och till baks till rätt vinkel utan att vara orolig för att det skall läcka.

När kranen var på plats måttade jag undersidan på den nya däck-genomföringen och borrade först ett litet hål. Då kan man alltid justera lite i sidled när man sett på översidan.

Med lite Sikaflex under beslaget och tre skruvar så var det klart.

För att få dit slangen mellan tanken och kranen, där det är så kort avstånd, så fodrades det att tänka utanför “boxen”. Jag smörjde in röret med olja och lite i slangen också. Sedan sköt jag på slangen som först kapats i sitt slutliga mått, upp på röret ända mot tanken. Sedan fick jag dra till baks slangen och samtidigt passa in den på slangstosen på kranen. Återstod bara att dra slangklämmorna.

Till våren får vi se om det går bättre att tömma…

/slut